Hoppa till huvudinnehåll

Flera sannfinländare fällda för hets mot folkgrupp - 6 domar på 6 år

Teuvo Hakkarainen, riksdagsledamot för Sannfinländarna.
Riksdagsledamot Teuvo Hakkarainen (Sannf.) fälldes på onsdagenför hets mot folkgrupp men tänker inte överklaga domen. Han är den första att begå hets mot folkgrupp medan han sitter i riksdagen. Teuvo Hakkarainen, riksdagsledamot för Sannfinländarna. Bild: Petteri Paalasmaa/All Over Press Teuvo Hakkarainen

Det är få finländare som fällts för hets mot folkgrupp de senaste åren, men bland dem ryms många sannfinländska politiker. Sedan 2004 har det delats ut 42 fällande domar och Teuvo Hakkarainen är den sjätte personen som varit invald på Sannfinländarnas listor då han begått brottet.

Enligt siffror från Statistikcentralen och Rättsregistercentralen har 42 personer dömts för hets mot folkgrupp sedan år 2004.

Av dessa är sex personer, eller var sjunde dömd person, en sannfinländsk politiker.

Dan Frände, professor i straff- och processrätt vid Helsingfors universitet, säger att Sannfinländarnas höga andel av domarna är anmärkningsvärd men poängterar att brottet är typiskt för offentliga personer.

- Det är en ganska speciell situation. Men hets mot folkgrupp är inget brott som begås av vanliga personer, säger Frände.

Domar där brottsrubriceringen är hets mot folkgrupp är ovanliga. Vanligen döms under fem personer varje år. Rekordåret 2012 dömdes 13 personer men under åren 2005, 2010, 2011 och 2015 dömdes bara en person per år. Också antalet fall som polisen löser är få.

Fem av de dömda sannfinländska politikerna har suttit i kommun- eller stadsfullmäktige då brottet begåtts. Vissa har senare tagit sig vidare i politiken medan andra har uteslutits ur partiet, eller hoppat av.

Hakkarainen är den första som suttit invald i riksdagen då brottet begåtts.

För att göra sig skyldig till brottet måste ens budskap nå en stor allmänhet. Är man inte politiker krävs det någon annan form av plattform, till exempel en välbesökt blogg.

- Det är ju svårt för vanligt folk. Det gör att brottet fort koncentreras kring politiker med kanaler att uttala sig i. Och vilka politiker är det som är mest främlingsfientliga? Jo, Sannfinländarna, säger Frände.

Två domar mot sannfinländare 2016

Den senaste månaden har flera uppmärksammade rättegångar kring hets mot folkgrupp avgjorts.

Kymmenedalens tingsrätt dömde under mellandagarna Kotkapolitikern Mertsu Merivirta till böter för en uppdatering på Facebook där han uppmanade till våld mot invandrare.

Merivirta lade ut sin Facebookstatus i oktober 2015, då han ännu hörde till Sannfinländarna.

I december samma år sade han att han tröttnat på Sannfinländarna och hoppade över till Centerns fullmäktigegrupp i Kotka stadsfullmäktige, där han nu sitter som obunden.

Merivirta, som sitter både i Kotkas stadsfullmäktige och i stadsstyrelsen, har överklagat domen. I sitt besvär till hovrätten skriver Merivirta att hans inlägg har tolkats fel.

- Då man med folkskolebakgrund och på Kotkadialekt talar finska förstår inte de högt utbildade vad man talar om, hävdar Merivirta.

Sannfinländaren Terhi Kiemunki.
Rättegången mot Terhi Kiemunki inleddes vid Birkalands tingsrätt i november. Sannfinländaren Terhi Kiemunki. Bild: Lehtikuva brott (juridik),Terhi Kiemunki

Också sannfinländaren Terhi Kiemunki dömdes ifjol för hets mot folkgrupp.

Kiemunki, som är riksdagsassistent till sannfinländaren Lea Mäkipää, hade själv bett polisen utreda om hon gjort sig skyldig till brott i samband med ett blogginlägg publicerat våren 2016.

I bloggen skrev Kiemunki att alla terrorister i Europa är muslimer, vilket enligt åtalet förtalade och skymfade muslimer.

Birkalands tingsrätt dömde Kiemunki till böter på 450 euro, men hon planerar att överklaga till hovrätten.

Muslimer och invandrare i skottgluggen

Gemensamt för de sannfinländska politiker som dömts är att de gått till angrepp mot invandrare, muslimer eller religionen islam. Ofta har hetsandet skett på i nätet, i textform på Facebook eller i bloggar.

Också riksdagsledamot James Hirvisaari dömdes till böter för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit ett blogginlägg som skymfade muslimer.

Blogginlägget skrev han i början av 2010, då han satt invald i Asikkala kommunfullmäktige.

James Hirvisaari i riksdagen.
James Hirvisaari fick en turbulent madatperiod i riksdagen 2011-2015. I samband med två andra skandaler uteslöts han först ur den sannfinländska riksdagsgruppen och sedan ur partiet. De sista åren representerade han partiet Förändring 2011. James Hirvisaari i riksdagen. Bild: Petteri Paalasmaa/All Over Press James Hirvisaari,James Hirvisaari

Hirvisaari friades först av Päijänne-Tavastlands tingsrätt, men åklagaren tog fallet vidare till Kovuola hovrätt som 2011 dömde honom till böter på 1 425 euro.

Högsta domstolen beviljade inte Hirvisaari rätt att överklaga hovrättens fällande dom.

Halla-aho nådde Högsta domstolen

Det kanske mest kända fallet av en politiker som dömts för hets mot folkgrupp är domen mot den sannfinländska europaparlamentarikern Jussi Halla-aho.

Jussi Halla-aho
Jussi Halla-aho brukar ses som ledaren av den mest invandringskritiska linjen inom Sannfinländarna. Inför riksdagsvalet 2015 var det han som författade partiets invandringspolitiska program. Jussi Halla-aho Bild: Petteri Paalasmaa / All Over Press Jussi Halla-aho

I augusti 2009 dömdes Halla-aho till böter för brott mot trosfrid av Helsingfors tingsrätt. Han hade 2008 publicerat ett blogginlägg där islam utmålades som en religion som godkänner pedofili.

I det ökända blogginlägget kränkte Halla-aho också somalier, men tingsrätten lade ner åtalet om hets mot folkgrupp.

I juni 2012 hade fallet gått vidare till Högsta domstolen som ansåg att Halla-aho också gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp och dömde honom till ytterligare böter

Halla-aho satt under processens gång invald som ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige. År 2011 valdes han in i riksdagen och sedan 2014 är han Europaparlamentariker.

År 2012 dömdes också den sannfinländska stadsfullmäktigeledamoten Freddy van Wonterghem från Kotka för hets mot folkgrupp efter att han i en nätkolumn uttalat sig kränkande om muslimer.

Frände: Flyktingkrisen kan spela in

Professor Dan Frände tror att det ökande antalet domar bottnar i flyktingkrisen.

- Många är nu i farten med att fördöma invandringen eller vill skicka flyktingarna tillbaka. Då blir det lätt att kränka dem som folkgrupp. Kränker du en enskild person handlar det om ärekränkning, säger Frände.

Han tror att vi kommer att få se flera domar den närmaste framtiden. Troligtvis ökar antalet fällande domar för hets mot folkgrupp.

- Myndigheterna har skärpt sin linje och tar de här brotten på allvar. Man ingriper kanske på ett annat sätt än man gjorde för tio år sedan.

Ökänd Åbopolitiker har fällts tre gånger

Flest domar för hatbrott har Åbopolitikern Olavi Mäenpää. Han har fällts för hets mot folkgrupp hela tre gånger: år 1998, 2001 och 2009.

Mäenpää har bland annat satt upp skyltar riktade mot somalier på en fotbollsplan i Åbo och talat nedsättande om invandrare i Yles valdebatt.

Bild på Olavi Mäenpää.
Åbopolitikern Olavi Mäenpää har fällts för hets mot folkgrupp flera gånger. I dag leder han partiet Finlandsdemokraterna som till stor del består av avhoppare från Sannfinländarna. Bild på Olavi Mäenpää. Bild: Yle/Niclas Lundqvist Olavi Mäenpää

Han har också en villkorlig fängelsedom för grov förfalskning. Senast hamnade han i hetluften då det i början av 2016 blev klart att han hör till organisationen Soldiers of Odin.

Mäenpää har under sin politiska karriär hört till både SDP, Finlands landsbyggdsparti och Finlands Folks blåvita. För tillfället sitter han i Åbo stadsfullmäktige där han representerar det nya invandringsfientliga partiet Suomidemokraatit (Finlandsdemokraterna), som han också är ordförande för.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes