Hoppa till huvudinnehåll

Medierna gör Islamiska staten till något coolt

Terrororganisationen IS flagga och skylt söder om Kirkuk i Irak den 11 september 2015.
Terrororganisationen IS flagga och skylt söder om Kirkuk i Irak den 11 september 2015. Bild: EPA/STR islamiska staten

Vi älskar döden mer än ni älskar livet. Det är en av IS sloganer i en propaganda som ska locka unga. Men varför lämnar man sitt trygga hemland för att bli självmordsbombare?

Det finns tecken på att IS genom sin propaganda har skapat en subkultur där terrorism framställs som något tufft och coolt. Karin Creutz som har forskat i radikaliseringsprocesser säger att man kan se det här i till exempel de videor som IS publicerar.

- Mycket av materialet som ges ut är helt tydligt riktat till unga, säger hon.

Om vi kollar på Finland finns det ändå inga direkta tecken på att den här propagandan skulle ha fungerat. De som har rest härifrån har gjort det av andra orsaker. Så är det inte i exempelvis Storbritannien. Där finns det tecken på att subkulturen i sig har lockat en del till området. Karin säger att det kan ha att göra med hur det rapporteras om våldsam extremism.

- Det har varit en policy att inte överdriva hotbilder och säkerhetsrisker eftersom människor som förhärligar våld kan få intresse för det på grund av medieuppmärksamheten. Men när det kommer till IS har man egentligen gått in för en motsatt strategi. Också i Finland kommer skyddspolisen ofta ut med en hotbildsaktig rapportering. Det kan leda till att man tycker att Isis är spännande eller coolt.

Motståndsrörelsen förlöjligas medan IS ses som hotfullt

Karin lyssnade på Nordiska motståndsrörelsens tal i Kajsaniemi på självständighetsdagen. Där lyftes det upp att man ska vara beredd att dö för sin sak.

Men det här tas inte upp i medierna på samma sätt som IS. Kommunikationsstrategin går ut på att inte ge det för mycket värde. Karin tycker att det är en vettig linje att ta, för då späder man inte på bilden av att det här skulle vara ett hot med starka och skrämmande krafter. Men det är just det man har gjort med IS.

- Det kan helt bra påverka en del unga och ge dem en bild av att Isis ger dem mer makt och att hela världen ska böja sig vid deras fötter, säger hon.

Karin Creutz
Karin Creutz tycker att vi måste balansera upp samhället och minska på marginaliseringen. Karin Creutz Bild: Yle / Mattias Fagerholm karin creutz

Förra våren läckte registreringsformulären för IS ut. Då kom det fram att den som söker sig dit bland annat kan fylla i om hen är redo att utföra självmordsattacker eller inte. När det gäller Finland så är det väldigt få eller ingen alls som fyllt i den punkten.

- Men vi har ett fall där en finländare utfört en självmordsattack i Irak. Då är det ändå viktigt att komma ihåg att det i sig kan vara en orsak till att man ger sig av – att man är trött på livet. På samma sätt som en del som utför skolskjutningar tar livet av sig själv i slutet, eller är beredda att dö i samband med attacken, säger Karin.

IS kan alltså locka personer som redan från början har bestämt sig för att ta livet av sig.

- Det finns fall där unga personer vill göra det på ett sätt som får mycket medial uppmärksamhet.

Men visst är också manipuleringen på plats väldigt stark och hård. För IS del är det väldigt praktiskt att framställa döden som mer värd än livet i sin propaganda.

Vi måste balansera upp samhället

Hur ska vi då stoppa folk från att åka iväg och gå med i IS? Vi kan bland annat börja med att försöka balansera samhället.

- Varje gång det skrivs om något som har med islamism eller jihadism att göra så skapar det turbulens på sociala medier. Människor skriver rädda och aggressiva kommentarer där. Samtidigt har vi i Finland inte en endaste dom, varken för förberedelse eller planering för islamistiska terrordåd. Ingenting.

Genom en konstant rapportering om att Finland står under stort hot radikaliserar man också lätt människor på extremhögersidan och i rasistiska grupper. Samtidigt bekräftar man det budskap som är centralt inom terrorism och som till exempel IS vill sprida - att det är frågan ett säkerhetshot.

- Det skulle vara en vettigare strategi att inte blåsa upp hotet, säger Karin.

Varför gör man det?

Förra helgen dog över 200 människor i olika städer på grund av självmordsbombare. Vad är det egentligen som får folk att spränga upp sig själva i luften?

- Tanken om att ge allt och offra sitt liv i krig är ingen ny tanke och det är heller ingen tanke som kommit med IS. Propagandamässigt så framställs det som ett hjältedåd – att man tar sitt eget liv och samtidigt tar med andra.

"Vi älskar döden mer än ni älskar livet" är tyvärr en effektiv krigsföring när terroristgrupper försöker föra sin sak med våld.

- Men den största delen av Isis medlemmar skulle inte kunna spränga upp sig. Då skulle det inte längre finnas något kvar av rörelsen.

Måste få bort marginalisering

Då återstår bara en fråga: Kan vi stoppa dem? Att fullständigt stoppa människor från att göra våldsdåd är Karin skeptisk till.

- Det finns alltid galenpannor som gör vad som helst. Men man kan stoppa människor från att anamma en aggressiv ideologi om krig. Att tona ner den här tanken om att det är ett krig på gång och att man ska välja sida.

Karin berättar att det är unga personer som reser iväg. I Storbritannien och Frankrike har de som utfört terrordåd ofta haft kriminell bakgrund.

- Vi borde fokusera på att förhindra ungdomar från att marginaliseras. Att skära ner på psykvård för unga samtidigt som de marginaliseras mer än någonsin är destruktivt.

Säkerhetsmyndigheterna måste så klart också trygga landet, följa med på sociala medier och hålla koll på ifall det uttrycks fantiserande om våld eller sådant.

- Det är en viktig del av det hela, men det måste göras på ett sådant sätt att det inte orsakar skada i sig.