Hoppa till huvudinnehåll

Luftproblemen i Sjundeå: Skyldiga hinner vi söka senare

Den finskspråkiga skolan Päivärinteen koulu i Sjundeå
Mögelhundar upptäckte att det finns fel i konstruktionerna i Päivärinteen koulu i Sjundeå. Därför mådde personalen och eleverna inte bra. Den finskspråkiga skolan Päivärinteen koulu i Sjundeå Bild: Yle/Veronica Montén päivärinne

Sjundeå lider av problem med inomhusluften i många byggnader. Det är annorlunda metoder och ett intresse för bra inneluft som gör att alla problem kommer fram på samma gång. Det säger tekniska chefen Markus Moisio. Nu tar kommunen till experthjälp för att få byggnaderna i skick.

Problemen med inneluften i olika byggnader i Sjundeå är en katastrof med tanke på dem som jobbar i byggnaderna, säger kommunens tekniska chef Markus Moisio.

Det är en tung och svår tid, säger Rabbe Dahlqvist (SFP), ordförande för tekniska nämnden, om situationen i Sjundeå.

- Det är otroligt, en del byggnader är rätt nya och andra renoverade. Är det enbart i skolorna det finns problem, eller finns det i hemmen också? Eller klarar folk inget mera?

Aleksis Kiven koulu i Sjundeå.
Aleksis Kiven koulu är den senaste i raden av byggnader i Sjundeå som bevisligen lider av problem med inneluften. Aleksis Kiven koulu i Sjundeå. Bild: Yle/Marica Hildén aleksis kiven koulu

Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa säger att det viktigaste just nu är att fixa problemen så att personalen, eleverna och kunderna kan vara säkra på att de vistas i byggnader med bra inneluft.

- Några andra alternativ finns inte.

Problemen har funnits länge, men först nu hittar man källorna till dem.― Markus Moisio, teknisk chef

Sjundeå drabbas hårt just nu med problem i Päivärinteen koulu, Sjundeå svenska skola, hälsostationen, tandvården,
Toukola daghem och Aleksis Kiven koulu.

Den som är ansvarig söks senare

Det viktigaste just nu är att se till att alla byggnader repareras så att alla som vistas där mår bra, säger Markus Moisio.

Han har ännu inte tid att fundera på vem som bär ansvaret för problemen och vem som ska få notan.

Det blir svårt att hitta den som är ansvarig för problemen i Sjundeåbyggnaderna, säger Rabbe Dahlqvist.

- Det är dagens melodi att kolla vem som gjort fel. Men hänt är hänt.

En snöig gård framför Sjundeå svenska skola.
Sjundeå svenska skola. En snöig gård framför Sjundeå svenska skola. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland

Det är antagligen lättast att hitta den som är ansvarig för problemen i Sjundeå svenska skola där tillbyggnaden är från 2013.

Moisio säger att man säkert också kan hitta de ansvariga för de äldre byggnaderna, så som AKK-skolan och Päivärinteen koulu, men sedan är frågan hur länge man har ansvar för något som man varit med och byggt.

Problemen har funnits länge

Markus Moisio konstaterar att problemen har funnits länge, men att man först nu hittar källorna till dem.

Moisio förklarar det med att han har litet speciella sätt att hitta källorna till problemen. Det har lett till att alla problem lyfts fram på samma gång.

Aleksis Kiven koulu

Fasadkonstruktionerna i Aleksis Kiven koulu har mikrobskador. De är värst i skolans gamla del, men även den nya delen har problem.

Konsultbyrån Finnish Consulting Group (FCG) tog prover i Aleksis Kiven koulu och det fanns 38 mikrobskador i de 48 prov som togs. Det är den gamla delen av skolan som är dålig. Där hittade FCG mikrober i 30 av 33 prover.

Tekniska chefen Markus Moisio berättar att FCG konstaterade att det inte lönar sig att skicka alla prover för analys eftersom problemet var så tydligt.

FCG hittade också byggnadsavfall från byggtiden och avvikelser från planerna.

Det går drygt 400 elever i årskurserna 1-9 Aleksis Kiven koulu.

Aleksis Kiven koulu har sina rötter i 1970-talet. Då var Päivärinteen koulu den enda finskspråkiga skolan i kommunen, men den blev för liten då elevantalet ökade.

1976 beslöt fullmäktige att dela upp kommunen i två skolområden och då behövde ju det ena området en ny skola - Aleksis Kiven koulu.

Tidigare undersökningar har visat att byggnaderna är okej. Men Moisio har använt sig av mögelhundar.

Det handlar också om att lätta på locket, säger han: när problem hittas på ett ställe börjar man på ett annat ställe misstänka att det finns orsaker i byggnaden som gör att man mår dåligt.

Folk klagade - då måste något vara fel

- Folk har tagit kontakt med oss och berättat att de har symptom. Då har vi undersökt byggnaden och så har problemen hittats.

Moisio tog till mögelhundar då undersökningarna i våras visade att luften inomhus i Päivärinteen koulu var okej.

Analyserna hittar problemen i enstaka fall, men det är helt klart att vissa analyser inte hittar problemen på rätt sätt.― Markus Moisio

- Folk fortsatte att klaga och jag tänkte att det måste ju vara något fel ändå. Så jag tog mögelhundar dit och då hittade vi källorna till problemen.

Päivärinteen koulu

Päivärinteen koulu har problem med inomhusluften i båda skolbyggnaderna.

Skolan har omkring 150 elever i årskurserna 1-6 och finns nu i Sjundeå svenska skola.

1950 togs den äldsta delen av Päivärinne-skolans byggnader i bruk. 1976 fick Päivärinteen koulu en gymnastiksal och 2003 en klass för konstämnen i den första delen av byggnaderna. Ett nytt dataklassrum togs i bruk 2008 i samband med konstklassen.

Åren 1961 och 1963 byggdes stenhuset som ses som huvudbyggnad. 2003 fick man flera klassrum i den byggnaden och där placerade man biblioteket och två klassrum.

Moisio konstaterar att analyserna hittar problemen i enstaka fall, men att det är helt klart att vissa analyser inte hittar problemen på rätt sätt.

- Så det blir ett detektivarbete och hundarna har hjälpt mycket.

Mögelhundarna användes sedan i tandvårdens lokaler och i Aleksis Kiven koulu där man även hittade de fel som gjorde att man inte mådde bra.

Fastighetsskötseln har inte fungerat

Rabbe Dahlqvist är som ett stort frågetecken när han funderar på varför så många byggnader i Sjundeå är drabbade av dålig inomhusluft just nu.

Han frågar hur länge betongplattor ska torka, om ventilationerna är rätt inställda och om vi alls förstår oss på byggteknik i dag.

Rabbe Dahlqvist (SFP) från Sjundeå.
Rabbe Dahlqvist (SFP). Rabbe Dahlqvist (SFP) från Sjundeå. Bild: Yle/Marica Hildén rabbe dahlqvist

Dahlqvist ser tre orsaker till problemen: en del byggnader är gamla, fastighetsskötseln har inte fungerat som den ska och det kan hända att det begåtts fel i byggskedena.

Jag vill inte säga att man slarvat, men man måste ta ansvar.― Rabbe Dahlqvist, tekniska nämnden

- De äldre byggnaderna blir i något skede sämre och dräneringen har en viss livslängd.

Rabbe Dahlqvist säger att skötseln av fastigheterna måste bli bättre. Och det jobbar kommunen på.

- Jag vill inte säga att man slarvat, men man måste ta ansvar. Man måste åtgärda felen, så fort man ser att till exempel ett stuprör läcker så ska det repareras. Små saker är otroligt viktiga och om man åtgärdar det i tid så kan man spara flera hundratusen euro.

Sjundeå svenska skola

Inneluften utreds också i Sjundeå svenska skola.

Ett klassrum är inte i bruk efter att man märkte att betonggolvet ser vått ut under mattan.

I andra rum i svenska skolan utförs det borrningar för att ta reda på hur fuktigt det är och vilka åtgärder som behövs.

Dahlqvist kan inte peka på att det skulle ha uppstått några fel i konstruktionerna under reparationer och nybyggen, men han konstaterar att sådant kan hända.

- Kanske den kommunala upphandlingen är en orsak. Det billigaste är inte alltid riktigt bra.

"Knappast har någon byggt fel med flit"

Inte heller Juha-Pekka Isotupa kan förstå hur det har gått så att Sjundeå råkar ha så många byggnader i dåligt skick på samma gång.

- Det är knappast någon som byggt fel med flit. Men visst är det underligt att så många kommuner i Finland har problem med sina skolor och andra hus.

En glad man i kostym. Han heter Juha-Pekka Isotupa.
Juha-Pekka Isotupa. En glad man i kostym. Han heter Juha-Pekka Isotupa. Bild: Yle/Petra Thilman Västnyland,Sjundeå,juha-pekka isotupa,Kommundirektör

Juha-Pekka Isotupa var teknisk chef i Sjundeå innan han valdes till kommundirektör i juni 2009.

- Jag minns inte att det skulle ha varit så mycket problem då, men jag var teknisk chef bara ett år och allt var redan byggt.

Många olika fel i byggnaderna

Är det så att man först nu i Sjundeå upptäcker att inomhusluften är dålig i flera byggnader? Eller är det så att folk har protesterat tidigare men det har inte noterats från kommunens sida? Moisio säger att han hört att enstaka personer klagat litet grann tidigare.

- Men man har inte upptäckt något även om konsultföretaget Sweco har gjort undersökningarna. Det är inte så att kommunen inte skulle ha brytt sig.

Toukola daghem, hälsocentralen och tandvården

Mellantaket ska repareras i Toukola daghem på grund av brister i ångspärren.

Hälsocentralen och tandvården har också problem med inneluften. I tandvårdens lokaler finns det bland annat mikrobskador som kräver reparationer.

Små reparationer och tätningsarbeten har utförts för att byggnaden ska kunna användas i väntan på att en långfristig reparationsplan görs upp.

I hälsocentralen har fysioterapirummet tätats och man försöker utreda orsaken till varför det luktar avlopp.

Det finns avfall från byggtiden under en del av hälsocentralen som kommer att avlägsnas. Det ska också tas prover för att få reda på var det förekommer läckage.

Markus Moisio säger att kommunen inte har gjort ett och samma fel i alla byggnader så att felen skulle ha uppstått på samma gång. Det handlar om olika fel.

- Det var vattenläckage i taket i Päivärinteen koulu som lappades och sedan målade man innertaket. Så gjorde man förr, man tänkte att bergullen torkar. Men det gjorde den inte. I AKK-skolan verkar det som om luftspalterna i konstruktionerna inte har varit tillräckligt stora och de har blivit tilltäppta.

Nu är det dags att ta lärdom

Sjundeå försöker lära sig av det som hänt på olika sätt. Kommunen har bland annat anställt företaget Rakennuttajapalvelu Paavo Kuisma som leder byggprojekten för att få ordning på inomhusluften i byggnaderna.

På Sjundeå kommuns webbplats står det att Paavo Kuisma ska utföra all sorts skade- och underhållsreparationer på kommunens fastigheter. Kuisma ska göra undersökningar i tillräcklig skala och göra konkurrensutsättningar för övervakande av reparationsarbeten.

Sjundeå kommun anser att Kuisma har omfattande erfarenhet och kunskap om de orsaker som leder till problem med inomhusluften, hur problemen ska utredas och vilka åtgärder och metoder som behövs för att avlägsna dem.

Sjundeå hälsovårdscentral
Sjundeå hälsostation. Sjundeå hälsovårdscentral Bild: Yle/Minna Almark sjundeå hälsovårdscentral

Markus Moisio konstarerar också att kommunen måste ta bättre hand om sina byggnader.

- Det har man kanske inte gjort. Jag anser att man ska underhålla byggnader så som man gör med bilar. Det ska finnas en servicebok där allt dokumenteras: vad man gör och varför det görs.

Moisio säger att det systemet redan finns i Sjundeå, men att man inte har använt det. Det ska bli en ändring på det nu.

Bättre planering i framtiden

- Vi måste bygga bättre, svarar Rabbe Dahlqvist på frågan om hur kommunen ska undvika liknande fall i framtiden.

I framtiden måste planeringen kontrolleras noggrannare för att liknande situationer inte ska uppstå igen, säger Juha-Pekka Isotupa.

- Man måste se att allt tagits i beaktande.

Har alla problem med inneluften uppdagats tack vare dig, Markus Moisio?

Moisio är tyst en stund och skrattar sedan litet.

- Kanske man kan säga att det var jag som ruinerade Sjundeås ekonomi? Men kanske jag är en sådan som är aktiv och som tycker att det är viktigt med bra inomhusluft.

Moisio anser att man inte kan skylla felen på någon annan före honom.

- Jag kanske har en annan attityd till problem med inomhusluft, så tror jag.

Räkningen: 10-15 miljoner euro

Sjundeå kommun vet nu ungefär hur mycket en renovering av Aleksis Kiven koulu kommer att kosta. Tekniska chefen Markus Moisio berättar att det är frågan om en summa mellan 10 och 15 miljoner euro för att renovera eller bygga nytt.

Det kostar cirka 10 miljoner euro att bygga nytt om man sparar stommen, säger Moisio.

- Men det kan vara riskabelt att använda samma betongplatta som tidigare, det kan ju finnas något under den som har lett till dagens problem.

"Skolan borde användas även på kvällen"

Markus Moisio säger att man måste fundera noggrannt innan man besluter sig för att spara något gammalt. Han skulle vilja titta framåt och fundera på en lösning som lockar folk att flytta till Sjundeå.

Skolbyggnader används ganska litet efter att skoldagen är slut och det skulle Moisio gärna ändra på.

- Skolan borde också användas på kvällarna och fungera som ett vardagsrum, så jag tycker att man borde bygga något nytt och få en byggnad som är mera ändamålsenlig.

Moisio tar inte ställning till om bara elever från Aleksis Kiven koulu ska finnas i ett nybygge eller om alla Sjundeåelever ska vara under samma tak.

- Det får politikerna ta ställning till.

Sjundeå kommungård i november 2012. I bakgrunden skymtar den gräsplan där en flyttbar kanslibyggnad ska få plats.
Det kan hända att AKK-eleverna går i skola i baracker bakom Sjundeås kommunhus. Sjundeå kommungård i november 2012. I bakgrunden skymtar den gräsplan där en flyttbar kanslibyggnad ska få plats. Bild: Yle / Pia Santonen modulbyggnad

Just nu grubblar man i Sjundeå på var AKK-skolans elever och personal ska placeras. Den preliminära planen är att sätta upp baracker på området som kallas Sjundeås hjärta, alltså bakom kommunhuset.

- Vi beslutar var barackerna kan placeras då vi vet hur många kvadratmeter som behövs. Jag tycker att de borde vara nära den nuvarande skolan, för annars måste vi fundera på skolskjutsarna.

Kommunen måste ta lån

Sjundeås ekonomi kan köras i botten på grund av den dåliga inomhusluften. Men det hörs inte allt för djupa suckar när de miljonerna kommer till tals som kommer att gå åt.

Det är så att inomhusluften måste vara bra och då måste man låna pengar.

Dahlqvist säger att den extra ekonomiska bördan inte ska drabba invånarnas service.

Vapen
Sjundeå kommun lovar bli bättre på att sköta sina fastigheter. Vapen Bild: Yle/Mikael Kokkola knogjärn

Juha-Pekka Isotupa skulle gärna hitta någon som tar på sig ansvaret så att Sjundeå kommun inte behöver betala räkningen på flera miljoner euro.

Det enda kommunen kan göra är att lyfta lån, säger Isotupa.

- Lånebördan blir ju högre, men den är ändå inte lika hög som i huvudstadsregionen. Räntan är låg just nu, men om den ändrar så måste vi fundera på hur vi kan sänka lånebördan.



Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland