Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yles serie om julmusik: O helga natt

De tre vise männen och Betlehemsstjärnan
O helga natt brukar sjungas på julaftonen och julnatten. De tre vise männen och Betlehemsstjärnan Bild: Pixabay - Public Domain jul,Tre vise männen,Betlehemsstjärnan

En trasig kyrkorgel spelade en viktig roll då den franskspråkiga förlagan till O helga natt kom till på 1840-talet. Trettio år tidigare hade Stilla natt uppstått under liknande omständigheter.

På svenska känner vi sången som O helga Natt, men den kommer ursprungligen från Frankrike, där den är känd under namnen Cantique de Noël och Minuit, crétiens. På engelska är titeln O Holy night.

Orgelbesvär

Cantique de Noël komponerades 1847 av fransmannen Adolphe Adam, och precis som Franz Grubers Stilla natt trettio år tidigare hade den att göra med en trasig kyrkorgel.

Stilla natt kom enligt legenden till för att orgeln i Oberndorf hade gått sönder. Cantique de Noël skapades för att kyrkorgeln i den lilla sydfranska staden Roquemaure nyss hade blivit reparerad.

Orgeln i Collégiale-Saint-Jean-Baptiste i Roquemaure, Frankrike.
Orgeln i Collégiale-Saint-Jean-Baptiste i Roquemaure, Frankrike. Orgeln i Collégiale-Saint-Jean-Baptiste i Roquemaure, Frankrike. Bild: Wikimedia Commons / Marianne Casamance kyrka,orgel,Roquemaure

Skrevs av vinhandlare

Församlingens präst tyckte att händelsen behövde firas och bad vinhandlaren och poeten Placide Cappeau skriva en juldikt. Cappeau var inte själv religiös, men gick med på förslaget och skrev den vackra dikten Minuit, chrétiens, på svenska ungefär "Midnatt, kristna".

Dikten kom till 1843, och tonsattes något senare av den parisiska kompositören Adolphe Adam under titeln Cantique de Noël ("julsång"). Den uruppfördes på julaftonen 1847 i Roquemaure av operasångerskan Emily Laurey.

Populär på svenska

Svensk text fick sången först 1889, då den trycktes i en anonym översättning, som senare kompletterades av Augustin Kock. O Helga Natt heter sången på svenska, mest känd i Jussi Björlings tolkning men inspelad också av många andra.

Den svenska texten baserar sig delvis på det franska originalet av Placide Cappeau, men också på den engelskspråkiga översättningen, O Holy Night. Den kom till 1855 och har den amerikanska prästen och musikjournalisten John Sullivan Dwight som upphovsman.

Tidig "radiohit"

O helga Natt / Cantique de Noël / O Holy Night har en plats också i radiohistorien. Sången var nämligen med i den allra första offentliga radiosändningen, som ägde rum i Brant Rock i Massachusetts på julaftonen 1906.

Reginald Fessendens radiolaboratorium i Brant Rock, Massachusetts. Tidigt 1900-tal.
Reginald Fessendens radiolaboratorium i Brant Rock, Massachusetts. Reginald Fessendens radiolaboratorium i Brant Rock, Massachusetts. Tidigt 1900-tal. Bild: North Carolina State Archives radio,radiosändare,radiostationer,Reginald Fessenden,Laboratorium

Mannen bakom det hela var den kanadensiskfödda uppfinnaren och vetenskapsmannen Reginald Fessenden. Fessenden hade börjat sin bana som assistent åt Thomas Edison, men gjorde därefter universitetskarriär som lärare och vetenskapsman. Elektrotekniken var Fessendens främsta område, och han räknas som en av pionjärerna inom radiotekniken.

Reginald Fessenden ledde själv den första radioutsändningen. Som inledning spelade han en grammofonskiva med Händels Largo. Därefter spelade han själv O Holy Night på violin och sjöng den sista versen.

Därmed är O helga natt eller Cantique de Noël det andra musikstycke som någonsin spelats i radion och det första som uppförts "live".


På julaftonen, den 24.12, kan du höra O helga natt på fyra språk i Vega Lördag. Sändningen börjar kl. 9.00.

Läs också