Hoppa till huvudinnehåll

Svenskan blir en del av vardagen i Seinäjoki

Toni Nyström är lektor i svenska vid Vasa universitet.
Tony Nyström är universitetslärare i svenska vid Vasa universitet. Toni Nyström är lektor i svenska vid Vasa universitet. Bild: Yle/Malin Hulkki toni nyström

Seinäjoki centralsjukhus ska börja vårda svenskspråkiga patienter. Tony Nyström, universitetslärare i svenska vid Vasa universitet, tror att de flesta i personalen där kan väcka upp sin skolsvenska. Men det kräver arbete.

När Vasa förlorar sin omfattande jour kommer fler svenskspråkiga att besöka Seinäjoki centralsjukhus. Då förutsätts också personalen kunna tala svenska.

Från högskoleutbildningen borde man ha med sig nöjaktiga till goda kunskaper i svenska. Det handlar om att kunna uttrycka sin åsikt, prata om sig själv och sitt arbete.

- Det är egentligen upp till dem som ordnar utbildningarna hur mycket av den fackspecifika terminologin eleverna lär sig, säger Tony Nyström.

Nyström är universitetslärare i svenska vid Vasa universitet och berättar att de flesta efter en högskoleutbildning hamnar på nöjaktiga kunskaper.

- Det innebär att man förstår tal i normalt tempo som handlar om bekanta ämnen och att man kan ta initiativ till att prata, även om talet kan vara långsamt och inte helt felfritt.

Kunskaper kommer tillbaka

Nyström tycker att språkkunskaperna som krävs borde beakta arbetsuppgifterna.

- På sjukhuset i Seinäjoki borde man ha goda kunskaper, åtminstone så att det alltid finns någon där som har det.

Goda kunskaper innebär att man klarar sig i olika kommunikativa situationer och kan uttrycka sin sak klart och exakt, på ett sätt anpassat efter situationen och mottagaren. Här får ändå viss grammatik och nyanser avvika för att kunskaperna fortfarande ska anses som goda.

- Om man vill så kan man nå goda kunskaper med utgång i högskolesvenskan, säger Nyström.

När personalen i Seinäjoki ska klara sig på svenska i praktiken kan det ändå gå så att det bara blir några få patienter per år som de praktiserar språket med. Men Nyström är inte orolig, språkkunskaper kommer tillbaka ganska snabbt, säger han.

- Det kräver arbete, men det är inte alls omöjligt.

Han påminner också om att det inte enbart är upp till skötaren eller läkaren att hålla uppe språket, utan också arbetsgivaren. Och han tror att det kommer att märkas att Vasa centralsjukhus blir utan omfattande jour.

- Personalen i Seinäjoki kommer att märka att svenskan blir en del av deras vardag.

Akut på dialekt

I det här fallet måste undervisningsmaterialet skräddarsys, menar Nyström. Det är viktigt att facktermerna blir rätt. Och i akuta situationer är språket ännu viktigare, säger Nyström.

- Skötaren är inte enbart språkfömedlare, utan hen måste också kunna lugna ner patienten och ha ett ordförråd som är tillräckligt för att förstå patienten.

Dialekt är däremot inte lika enkel att lära ut. Nyström säger att de flesta svenskspåkiga ändå kan prata standardsvenska som kan vara lättare för en som inte har svenskan som modersmål att förstå. Men han förstår att det i akuta situationer kan bli annorlunda.

- Dialekt är ofta ett känslospråk. Jag skulle personligen också ta till dialekten i ett akut fall, säger Nyström.

Uppdatering 21.12.2016 kl. 13.19: Vi skrev tidigare felaktigt att personen i artikeln heter Toni Nyström och att han är lektor. Han heter Tony Nyström och är universitetslärare. Svenska Yle beklagar felen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten