Hoppa till huvudinnehåll

Sociolog: Jourreformen sista droppen

Kjell Herberts
Kjell Herberts. Kjell Herberts Bild: Yle/Roger Källman kjell herberts

Sociologen Kjell Herberts har inte upplevt ett lika stort engagemang i någon annan fråga än den om jourreformen. Den har blivit en symbolfråga för det svenska i Finland, säger Herberts.

Regeringens jourreform har gett upphov till en riktig storm i Österbotten och då främst på svenskspråkigt håll.

- Den berör den svenskösterbottniska folksjälen djupt. Folk är personligen förolämpade och känner sig sårade, säger sociologen Kjell Herberts på Institutet för samhällsforskning på Åbo Akademi i Vasa.

"Vi ser hela skalan"

Det här har också lett till en yttre reaktion.

- Man reagerar inte bara på sociala medier, utan man skriver insändare, brev till presidenten och till och med busringer. Det finns många sätt att reagera och nu ser vi hela skalan.

Herberts kan inte minnas att någon fråga skulle ha engagerat lika mycket.

- Kanske någon fråga på lokal nivå. Men det här är en sakfråga som blivit en symbolfråga.

Vad handlar det om då? Finlandssvenskarnas rättigheter?

- I det bistra språkklimatet vi upplever känns det här som sista droppen. Det upplevs som en nedmontering av det svenska i Finland.

Agendan inte längre dold

Herberts säger att han hört till dem som försökt tolka det hela så positivt som möjligt. Kanske regeringen och vissa politiker nonchalerar det finlandssvenska mot bättre vetande? Att det hela inte är så överlagt och att det handlar om bristande kunskaper.

Nu ser han annorlunda på situationen.

- Nu är agendan inte längre dold. Nu försvarar man ju egentligen ståndpunkten att svenskspråkiga inte ska ha rätt till samma service och det är bekymmersamt.

Busringningar inte värst konstruktivt

Folk har reagerat på olika sätt. Vissa blir ordentligt förbannande, andra skriver brev till presidenten, någon tar till humorn och någon får för sig att busringa till centralsjukhuset i Seinäjoki.

- Jag tror inte att vi ska förstora busringningarna. Det är också ett sätt att reagera men det är inte så värst konstruktivt. Det drabbar fel målgrupp.

Är det vanligt att det slår över så här i känsliga frågor?

- Det är vanligare att det gör det i dagens läge. Tekniken möjliggör anonymitet på ett helt annat sätt. Det som behövs är en saklig debatt, i stället för dylika tilltag.

Borde nå utanför Svenskfinland

Vad gäller debatten anser Herberts att man skäller lite under fel träd. Insändarna skickas till svenskspråkiga tidningar och man isolerar sig i den finlandssvenska bubblan.

- Nu borde man skriva insändare till Ilkka och bombardera regeringspartierna med brev.

Men man kommer väl ut ur den finlandssvenska bubblan med breven till presidenten?

- Det är helt klart och det är viktigt.

Herberts finner det också intressant att samma kretsar som lägger energi på att tala om hur dyrt det är med tvåspråkighet nu är beredda att satsa på språkundervisning i Seinäjoki.

- När konceptet redan finns och fungerar i Vasa. Man hoppas ju att politikerna kunde reflektera över det här.

Om vissa har gjort bort sig genom att busringa till Seinäjoki kan man också påstå att samlingspartiets Susanna Koski uppträtt mindre värdigt.

- Man borde kunna förvänta sig mer av politiker, konstaterar Herberts.

Det hänvisas till grundlagen, men efterföljs den?

Under söndagen kom nyheten att justitiekansler Jaakko Jonkka blivit sidsteppad av regeringen vid olika lagförslag. Regeringen ska enligt Jonkka ha försökt undvika att ärenden granskas av grundlagsutskottet.

- Det är väldigt bekymmersamt, säger Herberts.

Det att grundlagen behandlas styvmoderligt oroar Herberts.

- Det hänvisas ofta till grundlagen och språklagen men vi följer den inte alla gånger. Sen när sakkunniga jurister uttalar sig och man låter bli att lyssna på dem, då börjar man fundera: Vad är det riktigt för en rättsstat vi lever i?

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten