Hoppa till huvudinnehåll

Keliber tror på litiumets framtid och en Gigafactory i Finland

Gruvbolaget Keliber utför just nu provborrningar i Rapasaari i Kaustby i jakten på litium. Det börjar bli bråttom ut på marknaden och Keliber vill inleda produktionen 2019. En Tesla-fabrik i Finland skulle vara jackpot.

I Rapasaari på flera kilometers avstånd från bebyggelse intill en torvmosse vill Keliber öppna ett 400 meter stort dagbrott. Nu borrar man på 150 meters djup inne i berggrunden för att hitta spodumen pegmatit, en malm som innehåller litium.

- Vi vet att det finns fyndigheter där nere, men vi vet inte hur mycket. Just nu är det jättespännande, snart borde vi träffa malmen, säger Kelibers vd Pertti Lamberg.

Borrkärnorna, långa malmstavar som borrats ur berggrunden, packas i lådor och först till Kelibers produktionsutrymmen i Kalavesi en liten bit utanför Kaustby mot Toholampi. Här studeras proverna och skickas för vidare analys. Främst letar man efter grönskimrande litium som ska gå till batterier och tantalum som används i kondensatorer.

Kelibers provborrning i Rapasaari.
Provborrningar på mossen i Rapassari. Kelibers provborrning i Rapasaari. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén keliber

Tredubblat pris

Totalt finns fyndigheter på sex olika ställen och i Kalavesi planerar Keliber att bygga ett nästan 250 meter långt anrikningsverk och ett kemiverk. Det blir ingen stor och djup gruva i klass med Kiruna. Man vill starta 4 till 6 dagbrott på cirka 400 meter i diameter med ett djup på 100 meter.

Ur malmen ska man producera spodumenkoncentrat ur vilken slutprodukten litiumkarbonat utvinns. Ansikten är att producera minst 9000 ton litiumkarbonat per år.

- Vårt mål har hela tiden varit att inte bara göra en billig produkt utan en långt förädlad produkt. Spodumenkoncentrat kostar 600 USD per ton medan litiumkarbonat är värt över
10 000 USD per ton, säger Lamberg.

Kelibers vd Pertti Lamberg.
Kelibers vd Pertti Lamberg. Kelibers vd Pertti Lamberg. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén gruvdrift,lamberg

En långt föräldlad produkt är mera lönsam för företaget, men ger också flera arbetsplatser i Kaustby. Lamberg säger att mellan 120 och 130 personer kommer att få jobb i anrikningsverket, dagbrottet eller med transporter.

- Vi vill anställa lokal arbetskraft och i Karleby finns lämpliga utbildningar inom kemi- och mineralteknik. I dagbrotten kommer vi antagligen att använda oss av underleverantörer och till malmtransporerna försöker vi hitta lokala entreprenörer, säger Lamberg.

Kelibers provborrning i Rapasaari.
Dags att borra djupare ute i skogen i Rapasaari. Kelibers provborrning i Rapasaari. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén keliber

Gigafactory kan bli verklighet

Härom veckan gick Keliber samman med Vasa stad i försöket att locka Teslas batterifabrik till staden. En batterifabrik i Finland skulle vara en högvinst för Keliber.

- Vi jobbar hårt för en batterifabrik i Finland, det skulle stöda vår strategi med en långt förädlad produkt. Det mycket sämre alternativet skulle vara att producera koncentrat som skeppas till Kina, säger Lamberg.

Lamberg tror att Finland och Vasaområdet har goda chanser att få en Gigafactory. Teknologin och energibolagen finns i Vasa, kobolt som behövs i batterier tillverkas i Karleby och på i Karleby finns batteriforskningen inom Chydenia. De här är alla trumfkort säger Lamberg.

- Om man samlar ihop dessa faktorer så måste man vända sig mot Tyskland för att hitta något motsvarande, säger Lamberg.

Lamberg säger att teknik inte ändå är allt, Tesla kommer också att beräkna vilka stöd de får säger Lamberg och därför vore det viktigt att få myndigheterna med sig och förena sig i ett konsortium.

- Vi har en chans att få en Gigafactory för vi har allt som behövs, men frågan är om vi kan visa detta för Tesla och få myndigheterna att satsa med oss, säger Lamberg.

Kelibers provborrning i Rapasaari.
Här planerar Keliber ett 400 meter stort dagbrott. Kelibers provborrning i Rapasaari. keliber

Testar processkedjan

Just nu är Kelibers utmaning att göra malmberäkningar, beräkna den totala litiumreserven och göra pilotförsök av hela processkedjan. Samtidigt gäller det också att göra ekonomiska beräkningar för att se hur lönsam litiumproduktionen är.

- Just nu är våra tester av spodumenkoncentrat i Tyskland för värmebehandling och nästa steg är tester för lagring och kristallisering i laboratorier i Björnborg för att utvinna litiumkarbonat, säger Lamberg.

Priset på litium har tredubblats bara under det senaste året och flera australiensiska bolag siktar också in sig på Kaustbyområdet. Men det skrämmer inte Lamberg.

- Det finns många pågående projekt för att utvinna litium. Men vi ligger bra till och är redan i ett ganska avancerat skede, vi ha de största och bästa områdena i vår kontroll och vi har arbetat med fyndigheterna i 10 års tid, säger Lamberg.

Litiumet är grönskimrande.
Litiumet är grönskimrande. Litiumet är grönskimrande. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén litium,litium

Bråttom ut på marknaden

Nu kämpar Keliber främst mot tiden. Risken är att många andra hinner före Keliber om produktionen inte kommer i gång under 2019 säger Lamberg.

- Det är lite bråttom. Under nästa år ska den tekniska evalueringen vara klar och samtidigt jobbar vi med miljötillstånd. Vi väntar ett år för att få beslut vad det gäller miljötillstånd och samtidigt samlar vi ihop pengar, säger Lamberg.

Att tillverka litium är ingen billig affär. Nyligen gjorde Keliber en nyemission som gav bolaget tre miljoner euro. De pengarna räcker året ut.

- Det räddar oss till nästa steg så att vi kan slutföra våra kalkyleringarna. Sen måste vi få loss mera pengar för att börja bygga anläggningarna, säger Lamberg.

Bolaget har också beviljats ett lån på två miljoner av innovationsfinansieringsverket Tekes.

Kelibers provborrning i Rapasaari.
I Kalavesi utanför Kaustby vill Keliber bygga anrikningsverket. Kelibers provborrning i Rapasaari. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén keliber

Prislapp på 200 miljoner

Men miljonerna närmast fladdrar i väg och nu behövs det utländska finansiärer säger Lamberg. På prislappen för att bygga anläggningarna och starta produktionen står det 200 miljoner euro. Snart reser Lamberg till London för diskussioner med potentiella finansiärer.

- Det går att hitta finansiärer, men de vill ha svart på vitt innan de satsar pengar. Och det ser utmärkt ut, enligt våra beräkningar skulle vi vara lönsamma även om priset på litium var hälften av vad det är i dag. Så det här kommer att bli av, säger Pertti Lamberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten