Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yles serie om julmusik: Giv mig ej glans

Trearmad röd julljusstake
Trearmad röd julljusstake Bild: Yle/Arja Lento ljusstakar,julljusstake,Adventsljusstake,Levande ljus

Ge mig inte guld och glitter, ge mig änglavakt och frid inför julen. Ungefär så uttryckte sig Zacharias Topelius 1887. Jean Sibelius blev intresserad av den här dikten hösten 1909. Det var då som han var skuldsatt upp över öronen. I avsaknad av glans, guld och prakt skapade han vår mest älskade julsång.

Topelius önskan om att julfriden skall komma till hög, till låg, till rik, till fattig känns lika aktuell och uppriktig i dag som på 1880-talet. Vi vill alla ha ett hem på fosterjord och ett bo med samvetsro. Oberoende av om man delar Topelius kristna livssyn eller inte så kan man identifiera sig med texten.

Skuldsatt år 1909

Hösten 1909 var Jean Sibelius djupt skuldsatt, 100.000 mark enligt dåtida valuta. Humöret var också annars i botten, det framgår av hans dagbok. Det fanns ljuspunkter som att han äntligen kunde resa till Koli med sin svåger Eero Järnefelt, en resa som blev inspirationen till hans fjärde symfoni. Men i sin dagbok skriver Sibelius ena dagen ”Humöret uppe - ett Himalaya åter!” och andra dagen ”Varit i Hades. En dal sådan som aldrig”. Topelius gamla text gav honom i varje fall inspiration och den 13 september hade han noterna klara till ”Julvisa”. Den publicerades i tidskriften ”December. Jultidning för det svenska Finland”. Samtidigt publicerades den med finsk text i ”Sampo. Joululehti Suomen kansalle 1909”.

Sibelius fem julsånger

Giv mig ej glans är den fjärde av Sibelius julsånger op.1, men den tredje rent kronologiskt. De övriga är Nu står jul vid snöig port, Nu så kommer julen, Det mörknar ute och On hanget korkeat/Visst drivor höga. Opustalet 1 tyder på att han värdesatte dem högt. Många av sina verk gav Sibelius inte ens något opusnummer.

Musiken

Melodiskt är julvisan lika enkel som genial, men Sibelius gör den till något utöver det vanliga. Vid texten ”... som gläder mest” lägger han in ett dimackord och fortsätter med flera förminskade kvinter, vilket ger sången spänning och spännvidd. Sibelius skrev också ett för- och mellanspel som ger flykt åt tanken mellan verserna.

Försök att förnya

Det har gjorts försök att ”förnya” sången. Bland annat försökte man stuva om i Topelius text då den finska översättningen skulle bli psalm i den finska psalmboken. Men det gick inte så bra. De flesta sjunger fortfarande den gamla finska översättningen.
I Sverige har Mikael Wiehe skrivit en ny text till Sibelius melodi. ”Kom ge mig värme, ge mig ljus” är på sitt sätt fin men den är ljusår från Topelius tankevärld i originalet.

Jean Sibelius flygel i salen på Ainola
Jean Sibelius flygel i salen på Ainola Bild: Helsingfors stadsmuseum/Sakari Kiuru ainolasalen

Sjöngs på Ainola varje jul

Hemma på Ainola var det en tradition att familjen Sibelius sjöng de fem julsångerna varje jul. Pappa/morfar satte sig vid pianot och ackompanjerade (”med pedalen nere, lika högt som på en orgel” enligt dotterdottern Laura Enckell). Men då turen kom till Giv mig ej glans var det alltid mamma Aino som ackompanjerade.

Varken Topelius eller Sibelius kunde ana att julvisan skulle bli en av vårt lands mest älskade julsånger. Giv mig ej glans har i flera omröstningar fått en förstaplacering.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest, som gläder mest
den Konung jag har bett till gäst.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt.

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring.
En kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord:
och ljus av Herrens ord.

Till hög, till låg, till rik, till arm
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Du ende, som ej skiftar om,
min Herre och min Konung, kom.
Till hög, till låg, till rik,till arm
kom glad och hjärtevarm.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje