Hoppa till huvudinnehåll

Kunde ett gemensamt bolag trygga vården på svenska?

Symbolbild med stetoskop som formar ett frågetecken.
Stefan Wentjärv vid Doctagon är övertygad om att tvåspråkiga kommuner och de kommande landskapen skulle vinna på att gå med i ett tvåspråkigt vårdbolag. Symbolbild med stetoskop som formar ett frågetecken. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press hälsovård,sjukvård,frågor,Stetoskop,social- och hälsovårdsreformen

Den svenska vården skulle kunna tryggas genom att grunda ett gemensamt tvåspråkigt vårdbolag. Bolaget skulle i praktiken fungera som ett 19:e vårdområde utspritt över hela Svenskfinland.

Den här visionen och ambitionen vill vårdbolaget Doctagon börja utreda, nu när valfriheten inom vården är ett faktum.

- Vi måste snabbt hitta nya sätt att trygga att det finns vård på svenska också efter vårdreformen, säger vd Stefan Wentjärv.

- Den tvåspråkiga vården så som den existerar nu, kommer nu att börja rivas upp i och med vårdreformen. Vi vill därför genast börja utreda möjligheterna och intresset för att utveckla ett gemensamt vårdbolag som är specialiserat på att ge vård på svenska, säger Doctagons vd Stefan Wentjärv.

Bästa sättet att trygga svenskspråkig vård i framtiden är att skapa en stor tvåspråkig vårdgivare som skulle fungera över förvaltningsgränserna och som skulle bestå av aktörer både från den privata och offentliga sidan, samt från tredje sektorn, anser man vid det privata vårdbolaget Doctagon.

Tvåspråkigt Välfärds AB skulle bli ett 19:e vårdområde

Det här bolaget går under arbetsnamnet Tvåspråkigt Välfärds Ab, och skulle erbjuda en språklig särlösning som gör det lättare och förmånligare för landskapen för att uppfylla språkkraven.

- I praktiken skull det här tvåspråkiga vårdbolaget fungera som ett 19:e vårdområde, säger Wentjärv, med hänvisning till de 18 vårdområden som grundas i och med vård- och landskapsreformen.

Tiden är inne för att testa nya modeller

Allt ligger ännu på idéplan, men förutsättningarna är goda tror man vid Doctagon. Först vill man ändå utreda om det överhuvudtaget finns ett intresse för att med gemensamma krafter se till att den svenska vården kan tryggas.

I Finland bor det totalt 1,8 miljoner invånare i tvåspråkiga kommuner, och endast 160 000 invånare i kommuner med svenskspråkig majoritet.

Det finns därför stora farhågor om att vård- och landskapsreformen samt jourreformen på sikt riskerar att försämra tillgången till vård på eget modersmål i de tvåspråkiga orterna i Finland.

Stefan Wentjärv vid Doctagon är övertygad om att tvåspråkiga kommuner och de kommande landskapen skulle vinna på att gå med i ett tvåspråkigt vårdbolag.

- Det här är ända sättet att garantera att det i framtiden finns tvåspråkig service i större tvåspråkiga kommuner där det finns en stor finskspråkig majoritet.

Svenskspråkig vård kan vara bra business också i Finland

I kommuner med svenskspråkig majoritet riskerar i sin tur vården att helt försvinna eller bli väldigt marginell om det bara är små utspridda vårdenheter som ska upprätthålla den. Det behövs alltså större, gemensamma muskler för att trygga vården på svenska, anser man vid Doctagon.

Hur stora ekonomiska incitament finns det då för privata vårdbolag att ge sig in i en sådan här svenskspråkig vårdmodell? Väldigt goda, om man frågar Doctagons vd Stefan Wentjärv.

- Den svenskspråkiga marknaden sträcker sig från Karleby till Lovisa, och har en storlek på ca 1 miljard euro. Det här är tillräckligt för att skapa ett konkurrenskraftigt tvåspråkigt vårdbolag.

Risk för vårdmonopol i Svenskfinland?

Vid Kommunförbundet välkomnar man idén om att ett tvåspråkigt vårdbolag utreds. Men man varnar för riskerna med att någon ensam får monopol på all svensk service. Det här skulle betyda att någon riktig valfrihet inte uppnås på svenska i Finland.

Wentjärv vid vårdbolaget Doctagon ser ändå inte någon överhängande risk för det här.

- Jag tror inte man kommer att lyckas att skapa en heltäckande svenskspråkig vårdlösning, utan det kommer att finnas utrymme för flera olika aktörer.