Hoppa till huvudinnehåll

Panamadokumenten – vad hände sedan?

Åklagarämbetet i Panama beordrade ett 27 timmar långt tillslag mot Mossack Fonsecas huvudkontor för att utreda möjliga brott i den ökända advokatbyrån
Myndigheterna i Panama har beordrat tillslag mot advokatbyrån Mossack Fonsecas huvudkontor. Åklagarämbetet i Panama beordrade ett 27 timmar långt tillslag mot Mossack Fonsecas huvudkontor för att utreda möjliga brott i den ökända advokatbyrån Bild: EPA/Alejandro Bolivar Panama,Mossack Fonseca

När Panamadokumenten i detalj avslöjade hur skatteparadisekonomin fungerar ledde det till feta rubriker och starka reaktioner världen över. Politiker avgick och banker tvingades erkänna sina tillkortakommanden. Men det slutade inte där.

Det var i april som Yles grävande program Spotlight och MOT kunde berätta om världens största dataläcka. En visselblåsare läckte information till den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung, som i sin tur delade med sig av dokumenten till ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists), en internationell organisation för grävande journalistik.

Siogmundur David Gunnlaugsson
Sigmundur David Gunnlaugsson intervjuas om sitt skatteparadisbolag Siogmundur David Gunnlaugsson Bild: SVT/Reykjavik Media Sigmundur Davíð Gunnlaugsson,Island,Statsminister

Avslöjandena slog ner som en bomb på olika håll i världen. Inte minst på Island. 48 timmar efter det att det framkommit att landets statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson hade varit delägare i ett skatteparadisbolag på Brittiska Jungfruöarna tvingades han avgå.

Aktiva myndigheter

Island är ett exempel där Panamadokumenten har fortsatt att skapa nyhetsrubriker. Landets myndigheter har inte legat på latsidan. Över 100 skattefall är satta under lupp efter publiceringen av dokumenten. Nästan 50 möjliga skattesmitningsfall har gått vidare till åklagare. Dessutom har man genomfört över ett dussin skatterazzior.

Det är inte bara på Island som myndigheterna har varit aktiva. Åtminstone 150 utredningar och skatterevisioner i 79 länder har satts igång utgående från information från Panamadokumenten.

Mossack Fonseca krymper

Dokumenten läckte från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama. Firman är en av de största i världen vad gäller skatteparadisekonomin. I flera decennier har man hjälpt till att grunda skatteparadisbolag från sina drygt 40 filialer världen över.

razzia mot Mossack Fonsecas kontor i El Salvador
Polisen slår till mot Mossack Fonsecas filial i El Salvador fem dagar efter publiceringen av Panamadokumenten. razzia mot Mossack Fonsecas kontor i El Salvador Bild: EPA El Salvador,Panamadokumenten,Mossack Fonseca,Razzia

Idag är Mossack Fonseca kontoren färre till antalet. Enligt uppgifter via medier och bolagsregister som ICIJ har tagit del av har nio filialer stängts, bland annat på Jersey, Isle of Man, Gibraltar och den amerikanska delstaten Nevada.

En av bolagets grundare – Ramón Fonseca – har trots motgångarna haft hög svansföring. Ett halvt år efter att dataläckan blev offentlig sände han iväg en tweet: jag köpte en kaka för att fira att det har gått sex månader sedan publiceringen av dataintrånget utan att vi har ställts inför rätta någonstans i världen”.

Kritisk president

Det är inte säkert att Fonseca har anledning att jubla i framtiden. Han har avgått som rådgivare till Panamas president Juan Carlos Varela. Dessutom var presidentens budskap till sin tidigare rådgivare allt annat än nådigt i oktober när Varela inför reportrar på Süddeutsche Zeitung sade: ”han måste ta ansvar för det han gjort – och i slutänden stå till svars inför en domare”.

juan carlos varela
Panamas president Juan Carlos Varela juan carlos varela Bild: EPA Juan Carlos Varela,Panamadokumenten,Panama,presidenter

Landets justitieminister har redan låtit genomföra flera razzior hos Mossack Fonseca. Resultatet var bland annat flera säckar med förstörda dokument. Dessutom har ministeriet gjort 16 tillslag hos olika finansiella institutioner och advokatfirmor i Panama och sänt ut mer än 500 förfrågningar.

Mossack Fonseca har därtill bötfällts på flera håll. På Brittiska Jungfruöarna fick bolaget punga ut med 440 000 dollar i november eftersom man inte har följt regelverket för penningtvätt och kontroll av möjlig terroristfinansiering. Det är den största bötessumman någonsin i skatteparadiset för en dylik firma.

Hårdare attityd

På olika håll i världen finns det tecken som tyder på en hårdare attityd till aggressiv skatteplanering och regelrätta skattebrott.

Den amerikanska finansministern Jacob Lew skrev en månad efter publiceringen av Panamadokumenten till kongressen angående den globala skatteflykten: ”vi måste se till att USA lever upp till sin del av uppgörelsen”. Bland de åtgärder som ministeriet har fört fram är att banker och andra finansiella institutioner i högre grad borde kunna verifiera de verkliga ägarna till värdepappers- och bankkonton.

Parlamentet i Panama godkände i oktober en tuffare bokföringslag beträffande offshore bolag. Dessutom drev man igenom den lag om informationsutbyte som gör det möjligt för skattemyndigheterna i andra länder att ta del av deras medborgares tillgångar i offshore bolag som är registrerade i Panama.

Panamadokumenten har likaså använts som argument i lagstiftningsarbetet för mera öppenhet i så vitt skilda länder som Taiwan, Irland, Mongoliet samt Tyskland för att nämna några.

Samarbete över gränserna

Enligt ICIJ:s uppgifter har över 6 500 skattebetalare och bolag i olika länder börjat granskas utgående från Panamadokumentens avslöjanden om att de äger skatteparadisbolag. Så här långt har över 100 miljoner dollar i obetalda skatter återvunnits av myndigheter i bland annat Colombia och Slovenien.

På längre sikt handlar det om att koordinera verksamheten på bred front för att komma åt skattefusket globalt.

Muta och kör
Jersey, ett europeiskt skatteparadis Muta och kör Bild: YLE muta och kör

Organisationen för ekonomiskt samarbete OECD agerade omedelbart. Bara två dagar efter de första nyheterna i april tillkallades ett krismöte i Paris. Där samlades tjänstemän från skattemyndigheter i 35 länder för att ta ställning till vad de visste eller inte visste om Panamadokumenten.

I juni grundade EU-parlamentet en kommitté vars uppgift är att undersöka penningtvätt och skatteflykt. Den så kallade PANA kommittén tog i september hjälp av de journalister som jobbade med den stora dataläckan. Flera journalister knutna till ICIJ, bland dem Yles Minna Knus-Galán, utfrågades i EU-parlamentet i Bryssel.

För några veckor sedan godkände EU-parlamentet ett direktiv som förpliktar skattemyndigheterna i medlemsländerna till automatiskt utbyte av information rörande bankkonton, ränteinkomster och dividender. Panamaläckan bidrog till att lagstiftningen blev så tuff som den blev.

Nya avslöjanden

Under hösten har ICIJ fortsatt att komma ut med nyheter utgående från dataläckan. Bland annat framkom det i september att tidigare holländska EU-kommissionären för konkurrensfrågor Neelie Kroes var direktör för ett skatteparadisbolag på Bahamas.

Tidigare den här månaden framkom det också att den tillträdande utrikesministern i Donald Trumps administration har kopplingar till skatteparadis. ExxonMobil chefen Rex Tillerson utnämndes till direktör för ett offshore bolag i Bahamas år 1998.

Rex Tillerson hörs av senatens finanskommitté som chef för Exxon Mobile i maj 2011.
USA:s blivande utrikesminister Rex Tillerson utnämndes år 1998 till direktör i ett bolag på Bahamas. Rex Tillerson hörs av senatens finanskommitté som chef för Exxon Mobile i maj 2011. Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS Rex Tillerson,USA,Utrikesminister

Finland

I Finland hamnade storbanken Nordea i blåsväder med anledning av Panamadokumenten. Bland annat flera politiska partier och fackförbund lämnade banken, som hjälpte till att grunda flera hundra skatteparadisbolag åt sina kunder. Banken medgav efter en intern utredning att den inte hade gjort tillräckligt mycket för att identifiera sina kunder. Banken frös närmare 70 konton som ett resultat av granskningen. Däremot medgav Nordea inte att man aktivt hjälpte till med skatteflykt.

Dessutom fortsätter Sveriges Finansinspektion att undersöka Nordea på nytt efter avslöjandena i Panamadokumenten.

Nordea
Nordea Bild: All Over Press Nordea,bankväsen,banker,pengar,investering,skatteparadis

Riksdagen i Finland har också tillsatt en arbetsgrupp med anledning av den läckta informationen.

Verkstadskoncernen Metso såg sig tvungen att ge sparken åt sin ryska försäljningschef när det framkom att han kunde ha idkat penningtvätt via sitt bolag i Panama.

Det framkom likaså i Yles Panamarapportering att affärsmannen Hannes Kulvik och hans familj under en lång tid har varit trogna Mossack Fonseca kunder. Det är inte känt om Skatteförvaltningen i Finland har börjat med utredningar i frågan.

I Danmark meddelade regeringen i höstas att man betalar miljonbelopp (i danska kronor) till en okänd källa för att få ut namnen på de danskar som finns i Panamadokumenten. Också de finska skattemyndigheterna har sagt att den möjligheten övervägs hos oss också.

Skatteförvaltningen i Finland är förtegen om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av Panamaläckan. På en direkt fråga om de har någon undersökning på gång lyder svaret att de på grund av sekretessbestämmelser inte kan säga något.

Källskydd

Skatteförvaltningen skickade efter publiceringen av dataläckan ut brev till de Yle redaktörer (Kjell Lindroos och Minna Knus-Galán) som var involverade i projektet. I brevet krävdes att redaktörerna skulle överlämna dels dokumenten och dels det redaktionella materialet till myndigheterna.

Yle har överklagat detta till Helsingfors förvaltningsdomstol hänvisande till källskyddet. Till saken hör att källskyddet aldrig har brutits i en finsk domstol.

Dylika krav har inte framförts annorstädes och journalister världen över har uttryckt sin förvåning över det som händer i Finland.

Minna Knus-Galán på MOT har bidragit med information till den här artikeln.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle