Hoppa till huvudinnehåll

Drömmer du redan om pensionen? Kolla när du får pensionera dig

Klocka som visar olika pensioneringsår
Klocka som visar olika pensioneringsår Bild: Yle Nyhetsgrafik pension,pensionering,klocka

Vid årsskiftet 2016-2017 förändras pensionssystemet. För de flesta av oss höjs pensionsåldern. Målet är att förhållandet mellan den tid man tillbringar i arbetslivet och tiden som pensionär ska förbli det samma också i framtiden.

Pensionsräknare

Pensionsreformen kommer 2017

Pensionsreformen träder i kraft i början av 2017. I och med reformen stiger pensionsåldern för en stor del av finländarna, i praktiken för alla som är födda efter år 1954.

När pensionsåldern stiger ökar också antalet år i arbetslivet, men hur går det då med pensionärslivet? Ökar antalet år som pensionär i samma takt?

Yle har tagit del av Pensionsskyddscentralens beräkningar om förväntad pensioneringsålder och förväntad livslängd.

Är reformen rättvis?

Lätt karikerat visar räknaren att du får gå i pension tidigare ju äldre du är nu. Men du förväntas också leva kortare tid än de som är yngre än dig. Alltså; ju yngre du är desto fler år måste du jobba, men du får också fler år som pensionär i och med att du förväntas leva längre.

- I och med att vi lever allt längre är det rättvist att pensionsåldern stiger, åren som pensionär blir också fler. Målet är att förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär bibehålls, säger direktör Mikko Kautto på Pensionsskyddscentralen.

Mikko Kautto, direktör på pensionsskyddscentralen
Mikko Kautto, direktör på Pensionsskyddscentralen Mikko Kautto, direktör på pensionsskyddscentralen Bild: Mårten Lampén, Yle pensionsskyddscentralen,Eläketurvakeskus

Pensionsskyddscentralens beräkningar verkar hålla streck då man granskar den lägsta möjliga pensionsåldern. Om man däremot ser till den så kallade målsatta pensionsåldern, åldern då man får den högsta pensionen, är reformen inte lika rättvis längre.

Enligt den här beräkningen kommer en person som är född år 2000 att arbeta 7 år och 5 månader längre än en person som är född 1955, men hen får vara pensionär bara i ett drygt år mer.

Förklaring på åldrarna i artikeln

  • Lägsta möjliga pensionsåldern är den ålder då man tidigast kan ansöka om ålderspension.
  • Livslängdskoefficienten beräknar hur mycket mindre din månatliga pension blir, ju tidigare du går i ålderspension desto mindre pengar får du.
  • För de som är födda före år 1964 visar räknaren den faktiska pensionsåldern. För de som är yngre är det frågan om uppskattningar som kan förändras.
  • Den målsatta pensionsåldern är den ålder då du får full pension, om du arbetar tills dess.
  • Den förväntade livslängden är den tid du beräknas ha kvar om dödligheten bibehålls på samma nivå som nu. Det handlar med andra ord om en statistisk beräkningsgrund, inte om din faktiska livslängd.
  • För de som är födda före 1955 har vi räknat med det nuvarande pensionssystemet eftersom de inte berörs av reformen.
  • Den målsatta pensionsåldern för de som är födda efter år 1986 är en beräkning, även om man nu har slagit fast den övre gränsen för pensionen till 70 år.

De flesta vill gå i pension tidigt

Om pensionssystemet inte hade förnyats skulle det antal år som folk är pensionerade snart ha varit uppe i trettio, påminner Mika Kautto vid Pensionskyddscentralen. Alla de som nu är i arbetslivet hade fått betala för dem.

I nuläget väljer folk oftast att gå i pension så tidigt som möjligt, vid 63-års ålder. Det här tror man att kommer att vara fallet också i fortsättningen, trots att pensionen då blir lägre.

- Vi försöker vara så realistiska som möjligt i våra beräkningar, säger Kautto. Vi tar till exempel i beaktande att en del kommer att gå i sjukpension och en del blir arbetslösa men de flesta kommer att arbeta tills det är dags att gå i ålderspension.

- Många lämnar in pensionsansökningen genast då det är möjligt, då kommer den månatliga pensionen att justeras i förhållande till den förväntade livslängden, säger Kautto.

- Var och en måste själv överväga om man klarar sig på en lägre pension ifall man vill gå i pension tidigare. Om man orkar arbeta längre blir pensionen också högre, säger direktör Mikko Kautto på Pensionsskyddscentralen

Arbete är det bästa pensionsskyddet

Redan nu står det klart att de beräkningar man har gjort 2016 inte kommer att hålla streck för evigt.

Dödligheten kommer till exempel knappast att förbli på samma nivå som år 2016 i all oändlighet. Det är också mycket sannolikt att de lagar som berör pensionen kommer att skrivas om många gånger före det är dags för dem som är födda år 2000 att gå i pension.

En enkel slutsats är att det bästa pensionsskyddet är att arbeta, oberoende av hur gammal du är. För de som kämpar med arbetslöshet, snuttjobb och deltidsarbete är det en klen tröst.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Yle.fi och är skriven av Teemo Tebest och Kristiina Tolvanen. Här kan du läsa ursprungstexten: Haaveiletko eläkkeestä? Katso laskurista, milloin eläke alkaa ja kauanko se kestää

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes