Hoppa till huvudinnehåll

Den stora oljeolyckan kan vara framme - trots beredskap

Oljetankern Elisabeth Knutsen bogseras till hamnen i Rostock, Tyskland
Det var nära ögat förra veckoslutet, säger Knut Lehtinen från räddningsverket i Egentliga Finland. Arkivbild tagen i annat sammanhang. Oljetankern Elisabeth Knutsen bogseras till hamnen i Rostock, Tyskland Bild: EPA/ERNST WUESTNECK oljetanker

Under natten till söndag (17-18.12) var olyckan så när framme på Finska viken. Det var mycket nära att två oljefartyg hade kolliderat med varandra. Till slut passerade de varandra bara på en fartygslängd.

- Jag tror man inte riktigt inser att hade fartygen krockat och ens hälften av all olja runnit ut, så är det frågan om en väldigt stor sak.

Det säger Knut Lehtinen, vid Egentliga Finlands räddningsverket.

- Fastän vi i Finland har en någorlunda hög beredskap och satsar pengar på både utbildning och utrustning så är resurserna ändå små om det händer en storolycka.

Lehtinen säger också att det finns en risk för oljeolyckor i den åboländska skärgården. Däremot är det svårare att säga något om storleken på olyckorna.

- Det kör så pass många stora oljefartyg till raffinaderiet i Nådendal att det nog kan finnas risk för oljeolyckor. Även stora sådana.

Han säger att också passagerarfartygen som trafikerar på Skärgårdshavet utgör en potentiell risk.

- Om något sådant fartyg kör på grund och oljetanken springer läck har vi nog en stor oljeolycka att bekämpa här, säger Lehtinen.

Antingen samla upp eller hindra spridning

Lehtinen menar att det i dagens läge är möjligt att ganska snabbt bekämpa ungefär 10 000 – 15 000 ton olja i den åboländska skärgården.

- Är det en större olycka blir det nog svårare och tar längre tid. Visserligen kan man få hjälp från enheter i hela Finland vid större olyckor, men då har det tagit så länge att risken för att oljan hunnit och förorena stränderna är stor.

I praktiken bekämpar man oljeläckage i havsvatten på två olika sätt. Antingen samlar man upp oljan eller så hindrar man den från att sprida sig.

- Att samla upp oljan så fort som möjligt är det bästa man kan göra.

Ibland, beroende på väder och vind, kan det ändå vara så att om det blåser väldigt hårt så kan den lätta oljan färdas ganska långt på vattnet och förorena stränderna.

- Då försöker vi styra oljan, till exempel förbi någon ö. Till det använder vi oljebommar. Det finns visserligen kilometervis med oljebommar men det svåra är att hinna få ut dem i tid.

Många deltar i bekämpningen

För räddningsverket i Egentliga Finlands del handlar det främst om att bekämpa oljeolyckor längs kusten i Egentliga Finland. Längre ut i havet är det Gränsbevakningen som sköter oljebekämpningen.

- Vi hjälper förstås till utanför det egna området vid stora olyckor. Då behövs alla resurser vi har. Om det händer något till exempel nära Åland, norr om Raumo eller nära Hangö så rycker vi också ut ganska snabbt.

Men är det inte svårt att veta vem som ska göra vad?

- Det är Finlands miljöcentral som är ansvarig för det operativa arbetet att samla upp olja. Men de har dessvärre inte kapacitet att sköta en sådan här operation ensam. Då ser man till att antingen räddningsverket eller gränsbevakningen sköter den operativa ledningen i verksamheten.

Räddningsverkets och gränsbevakningens båtar är utrustade för oljebekämpning.

- Det är dessa båtar som används i första hand, säger Lehtinen.

Även några av arméns fartyg och några privata fartyg, som till exempel förbindelsebåtar, har kontrakt och personal som är utbildad för dylika operationer, men dessa används i andra hand.

Is utgör en svårighet

Ett av de största problemen oljebekämpare i Finland står inför är vinterisen.

- Om en olycka sker i en farled längre ut i havet och oljan kommer åt att färdas in under isen närmare land är det svårt att bekämpa oljan när den hunnit så långt.

De många öarna och skären i skärgården menar Lehtinen ändå att inte utgör en svårighet.

- Det finns bra dataprogram där alla inblandade myndigheter kommer åt att se och redigera vilket gör att alla har koll på vad de andra gör och det underlättar väldigt mycket. Till exempel om någon skickar upp en helikopter som tar bilder så kan alla myndigheter se bilderna och agera därefter.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland