Hoppa till huvudinnehåll

Tullhunden Lexi är en hejare på att hitta knark

Johan Hagström står till vänster om hunden Lexi, en labrador. De står framför ett långtradarsläp.
Johan Hagström och tullhunden Lexi framför det långtradarsläp där Lexi hittade narkotika för 14 miljoner Johan Hagström står till vänster om hunden Lexi, en labrador. De står framför ett långtradarsläp. Bild: Yle/ Axel Brink vasa

För några veckor sedan fick tullhunden Lexi ta emot priset för årets tullhund. Han är glad, social och tycker om kramdjur.

För ett drygt år sedan markerade visade Lexi intresse för en till synes tom långtradare i hamnen i Vasa. Den visade sig innehålla kokain och amfetamin för 14 miljoner euro. Tullarbetaren och Lexis husse Johan Hagström är stolt.

- Det känns jättebra. Efter 27 år som hundförare är det nog en bemärkelse som man aldrig kommer att glömma. Det är fint för hunden, för tullen och för kollegerna, säger Hagström.

Lexi är en 4,5 år gammal labrador och är född på en kennel på Kimitoön. Sina första 11 månader bodde Lexi där och fick sin grundträning - lydnad och skolning i olika omgivningar. Drogerna kom in då Hagström tog över.

När man skolar in en droghund behöver det göras i många steg. Redan i valpstadiet testar man hunden för att se om den har de egenskaper som krävs. Hunden behöver vara ivrig och sökvillig.

- Man kan använda tygbitar som har kontaminerats med droglukt redan i valpstadiet för att inte åstadkomma skador på hunden, säger Hagström.

Först visar man åt hunden vart man gömmer det drogluktande objektet, sedan försvårar man omständigheterna gradvis.

Det tog inte länge för Lexi att genomföra sitt första riktiga drogfynd i tjänst.

- Det hände nog under det första året som vi jobbade ihop. Ett halvt år efter att skolningen var färdig.

Hunden Lexi står med nosen åt vänster. Närbild.
Tullhunden Lexi blev årets tullhund Hunden Lexi står med nosen åt vänster. Närbild. Bild: Yle/ Axel Brink tullhunden lexi

Nosen visar vägen

För att Lexi ska känna lukten av drogerna finns det många faktorer som spelar roll.

- Vid små mängder måste nosen vara rätt så nära, men nog kan en hund känna lukten av större mängder droger på riktigt långt avstånd, berättar Hagström.

Lexi visar tydligt när han har fått upp vittringen efter narkotika. Lexi är tränad till att passivt markera var drogerna finns.

- När Lexi söker sig fram till drogerna så fryser han nosen vid källan. Han stannar och riktar nosen mot källan.

En passiv markering är fördelaktig eftersom Lexi inte skråmar bilar genom att skrapa, vilket en mer aktiv markering innebär.

När Lexi hittade långtradaren som skulle leda till utmärkelsen gjorde han precis som han hade blivit tränad till.

Ett specialbyggt långtradarsläp där man hade gömt narkotika under golvet.
Långtradarsläpet användes för att transportera rullar med gräs. I utrymmet som hjälper de stora rullarna att hållas på plats gömdes narkotika. Ett specialbyggt långtradarsläp där man hade gömt narkotika under golvet. Bild: Yle/ Axel Brink vasa,Narkotikasmuggling

Lång erfarenhet

Johan Hagström har själv jobbat med hundar inom tullen i 27 år. Det var slumpen som förde honom till att jobba med hundar.

- Det var ett sammanträffande att en kollega skulle bli hundförare och jag skulle på utredningskurs. Sen visade det sig att kollegan var allergisk, så jag nappade på hundjobbet och han åkte på utredningskurs.

Samtidigt beskriver sig Hagström som en hundmänniska. I hans hem har det egentligen alltid funnits en hund som sällskap. Lexi har från början tränats av Johan Hagström, men träningen upphör inte trots att Lexi är i tjänst. En viss del av sin arbetstid sätter Hagström fortfarande på att träna sin hund.

- Vissa dagar då man har mycket annat att göra hinner man inte med träningen. Då blir han orolig, men när man jobbar och gör övningar så höjs humöret.

Gillar kramdjur

Hagström beskriver Lexi som sällskaplig och lydig, och tycker att han är en glad hund.

- Han är snäll, kommer bra överens med andra hundar och tycker om människor. Särskilt barn.

Lexi tycker om kramdjur och har dem som sällskap om han är ensam hemma.

- För tillfället har han en apa med långa armar och ben som favorit. Han bär den till dörren och står och väntar när vi kommer hem. Det är det enda kramdjuret som han inte har slitit av några armar eller ben på.

Hagström räknar Lexi som sin hund. Han sköter om honom och bor hemma hos Hagström.

Hälsan i skick

Lexi är Hagströms femte tullhund. En sjätte var på gång, men vid 7 månaders ålder konstaterade man att den hade ledproblem och därför inte lämpade sig för jobbet. En tullhund har i regel en karriär på runt 7 år.

- Vid 4-5 års ålder är hunden nog i sin bästa ålder, om de hålls friska.

Många avelshundar har sina krämpor och labradorer är inget undantag. Ledproblem är ganska vanliga.

- För några år sedan var det några hundar som drabbades av plötslig cancer. Det var väl nog bara ett sammanträffande, säger Hagström.

Hittills har Lexi klarat sig med hälsan i behåll. Och inom tullen har man gjort satsningar på även hundens hälsa. Bland annat ska alla tjänstehundar gå på fysioterapi och massage minst en gång i året. Människopersonalen får nöja sig med att titta på.

- Vissa hundar njuter jättemycket av massage, de kan till och med somna. Andra hundar är lite bångstyriga och kan inte slappna av. Men de brukar nog ge efter till slut.

Egentligen kan de flesta hundraser ha de egenskaper som krävs för att bli tullhundar. Hagström har alltid haft labradorer, men ute i Europa används allt från schäfrar till olika blandraser. I hela landet finns det 45 tullhundar. Det finns cigaretthundar, pengahundar och för tillfället utbildas även en vapen- och sprängämneshund vid Helsingfors-Vanda flygplats.

Det var första gången som årets tullhund har utsetts av Finska Kennelklubben, tillsammans med en rad olika myndighetshundar. Tidigare har klubben delat ut pris till hundar som har gjort olika hjältedåd.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten