Hoppa till huvudinnehåll

Norge och Kina normaliserar relationerna – på is sedan 2010

Norges statsminister Erna Solberg och utrikesminister Børge Brende håller presskonferens om uppgifterna om att IS mördat en norrman och en kines.
Statsminister Erna Solberg och utrikesminister Børge Brende uppgav att hårt och långvarigt arbete ligger bakom överenskommelsen med Kina. Norges statsminister Erna Solberg och utrikesminister Børge Brende håller presskonferens om uppgifterna om att IS mördat en norrman och en kines. Bild: EPA/FREDRIK VARFJELL brende

Norge och Kina upprättar igen diplomatiska kontakter länderna emellan. Kina bröt sina diplomatiska band till Norge i protest mot att demokratikämpen Liu Xiaobo tilldelades Nobels fredspris.

Norge och Kina knyter igen normala diplomatiska kontakter efter att kontakterna bröts år 2010.

Kina förargades då över att den norska Nobelkommittén gav fredspriset till den fängslade demokratikämpen, människorättsaktivisten och akademikern Liu Xiaobo.

Öppnar för samarbete

Statsminister Erna Solberg säger att bristen på diplomatiska relationer med Kina har försvårat Norges sits i många internationella ärenden och handelsfrågor.

Norge och Kina fortsätter nu samtidigt förhandlingarna, om ett frihandelsavtal länderna emellan, som avbröts i samband med att relationerna lades på is.

– Nu ser vi framemot möjligheterna som öppnar för samarbete med Kina kring en rad frågor, säger Solberg.

– Som världens näst största ekonomi och en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd är det viktigt för oss att kunna samarbeta med Kina kring viktiga internationella frågor som klimatförändringen, säger Solberg.

Hela politiska fältet rosar

I stort sett alla partiledare har köat för att prisa att den norska regeringen har lyckats lösa tvisten.

– Vi vill ge ett erkännande åt stats- och utrikesministrarna och den norska diplomatkåren som har arbetat med att normalisera förhållandena, säger Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.

Det var Arbeiderpartiet som hade makten då tvisten bröt ut.

Både Venstre och regeringens stödparti Kristelig Folkeparti vill samtidigt påminna om att människorättsfrågorna inte får glömmas.

– Vi är glada över normaliseringen men vi måste också värna om kritiska frågor när det gäller Kina, säger partiledaren Knut Arild Hareide.

Den tomma stolen

Då Nobels fredspris delades ut i december 2010 representerades Liu Xiaobo av en tom stol.
Liu Xiaobos pris placerades på den tomma stolen som en symbol för att hans kamp hade lett till att han hade berövats på sin frihet. Då Nobels fredspris delades ut i december 2010 representerades Liu Xiaobo av en tom stol. Bild: imago/newspix/ All Over Press Nobels fredspris,Liu Xiaobo,nobels fredspris 2010

Prisceremonin 2010 gick till historien som året då fredspriset överräcktes till en tom stol.

Stolen fick representera det faktum att pristagaren hade frihetsberövats och därför inte kunde närvara.

Kina reagerade ytterst kraftigt på att Liu tilldelades priset.

Den norska regeringen varnades på förhand om att det skulle få konsekvenser om Liu tilldelades priset.

Norge och Kina höll precis på att förhandla om ett frihandelsavtal och varningarna ska också ha framförts till Nobelkommittén.

Kinesiska myndigheter hade precis låtit fängsla litteraturprofessorn och veteranaktivisten Liu för hans deltagande i det så kallade Charta 08 manifestet.

Liu fängslades i slutet av år 2009 för sin roll i arbetet med manifestet. Då han tilldelades fredspriset försattes hans fru Tao Li i husarrest.

Manifestet efterlyste demokratiska reformer och undertecknandes av 303 höga tjänstemän, kända aktivister och intellektuella.

På kort tid anslöt sig över 7000 andra till dess budskap.

Läs också