Hoppa till huvudinnehåll

Skottsekunden förlänger det gamla året

Klockan på en mikrovågsugn.
Skåla inte in det nya året i förtid! Klockan på en mikrovågsugn. Bild: Marcus Rosenlund klocka,skottsekund

Ni som irriterar er över vridandet av klockan fram och tillbaka vid övergången till och från sommartid, här är ännu en sak att vara sur på.

Klockan 23:59:59 (UTC) på nyårsafton lägger världen till en skottsekund till på klockan. Det vill säga, klockan borde egentligen visa 23:59:60 innan den skiftar till 00:00:00 och det nya året börjar. Men eftersom de flesta av våra klockor inte har sekundvisning som går till sextio (det finns specialistgrejer som har det) så får vi bara justera dem med en sekund.

Skottsekunder är ingenting nytt eller ovanligt, de har lagts till tjugosex gånger sedan 1972. Senast hände det den 30 juni 2015.

Jordens långsammare rotation? Nja...

Orsaken till att man lägger till skottsekunder med jämna mellanrum är faktiskt inte den som man kunde tro, alltså att jordens rotation saktar in med tiden, vilket den gör, det är ju månen som får klotet att sakta in på grund av friktionen som tidvattnet orsakar.

Men jordens rotation saktar inte in med en hel sekund per år, då skulle vi hela tiden tvingas sättas in fler och fler skottsekunder. Nej, jordens rotation saktar alltså in med ungefär två millisekunder eller 0,002 sekunder på hundra år. Det kan låta som väldigt lite, men under långa perioder blir många bäckar små till slut en stor å av tid. För hundra miljoner år sedan, på dinosauriernas tid, var dygnet cirka tjugotvå timmar långt.

Men det är alltså hur som helst inte det att jordens rotation blir långsammare som är den främsta orsaken till att vi behöver lägga till en skottsekund på vår klocka med jämna mellanrum. Det är snarare på grund av att vår ursprungliga definition av dygnets längd inte är tillräckligt exakt.

Redan de gamla muslimerna...

På 1800-talet, när man tog i bruk CGS-systemet för måttenheter (centimeter-gram-sekund), slogs det fast att sekunden är basenheten för tidsmätning, och redan för tusen år sedan hade muslimska lärda räknat ut att ett dygn bestod 86 400 sekunder, och det här blev siffran som man utgick från också i CGS-systemet.

Men det dröjde inte länge innan allt exaktare tidsmätning visade att dygnet var lite längre än så, 86 400,002 sekunder. Vilket betyder att jorden drar sig med en sekund på 500 dygn gentemot en exakt atomklocka.

Det hela kunde ju lösas genom att göra varje sekund liiite längre, men sekunden har inte på länge definierats utgående från jordrotationen, en sekund har sedan 1967 definierats som – håll i er nu – varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos isotopen cesium-133.

Och en så klatschig och säljande definition ville man ju inte peta på, så det blev till att lägga till skottsekunder här och där i stället.

Slopa skottsekunden?

Ett alternativ till skottsekunderna vore ju att strunta i hela saken och tillåta att den astronomiska midnatten skiljer sig från den borgerliga midnatten och sedan i sinom tid, omkring år 3000, skulle man lägga till en hel skott-timme för att undvika att tidszonerna fortsätter att driva runt jorden. Speciellt i USA har många ansett att det här skulle vara den bästa lösningen.

Det är för övrigt en internationell organisation som bestämmer när skottsekunder ska läggas in. Den heter International Earth Rotation and Reference Systems Service (IERS). Ring alltså till dem om du är trött på det ideliga vridandet av klockan med en sekund.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje