Hoppa till huvudinnehåll

Trump och ekonomin – stora planer men lika stora frågetecken

Donald Trump på tackturné i Ohio.
Donald Trump på tackturné i Ohio. Donald Trump på tackturné i Ohio. Bild: EPA/MARK LYONS Donald Trump,USA, Presidentvalet i USA 2016

Det råder fortfarande stor osäkerhet kring den ekonomiska politik som USA:s blivande president Donald Trump kommer att driva. Men om han håller fast vid sina vallöften har USA:s ekonomi stora problem framöver.

När Donald Trump utses till Förenta Staternas 45 president ärver han en ekonomi som är i hyggligt skick. Tillväxten låg på 3,5 procent under det senaste kvartalet, arbetslösheten är 4,6 procent (den lägsta på nio år). Barack Obama lyckades till slut.

Sedan uppgången började efter finanskrisen har 16 miljoner nya jobb skapats, skriver Nobelpristagaren i ekonomi, Joseph Stiglitz i Vanity Fair.

Mot den bakgrunden är Trumps triumf att han räddat 1 000 jobb i Indiana från att försvinna till Mexiko ganska blygsam. Samma gäller nyheten om att han lyckats locka ett amerikanskt bolag tillbaka till USA och på det sättet skapat 8 000 jobb.

Kurserna på New Yorkbörsen har stigit snabbt efter att Donald Trump vann valet. Och han tar naturligtvis äran åt sig.

Hoppa över Twitterpostning

Högre tillväxt?

Tillväxten för hela året 2016 väntas bli drygt två procent. Under valkampanjen hävdade republikanernas kandidat Donald Trump att han tänker öka tillväxten till fyra-fem procent.

- En normal tillväxt i det här skedet ligger någonstans mellan två och två och en halv procent, men det är i princip möjligt att komma upp till fem procent 2017 och 2018. Det säger Olivier Blanchard, en av världens mest uppskattade makroekonomer. Blanchard är tidigare chefsekonom vid Internationella valutafonden.

Olivier Blanchard, chefsekonom IMF
Olivier Blanchard, Peterson Institute for International Economics. Olivier Blanchard, chefsekonom IMF Bild: EPA/Shawn Thew olivier blanchard

Men för att komma upp till så hög tillväxt krävs att budgetunderskottet växer enormt via skattelättnader eller statlig upplåning. Dessutom väntas inflationen stiga och centralbanken kommer med säkerhet att ingripa med högre räntor för att kyla ner ekonomin. Det är därtill inte säkert att republikanerna i kongressen sväljer stora budgetunderskott, säger Blanchard.

Donald Trumps ekonomiska strategi har tre huvudsakliga komponenter: Sänkta skatter, ökade investeringar i infrastruktur och en tuffare handelspolitik, främst gentemot Kina. Dessutom lovar Trump minska regleringarna i ekonomin.

Sänkta skatter – främst för de rika

En av hörnstenarna i Trumps ekonomiska politik kommer att vara skattesänkningar som ska sätta fart på ekonomin. De planerade skattesänkningarna är närmare sex biljoner (biljon=1 000 000 000 000) dollar. Tanken är att sänkta skatter ska uppmuntra företagare att ta risker och satsa på investeringar.

I teorin kan man tänka sig att skattesänkningar stimulerar ekonomisk aktivitet till den grad att de betalar sig tillbaka i form av högre skatteintäkter. Receptet prövades av Ronald Reagan i början av sitt ämbete.

Enligt Joseph Stiglitz var resultaten inte vad man hade väntat sig. Budgetunderskottet ökade, tillväxten avtog, ojämlikheten ökade, medelklassens inkomster stagnerade medan de som hade de lägsta inkomsterna fick se sina inkomster minska.

Trumps skatteplan kommer att gynna de allra rikaste mest. Enligt Stiglitz kommer hälften av skattesänkningarna att hamna hos den rikaste en procenten av amerikanerna.

Ensamförsörjare ska betala mer skatt

Trump vill förenkla inkomstbeskattningen och minska antalet skatteklasser från sju till tre. I den operationen kommer en del att få höjd skatt. Enligt beräkningar från Tax Policy Center skulle bland annat ensamförsörjare med skolbarn få högre skatter.

Många ekonomer, till exempel Nobelpristagaren Paul Krugman har den senaste tiden påpekat att skattelättnader för de superrika inte leder till någon större stimulans i ekonomin. De har redan så mycket pengar att ett extra tillskott knappast får någon effekt på deras konsumtion.

Däremot går nästan alla inkomstökningar (via skattelättnader) för lågavlönade till ökad konsumtion.

Samtidigt föreslås lägre företagsskatter. Bland annat kan företag som parkerat sina pengar utomlands få skatteavdrag om det tas tillbaka till USA.

Investeringar i infrastruktur

Till Trumps ekonomiska stimulansåtgärder hör satsningar på infrastruktur. Vägar och broar är i uruselt skick i USA. Samma gäller en del flygplatser.

Vingarna på ett flygplan avisas vid JFK-flyplatsen i New York
JFK-flygplatsen i New York sägs vara i dåligt skick. Vingarna på ett flygplan avisas vid JFK-flyplatsen i New York Bild: EPA/RAINER JENSEN flygplats jfk,flygplan,snöröjning

Under valkampanjen lovade Trump satsa en biljon på infrastrukturinvesteringar. När räntenivån ligger nära noll kunde man tänka sig att det vore smart att finansiera investeringarna med (i det närmaste) gratis lån.

Men i stället har Trump tänkt sig att investeringarna ska skötas av så kallade hedgefonder mot att de får skattekrediter. Hedgefonder har friare regler än aktiefonder och de förknippas ofta med högre risker.

Infrastrukturinvesteringar bär frukt efter en lång tid. Hedgefonder är kanske inte kända för sin långsiktighet, utan tvärtom för dem kan ett kvartal kännas som en evighet. Dessutom har väldigt få hedgefonder erfarenhet av stora infrastrukturprojekt.

Nobelpristagaren Joseph Stiglitz
Joseph Stiglitz, professor New York University. Nobelpristagaren Joseph Stiglitz Bild: EPA/TIAGO PETINGA nationalekonom joseph stiglitz

Stiglitz befarar att hela infrastrukturprogrammet blir en enda stor privatiseringsmanöver där staten och skattebetalarna står för fiolerna.

Ökat budgetunderskott

Förutom högre tillväxt och sysselsättning har Donald Trump också satt som mål att minska eller till och med avskaffa både budgetunderskottet och underskottet i handelsbalansen.

Samtidigt är Trump väl medveten om att sänkta skatter och ökade satsningar på infrastruktur och militärutgifter ökar budgetunderskottet på kort sikt. Underskottet kommer att växa med omkring sju biljoner (eller sjutusen miljarder) dollar.

Republikanerna och underskottet

Republikanerna har förhållit sig tvetydigt till budgetunderskott beroende på det politiska läget. Under Obamas presidentperiod har republikanerna i Kongressen hårt motsatt sig en ökning av underskottet, bland annat genom att fördröja en höjning av skuldtaket.

Samtidigt var republikanerna ganska tysta då budgetunderskottet ökade kraftigt under Ronald Reagans och George W. Bush presidentperioder. Det blir därför intressant att se hur partiet kommer att förhålla sig till presidentens planerade superexpansiva (underskottsfinansierade) finanspolitik.

Reagan bevisade att underskotten inte har någon betydelse.― Dick Cheney, tidigare republikansk vicepresident,

Mot den här bakgrunden är det intressant att Donald Trump har utsett en verklig fiskal ”hök” för att leda budgetbyrån (Office of Management and Budget).

Mick Mulvaney har upprepade gånger röstat mot sitt eget partis förslag, eftersom de enligt honom inte har varit tillräckligt konservativa.

Starkare dollar ökar handelsunderskottet

När det gäller handeln har den senaste tidens utveckling skapat mörka moln för målet att minska handelsunderskottet. Ekonomin växer och inflationen stiger. För att bromsa en eventuell överhettning beslöt den amerikanska centralbanken Fed nyligen att höja sin styrränta med en halv procentenhet.

I takt med den stärkta ekonomin och de positiva förväntningarna på Trumps stimulansåtgärder har dollarns kurs förstärkts. Det innebär att importen har blivit billigare, medan exporten av amerikanska varor har försvårats eftersom produkterna har blivit dyrare i utlandet. Trumps dilemma är att en starkare dollar ökar handelsunderskottet då importen ökar och exporten minskar.

Trumps dilemma är att en starkare dollar ökar handelsunderskottet då importen ökar och exporten minskar.

Analytiker räknar med att Fed kommer att höja räntan två eller tre gånger under 2017. Det talar för en starkare dollar också i fortsättningen, eftersom högre räntor normalt innebär att växelkursen förstärks. I förlängningen kan det sätta käppar i hjulet för Trumps projekt att minska handelsunderskottet.

Handelspolitiken blir avgörande

I samband med valkampanjen talade Donald Trump om planerna på en mur vid gränsen till Mexiko, att NAFTA borde upplösas och att han planerar en tariff på 45 procent för importen från Kina.

Hamnen i Qingdao , östra Kina
Containrar fulla med varor färdiga att exporteras från Kina. Hamnen i Qingdao , östra Kina Bild: EPA/WU HONG qingdao

Enligt Joseph Stiglitz gör Trump det felet, att han tror att en tariff får till exempel textilindustrin att återvända till USA. I stället, menar Stiglitz, kommer den att söka sig bort från Kina, men till andra utvecklingsländer eller tillväxtekonomier.

Med Peter Navarro som chef för USA:s kommande handelspolitik har Trump samlat ytterligare en hök till sin innersta krets, denna gång inom handelspolitiken.

Det kan vara illa för handelsrelationerna mellan USA och främst Kina, men också resten av världen. Kina kommer knappast att se mellan fingrarna om USA inför höga tariffer. Kina kan till exempel försvåra verksamheten för amerikanska företag i Kina.

Det finns ytterligare en aspekt som bör beaktas då man talar om den kommande administrationens politik. Trumps närmaste krets består av superrika affärsmän av vilka många saknar erfarenhet från politiken.

I regeringen ingår åtminstone fem miljardärer och sex multimiljonärer. Donald Trump vann valet på en kampanj som riktade sig mot eliten. Nu har han själv samlat kring sig en ny – visserligen annorlunda - elit. Ett gott råd kunde vara: Mind the gap.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes