Hoppa till huvudinnehåll

Noll döda i Esbotrafiken år 2016 - rekordfå dödsfall i Helsingfors

Trafik på Backasgatan i Helsingfors.
Ljusning i trafiksäkerheten - färre har dött i huvudstadsregionens vägtrafik i år. Trafik på Backasgatan i Helsingfors. Bild: Yle/Petter West backasgatan

Mängden döda i trafiken i huvudstadsregionen har sjunkit år 2016, men antalet skadade har inte sjunkit i lika hög grad. Den allra viktigaste åtgärden för att göra trafiken säkrare är att sänka hastigheterna, säger experterna.

Två dödsfall i Helsingfors, ett i Vanda och noll i Esbo. Så ser trafikstatistiken ut för 2016 i huvudstadsregionen. Internationellt sett är det anmärkningsvärt få som mist livet i trafiken i Helsingfors, jämfört med andra städer i samma storleksklass. Också i hela landet var trafiksäkerheten bättre år 2016 än tidigare, enligt Trafikskyddet. Siffrorna för december är fortfarande preliminära och baserar sig på Trafikskyddets medieuppföljning.

Hastigheten är den mest avgörande faktorn. När den sänks är det verkligt mycket färre som dör och skadar sig i trafiken.― Reetta Putkonen, chef för trafikplaneringen i Helsingfors

Någon ära vill trafikplaneringen i Esbo och Helsingfors inte ta för siffrorna, varje dödsfall är ett för mycket. Så säger både Reetta Putkonen, chef för trafikplaneringen på Helsingfors stadsplaneringskontor och Tuomo Saarinen, expert på trafiksäkerhet vid Esbo stad.

Att antalet dödsfall är redkordlågt just i år ser de mera som en lycklig omständighet än som resultatet av några särskilda åtgärder under just det år som gått. Olycksstatistiken måste följas upp under en längre tid, och trafiksäkerhetsarbetet måste pågå konstant.

Antalet döda i vägtrafiken minskade i hela landet år 2016

Finland: 235 döda, jämfört med 255 året innan.

Nyland: 24 döda, jämfört med 35 året innan.

Helsingfors: 2 döda, jämfört med 12 året innan.

I Esbo har ingen dött i vägtrafiken år 2016, i Vanda en person.

Källa: Statistikcentralens uppgifter för januari-november 2016, samt Trafikskyddets förhandsuppgifter om december.

Men visst har arbetet gett resultat.

- Hastigheten är den mest avgörande faktorn. När hastigheten sänks leder det till att verkligt mycket färre dör och skadar sig i trafiken, säger Putkonen.

I Helsingfors har flera sänkningar i hastighetsbegränsningarna gjorts sedan 1970-talet, och varje sänkning har lett till färre skadade och döda i trafiken.

Också i Esbo har lägre hastigheter lett till färre dödsolyckor och skadade. Men det viktiga är inte att bara sänka hastigheterna genom begränsningsskyltar, utan att vägarna byggs så att hela trafikmiljön signalerar åt bilföraren att det är dags att sänka farten.

Om man bygger om så att vägen är smalare blir bilisterna mer uppmärksamma.― Tuomo Saarinen, Esbo stad

- I Mattby och Olars gjordes undersökningar som visade att avgörande är gatornas bredd, säger Saarinen.

- Om vägen är 12 meter bred kör bilarna fort ändå. Men om man bygger om så att vägen är smalare blir bilisterna mer uppmärksamma. Det här ser vi till exempel vid körarrangemang kring vägarbeten, säger Saarinen.

Antalet skadade sjönk också

I hela landet skadades omkring 6000 personer i trafiken år 2016, jämfört med 6 385 året innan.

I Helsingfors skadades drygt 420 personer i vägtrafiken i år, i Esbo drygt 100, i Vanda drygt 170. Antalet skadade har gått ner bara något jämfört med året innan.

I hela Nyland skadades drygt 1120 personer i vägtrafiken i år. Nästan en tredjedel av dem var bilister som själva körde bilen. Efter dem är den näststörsta gruppen skadade cyklister, sedan bilpassagerare, fotgängare, mopedister och motorcyklister.

Problemkorsningar måste åtgärdas

Både på stads- och landsnivå förs det statistik över vilka vägar, korsningar och andra områden det ofta sker olyckor på. Typen av problem varierar förstås beroende på trafiklösningarna och stadsstrukturen i städerna.

Också under 2016 har vissa farliga vägavsnitt och korsningar åtgärdats, och till exempel Ring I och Mechelingatan har fått trafikkameror. Men mycket jobb finns kvar att göra.

Så här blir trafiken säkrare

  • Sänk hastighetsbegränsningarna. 1973 rådde hastighetsbegränsningen 50 km/h i hela Helsingfors, nu enbart på några huvudleder. Det här anses vara den enskilt största orsaken till att dödligheten i trafiken minskat.
  • Sänk hastigheterna genom trafikplanering. Smalare gator, fler planteringar, upphöjningar vid övergångsställen får bilister att köra långsammare.
  • Skilj åt fotgängare, cyklister och bilister där det går. Ju mindre de samsas om samma utrymme, desto färre olyckor enligt statistiken.
  • Ersätt vanliga korsningar med rondeller. Om två bilar krockar i en rondell är krockvinkeln mindre än om de kör rakt på varandra. Stötens energi fördelar sig över fordonet på ett annat sätt.
  • Utveckla fordonstekniken. Bilarna har blivit tryggare att köra och framför allt mer krocksäkra med åren. Också annan teknik som övervakningskameror används för att höja trafiksäkerheten.
  • Erbjud andra alternativ än bilism - och beakta olika gruppers behov. Helsingfors stads trafiksäkerhetsstrategi lägger extra vikt vid att barn och unga ska kunna röra sig i trafiken, och att fotgängare och cyklister ska kunna ta sig fram tryggt. Det hoppas man minskar antalet olyckor.

Källa: Trafikskyddet samt trafikplaneringen i Esbo och Helsingfors

Helsingfors har problem med flerfiliga gator som fotgängare ska ta sig över: när en bilist stannar kanske inte bilen i filen bredvid gör det, och då blir övergångsstället en farlig plats i stället för den trygga plats den signalerar sig vara. Trafikljus kan avlägsna den faran.

Ett annat problem är korsningar där bilar som svänger till höger har grönt samtidigt som fotgängare och cyklister har grönt för att korsa gatan, men i en tätt bebyggd stad är det svårt att lösa det problemet.

- Det finns sällan plats för att ge en egen fil åt de bilar som ska svänga till höger, säger Reetta Putkonen.

I Esbo har vi plats för speciallösningar. Vi kan bygga en bro så den lätta trafiken kan ta sig över bilvägen.― Tuomo Saarinen, Esbo stad

Esbo har i sin tur stora utmaningar med allt byggarbete som pågår i staden, samt ställen där stora vägar möter lederna för lätt trafik.

- Men i Esbo har vi plats för speciallösningar. Till exempel i Köklax byggdes genast från början en bro så den lätta trafiken kan ta sig över bilvägen, säger Tuomo Saarinen.

Använd reflex och skjutsa inte för mycket på barnen

Saarinen påminner om att reflex kan rädda liv den här mörka årstiden.

- Det är alldeles för många mörka typer som man märker alldeles i sista sekunden, säger han utgående från egna körerfarenheter.

Det får inte bli så att föräldrarna skjutsar barn och unga överallt, då vänjer bilisterna sig vid att det inte rör sig barn i trafiken.― Reetta Putkonen, Helsingfors stad

Och i Helsingfors har Reetta Putkonen en hälsning om trafikkultur överlag: ju fler som promenerar och cyklar, desto vanare blir bilisterna att beakta dem.

- Också barn ska uppmuntras att självständigt röra sig i trafiken. Det får inte bli så att föräldrarna skjutsar barn och unga överallt, då vänjer sig bilisterna vid att det inte rör sig barn i trafiken.

  • Norge skickar 13 idrottare till friidrotts-VM

    Slår Finland i storlek.

    Norges VM-lag i friidrott blir aningen större än det finländska. Diskuskastaren Sven Martin Skagestad blir den 13:e medlemmen i Norges VM-lag. Skagestad, som vunnit EM-guld för under 23-åringar, fick inbjudan av Internationella friidrottsförbundet IAAF baserat på ranking.

  • Därför är östnylänningarna hyggligare

    Enligt ny statistik har antalet brott minskat i Östnyland.

    Enligt polisens färska statistik minskade mängden brott under årets första halva med 14 procent jämfört med ifjol. I Borgå och Sibbo anmäldes hela 38 procent färre brott. Kriminalkommissarie Leif Malmberg berättar varför östnylänningarna är hyggligare i år. Eller är vi?

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen