Hoppa till huvudinnehåll

När prästen får betalt i vin och viltkött

Bröllop i Mikaelskyrkan i Åbo.
Präster får inte betalt för förrättningar utanför sin egen församling. Bröllop i Mikaelskyrkan i Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman mia bäck

Tänk dig att du och din partner ska gifta er i din hemkyrka. Du har bokat den bästa maten och lokalen till bröllopsfesten. Så vill du också ha den bästa prästen. Men råkar din favoritpräst komma från grannförsamlingen är det bra att veta att hen viger er på sin fritid och dessutom utan att få betalt.

Det här med präster som "gästspelar" på annan ort av egen god vilja tar kaplan Freddi Wilén upp i ett blogginlägg som har väckt mycket diskussion, särskilt bland präster.

Fred Wilén
Freddi Wilén lyfte fram hur systemet för präster fungerar i sin blogg. Fred Wilén Bild: Borgå svenska domkyrkoförsamling borgå svenska domkyrkoförsamling

Wilén klagar inte på själva systemet utan vill med sitt blogginlägg uppmärksamma att det inte är en självklarhet att en präst tackar ja då hen blir tillfrågad att sköta ett dop eller en vigsel utanför den egna församlingen.

Kilometerersättningar är det enda prästen kan fakturera för förklarar Wilén.

- Vi ska egentligen sköta vår egen församling. Jag är kaplan i Borgå domkyrkoförsamling så det är i första hand den församlingen jag sköter. Grundtanken är att församlingen på ett område sköter de förrättningar som sker just där.

För Wilén betyder en förrättning utanför Borgå också att han jobbar ett ledigt veckoslut.

borgå domkyrka
Freddi Wilén är kaplan i Borgå domkyrkoförsamling. borgå domkyrka Bild: Yle/Robin Halttunen borgå domkyrka

Varför kan då inte en församling köpa tjänster av en annan församling och sköta betalningen på det sättet?

- I princip skulle man kunna göra det, men det finns ju tillräckligt med präster. Det spelet skulle ju sluta med att de som är mest medievana eller har ett anseende om sig gör allt jobb och så finns det vissa som inte får göra så värst mycket.

Ett tydligt system

De flesta präster jobbar ju i en församling och deras arbetsgivare, det vill säga församlingen i första hand, vill att de sköter jobbet i sin egen kyrka och i sin egen församling, påpekar biskop Björn Vikström.

- Om man ställer upp och viger, döper eller jordfäster någon annanstans så måste man göra det på sin fritid.

Biskop Björn Vikström.
Björn Vikström är biskop i Borgå stift. Biskop Björn Vikström. Bild: Yle/Jonas Blomqvist biskop björn vikström

Pensionerade präster och präster som inte arbetar inom kyrkan hör också till de som får sköta förrättningar utan att få betalt.

Också då handlar det om att församlingen inte betalar arvode till präster som inte är i den egna församlingens tjänst.

Jag har ju fått rödvin till alkoholismens gränser och stearinljus då folk inte får betala.― Freddi Wilén

En pensionerad präst kan få ett arvode bara ifall församlingen själv tar kontakt och ber honom eller henne att sköta en förrättning. Det här sker ändå nästan aldrig, berättar pastor Hilkka Olkinuora.

- Om du skulle fråga mig om jag kan viga dig så ringer du till din församling och frågar om du får ha mig som präst och om jag får arvode. I dagens ekonomiska läget blir svaret nej i elva fall av tio.

Arvode efterlyses

Olkinuora som tidigare har varit kyrkoherde i Tammerfors och som också är känd som författare får ofta förfrågningar av familjer som vill anlita henne vid olika förrättningar. Hon är kritisk till församlingarnas linje.

- Vi som åtar oss förrättningarna vill vara i kyrkans tjänst och ett arvode skulle visa att vi är det, säger hon.

Hilkka Olkinuora
Hilkka Olkinuora har fått betalt i vin och paj. Hilkka Olkinuora Bild: Leena Louhivaara vegas sommarpratare 2012

Lön för mödan

Människor har ändå en tendens att vilja betala prästen lön för mödan. Bruna kuvert med sedlar som tack för hjälpen verkar inte vara helt ovanligt. De här kuverten får prästerna förstås ändå inte ta emot.

Ägg på caféet Pumppaamo i Kerko i Borgå.
Freddi Wilén har till och med fått betalt i ägg. Ägg på caféet Pumppaamo i Kerko i Borgå. Bild: Yle/Fredrika Sundén pumppaamo i kerko

Folk har ett behov att tacka för att en präst ställer upp, men de behöver inte göra det, understryker Wilén.

- Jag har ju fått rödvin till alkoholismens gränser och stearinljus då folk inte får betala. Jag har också fått viltkött. Efter den första jordfästningen i min egen församling fick jag faktiskt ett tjog ägg.

Olkinuora nämner också att hon förutom kilometerersättning har fått både vinflaskor och pajer.

Besvikna familjer

Det finns en risk att föräldrar inte alls låter döpa sitt barn om de inte har möjlighet att anlita till exempel en familjepräst som de känner och har förtroende för, säger Olkinuora.

- Om jag åtar mig en förrättning gör jag det också för att jag inte vill att folk träder ut ur kyrkan. Men jag tycker att det är orimligt att vi tar det här ansvaret med våra egna pengar och vår egen tid.

Barn som döps
Familjer vill ofta ha en präst de känner till då ett barn ska döpas. Barn som döps Bild: Tuula Nyberg / Yle kyrklig

Olkinuora betonar att det ändå är viktigt att allt går via kyrkan.

- Församlingen måste självklart ha koll på vad som görs, vad det kostar och hur arbetet fördelas. Det är kyrkan och församlingen som är aktören och inte en enskild populär präst. Det handlar bara om att kyrkan skulle kunna tillgodose människans behov att ha en präst som hon kan relatera till.

Släpp marknaden fri?

Det har dykt upp tankar om att präster via sina företag kunde fakturera församlingsmedlemmar utan omvägar.

Att ge upp inför kommersialiseringen och släppa marknaden fri skulle inte vara en lycklig lösning, säger biskop Björn Vikström.

- Då är det inte längre församlingarna och kyrkan som erbjuder de här förrättningarna utan då börjar prästerna ha det som sin egen business. Vi har ju ett system där människor betalar kyrkoskatt och då ska det inte kosta om man har en förrättning i sin egen kyrka. Vi har en bra princip. Det ska inte bli business av de här förrättningarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland