Hoppa till huvudinnehåll

Är vila nästa stora trend?

En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord.
En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord. trötthet,sömn,stress,jobb

En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

Sömnlöshet i långa perioder är ett allvarligt tillstånd som är viktigt att ta hand om. Enligt god medicinsk praxis ska man i första hand försöka råda bot på sömnlösheten utan mediciner, men hur ska man se till att få tillräckligt med vila?

Vi människor måste kunna vila eller åtminstone slå av på takten också andra tider än på natten, annars finns det en risk för att vi blir överaktiva. Efter hektiska dagar är det bra att ta sig tid för att lugna ner sig. Vi mår som bäst då sömn, vila och aktivitet är i en bra balans. Helst ska alla tre alternera så flexibelt som möjligt.

Om sömnen störs en längre period är det svårt att orka.

Vår rytm är bekant – sömn, vila och aktivitet. Då alla tre har sin plats i vardagen finns det goda förutsättningar för livet. Å andra sidan störs rytmen lätt i vårt 24/7-samhälle. Många sover dåligt och är stressade. För människor i arbetslivet är det just arbetet som orsakar mest stress.

Om sömnen störs en längre period är det svårt att orka. Då är det viktigt att ta itu med problemet och försöka hitta balansen igen. Sova tillräckligt, vila tillräckligt och ha en bra rytm i vardagen.

Människans nervsystem har en viktig roll i att reglera vår kropp. Det autonoma nervsystemet har en dubbelroll och går inte att styra med vilja. Det sympatiska nervsystemet aktiverar och accelerar och ser till att vi orkar när vi behöver orka. Men när det är dags att ställa om till vila aktiveras det parasympatiska nervsystemet som hjälper oss med att varva ner och återhämta oss från dagens ansträngningar.

Ibland är vi ändå så upp i varv att vi måste lära oss om från början hur vi ska varva ner och ställa om kroppen för vila.

Många finländare upplever att ekorrhjulet går allt för snabbt i dag. Stressen har blivit en vanlig folksjukdom. Bild/ YLE/Juha-Pekka Inkinen
Många finländare upplever att ekorrhjulet går allt för snabbt i dag. Stressen har blivit en vanlig folksjukdom. Bild/ YLE/Juha-Pekka Inkinen Bild: YLE/Juha-Pekka Inkinen sovande

Sömnen lägger en grund för aktivitet och vila

Evolutionen har sett till att alla organismer kan sova. Alla djur sover – men på olika sätt. Också sömnens längd växlar mellan olika arter. Ett får sover endast fyra timmar men en igelkott sover nästan arton. Rovdjur sover mindre än djur som ofta blir någons byte.

Enligt befolkningsundersökningar mår en människa bra om hen sover sju till åtta timmar per dygn. Det finns ändå individuella skillnader och någon kan klara sig utmärkt med sex timmars nattsömn.

Det är så kallade klockgener som styr både sömnen och den vakna tiden.

Att reglera sömnen är rätt komplicerat men de olika arterna har liknande mekanismer. Det är så kallade klockgener som styr både sömnen och den vakna tiden. Den centrala ”huvudklockan” finns i den så kallade suprakiasmatiska kärnan i hjärnans hypotalamus. Sömnen är flexibel men också väldigt känslig för störningar.

En säng med skrynkliga lakan.
En säng med skrynkliga lakan. Bild: Krista Mangulsone / Unsplash sömn

Allt fler med sömnproblem

Sömnen är också ett farligt tillstånd eftersom hjärnan ”kopplar ur” omgivningen, berättar docent Tarja Stenberg från Helsingfors universitet. Därför har människan en inbygd mekanism som väcker vid fara.

Det är de med lättast sömn som genom tiderna har vaktat elden och varnat om fientliga attacker medan de övriga sovit. En lätt sömn är alltså en nedärvd egenskap från långt tillbaka. I dagens läge behöver vi inte längre vakta elden, i stället är det stress på jobbet, ett hektiskt liv och vårt dygnet runt-samhälle som håller oss vakna.

En regelbunden rytm främjar sömnen.

Antalet personer med sömnproblem har vuxit under de senaste åren. Enligt professor Tiina Paunio måste sömnen och vilan få sitt värde tillbaka, annars kommer allt fler att insjukna på grund av långvarig sömnbrist.

En regelbunden rytm främjar sömnen. Att man känner sig säker är också en förutsättning för god nattsömn. Kvällsrutiner såsom kvällsmål, att säga godnatt eller att läsa en bok hjälper oss i rätt riktning inför sömnen säger Paunio.

Men när vi är stressade är det svårt att somna. Enligt docent Tarja Stenberg från Helsingfors universitet är det vissa hormoner i blodomloppet som håller oss pigga när vi är stressade.

Då sömnlöshet behandlas med kognitiv terapi är en av de viktigaste poängerna att man just ska lära sig att minska på stressnivåerna. Ju mer man övar desto bättre blir det och resultaten kan bli permanenta.

Man sover lutad mot sitt arbetsbord
Man sover lutad mot sitt arbetsbord Bild: All Over Press/Corbis sömn,arbetsplats,Tupplurarna

Vila och aktivitet – ett recept för den perfekta vardagen

Vad är vila? Vi har alla våra egna sätt att slappna av. En går ut promenad, en annan läser en bok i soffan och en tredje träffar nära och kära. Det avgörande är att ju längre dagen lider, desto lugnare ska aktiviteterna bli. Vi måste alltså se till att återhämta oss efter dagens ansträngningar.

Enligt docent Tarja Stenberg innehåller sömnen vissa element från vilan – i djup sömn slappnar musklerna av och i REM-sömnen förekommer till och med sömnparalys. På EEG-kurvan går det dessutom att se deltavågor som vittnar om vila.

Under långvarig stress är vilopulsen högre än normalt och hjärtfrekvensen blir oregelbunden.

Både sinnet och kroppen kan också vila under vaka. Sömnen är ändå oumbärlig och under sömnen vilar också människan, säger professor i psykiatri Tiina Paunio. Enligt henne borde vi inte endast tala om vila utan snarare rikta fokus på en lämplig rytm mellan vila och ansträngning.

Det mest väsentliga är alltså rätt balans mellan vila och aktivitet. I ideala förhållanden sover människan tillräckligt och vid rätt tidpunkt och har under den vakna tiden meningsfullt fysiskt och psykiskt arbete och program. Fastän vila nuförtiden kallas för en trend handlar det ändå i grund och botten om rätt rytm och en balans mellan vila och ansträngning.

Vila också under hektiska dagar

Heikki Tikkanen, professor i idrottsmedicin vid Kuopio universitet, är inne på samma linje. Enligt honom är sömnen viktig, men det är minst lika viktigt att ha vilostunder – också under hektiska dagar. Det är inte bra för kroppen att vara upp i varv hela dagen, däremot är det viktigt att kunna varva ner. En längre hektisk period kan nämligen leda till stress.

Enligt Tikkanen behöver kroppen både det sympatiska och parasympatiska nervsystemet – alltså måste kroppen aktiveras men också återhämta sig. Under långvarig stress är vilopulsen högre än normalt och hjärtfrekvensen blir oregelbunden.

När allt fungerar som det ska reagerar vårt nervsystem på allt mellan himmel och jord – oberoende av vad livet slänger framför oss. Växlingar mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet är normalt men stressen kan orsaka störningar i hur nervsystemen kommunicerar med varandra.

– Av någon anledning behöver vår kropp de här växlingarna. Om de försvinner helt gillar vår kropp inte det utan börjar må dåligt, säger Heikki Tikkanen.

Text: Teija Peltoniemi

Ursprungstexten på Yle Tiedes webbsida.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa