Hoppa till huvudinnehåll

Vårt dagliga kött går till historien - sojafabriken i Ekenäs växer så det knakar

Serveringsfat med olika sorters tofu och sallader..
Allt fler köttätare väljer vegetarisk mat då och då. Serveringsfat med olika sorters tofu och sallader.. Bild: Yle/Public domain/Zeetz Citrongrässläktet,tofu,vegan,veganism,vegetarianism,sesam,grönkål,Pilaff,sallader (maträtter),Sonoma (djur)

Trots att många banker förutspått en försiktig tillväxt av ekonomin så verkar det finnas en del framtidstro just nu bland västnyländska industrier. Få företag växer ändå så snabbt som tofuföretaget Soya i Ekenäs som påverkas av trender som att flexikonsumenter äter mindre kött.

Ekonomiska prognoser för 2017

Flera banker har inför årsskiftet gett sina ekonomiska prognoser inför det kommande året.

OP har förutspått den högsta tillväxten och anser att Finlands totalproduktion ska växa med 1,4 procent. Tidigare uppskattade OP att tillväxten skulle ligga på 1,2 procent men har alltså nyligen skrivit upp prognoserna en aning.

Också Nordea har skrivit upp prognosen med 0,2 procentenheter och nu tror både Nordea och Aktia på en tillväxt på en procent.

Också Finansministeriet tror på en en försiktig och svag en procents tillväxt för både 2017 och 2018 medan ministeriets tillväxt för 2016 låg på 1,6 procent. Samtidigt säger den nya finansministern Mika Lintilä (Centern) att ekonomin växer mer än vad Finansministeriet förutspått eftersom både företagare och medborgare har ett ekonomiskt förtroende för landets ekonomi.

Trenden med vegetarisk och ekologiskt mat blir allt starkare och det märker Ekenäsföretaget Soya av. Soya tillverkar tofuprodukter av ekologiska sojabönor. Omsättningen ökade med hela 30 procent senaste bokföringsperiod som avslutades i juni 2016. Nu ser företaget ut att göra ett lika gott resultat på nytt.

- Det ser jättebra ut. Det ser ut som om vi får en ökning på 30 procent, säger Soyas kommersiella direktör Jouko Riihimäki.

Solpaneler på en fastighets tak.
Soyas fabrik i Leksvall. Allt pekar på att också företagets nyköpta Kuopiofabrik Palkuainen som tillverkar tempe flyttar hit. En utvidgning på upp till 1000 kvadratmeter planeras. Solpaneler på en fastighets tak. Bild: Soya Ab Ekenäs,solel

Omsättningen beräknas öka från 2,1 miljoner euro till 2,7 miljoner. Det betyder att man behöver anställa två-tre personer till inom kort. Nu är personalstyrkan 19 medan de anställda för ett år sedan var 12 personer.
Dessutom behöver man bygga till fabriken och göra investeringar för att kunna leverera tillräckligt.

Köttätare väljer vegetariskt

Jouko Riihimäki ser att produkterna säljer så bra bland annat tack vare de trender som finns i samhället. Både de ekologiska och etiska trenderna trenderna påverkar. Men främst tror han att ökningen beror på att allt fler väljer att äta vegetariskt.

- Jag tror att ökningen kommer från de så kallade flexikonsumenterna, de som också äter kött och kyckling.

Tofun färdigt förpackad
Jalotofu är Soyas produkt. Tofun färdigt förpackad Bild: Yle/Minna Almark oy soya ab,Raseborg

Allt fler upptäcker att det är lätt att använda vegetarisk mat och att den är proteinrik.

- Konsumenterna har också blivit mer kreativa då det gäller att använda olika sorters vegetarisk mat, säger Riihimäki som inte ser att de nya inhemska köttsubstituten såsom baljhavre och bondbönor (också kallade nyhtis och härkis) som kommit ut på marknaden skulle påverka Soya.

Tofuprodukterna säljs främst i hemlandet och sedan 2011 i Sverige. I september 2016 inleddes också försäljningen till Estland. Inom något år står också Danmark och Norge i tur.

En stor sak för företaget var att Soyas produkter nyss började säljas i Lidls butiker, vilket betyder att tofun sedan december 2016 finns hos landets tre stora matkedjor.

Exporten drar för Termonova

Bankernas framtidsprognoser är ändå rätt eniga om att exporten ännu inte riktigt kommit igång. OP anser att exportföretagens utsikter har förbättrats och att exporten kommer att dra bättre framöver. Nordea tror att den nu kommer att öka snabbare än på flera år men varnar för att det kan vara tillfälligt.

Men trots de försiktiga prognoserna ser cellplastföretaget NMC Termonova i Ingå med tillförsikt på framtiden.

- Jag ser positivt på det kommande året. Grundkundgruppen ser ut att växa lite men så har vi projektförsäljning som ger nya möjligheter. Men det är alltid osäkert då det är projekt, säger vd Peter Hammarberg.

Mer personal behövs nu.

- Som det ser ut i början av året så behövs mellan 10 och 15 personer till för att kunna genomföra en stor beställning, nämligen att leverera tunnelisolering till Norge.

Liggunderlag på fabriken Termonova i Ingå.
NMC Termonova är mest känt för allmänheten för bland annat sina liggunderlag. Liggunderlag på fabriken Termonova i Ingå. Bild: Yle/Västnyland Ingå,Västnyland,cellplast

För att klara av det här arbetar personalen i fem skift istället för de vanliga tre fram till påsk.

- Efter det har vi inte en klar bild om det fortsätter eller inte.

Termonova exporterar cirka 85 procent av sina produkter, mest till Centraleuropa och Norden. 55 personer jobbar på fabriken i Ingå och omsättningen är cirka 16 miljoner euro.

Hemmamarknaden drar för Selcast

Både banker och Finansministeriet anser att hemmamarknaden har blivit livligare. Den tanken stöds av företaget Selcast i Karis som ser positivt på framtiden. Det tillverkar elinstallationsmaterial av aluminium och exporterar cirka 10 procent.

- Till skillnad från tidigare år har vi en för oss helt okej orderstock för tillfället och så har den varit en längre tid. Det inger hopp för framtiden, säger vd Anders Mannström.

Selcast har också nyss anställt några fler i produktionen.

Vägg med växter i Selcast Oy
Selcasts fabrik är belägen rätt centralt i Karis. Vägg med växter i Selcast Oy Bild: Yle/Fanny Huttunen praoarbete,Karis,fabrik,växter,höst,höstfärger

- Exporten lämnar nog en hel del att önska. Men det som påverkar oss positivt är den större tillverkande industrins investeringar i Finland, som till en del är subventionerade av staten.

Som exempel på deras kunder nämner han Meyervarvet i Åbo, cellulosafabriken i Äänekoski och företaget Wärtsilä. De i sin tur exporterar sina produkter.

Pappersfabrik kämpar

Många företag kämpar ändå hårt för sin existens. Ett av dem är papperstillverkaren Sappi i Gerknäs i Lojo.

- Efterfrågan på tidskiftpapper har sjunkit med cirka 7 procent ifjol i världen. Prognoserna för 2017 ser liknande ut som tidigare år, konjunkturerna fortsätter att vara svåra, säger fabriksdirektör Martti Savelainen.

Över 90 procent av pappret går på export.

Savelainen anser man ändå att man klarat sig hyfsat i konkurrensen. På Sappi jobbar cirka 550 personer idag.

Personalpool för säsongarbete?

Finansministeriet tror att en orsak till svag tillväxt och långsam förbättring är att de som söker jobb sökande och arbetstillfällena inte möts. Dels saknar de arbetslösa de färdigheter som de lediga jobben kräver eller så finns arbetena på andra orter. Men både Termonova och Selcast anser att de just nu i alla fall hittat kunnig personal.

Peter Hammarberg på Termonova föreslår att man kunde grunda någon form av personalpool i trakten. Den kunde fungera så att den som anmäler sig dit skulle få utbildning och sedan säsongsvis ha jobb. Vid sidan om kunde arbetarna ha ett annat jobb, såsom jordbrukare. Arbetsgivaren skulle ha nytta av att ha färdigutbildad arbetskraft tillgänglig då det behövs och personalen skulle ha en arbetsplats att återvända till.

- Vi skulle bra kunna ha 10 till 15 utbildade personer. De kunde ha en annan huvudsyssla och säsongvis vara med här, säger Hammarberg. Det skulle vara en jättefin grej och till nytta för alla.

Konkurrenskraftavtalet är ett litet steg åt rätt håll

Finansministeriet ser att konkurrenskraftavtalet kommer att påverka efterfrågan. På längre sikt leder avtalet till en bättre konkurrenskraft vilket skapar förutsättningar för exporten. Men avtalet betyder samtidigt att löneutvecklingen är ytterst moderat vilket kan betyda en minskad konsumtion just nu.

Peter Hammarberg tycker att avtalet är ett steg åt rätt håll.

- Betydelsen är inte enorm men i vårt fall har vi utnyttjat det genom att kunna köra fabriken genom vissa så kallade vardagshelger.

Man behöver alltså inte stanna verksamheten för att sedan starta upp på nytt. Det ger klara fördelar.

- Vi använder också ungefär en tredjedel av timmarna för utbildning och intern information, säger Hamamrberg.

Termonovas fabrik i Ingå
Termonovas cellplastprodukter säljs främst till Centraleuropa och Norden. Termonovas fabrik i Ingå Bild: Yle/Maria Wasström termonova

På Selcast betyder avtalet att man jobbar tre dagar mer det här året. Tre av de tidigare tolv utjämningsdagarna, de så kallade pekkasdagarna, blir nu arbetsdagar.

- Inte gör man några under på de 24 timmarna, men allt är det till och visst är det ju en bra grej, säger Selcasts Anders Mannström. Vi tar ut den nytta vi får av det, säger Mannström.