Hoppa till huvudinnehåll

Bromarv rustar upp - en skärgårdsby behöver inte vara en belastning

Hamnbyggnad och brygga i Bromarv
Bromarv och skärgården lockar många sommartid men utmaningen är att få liv i byn året om. Hamnbyggnad och brygga i Bromarv Bild: Yle/Monica Slotte bromarv hamn

Byarådet i Bromarv har bytt namn och samlar människor och pengar i nystartad utvecklingsfond. Målet är en livskraftig by året om.

På Bromarvgruppens Facebooksida lockar man till möte och engagemang för att utveckla byn. Inlägget talar om ett stiligt och funktionellt arkitektoniskt bygge.

Men det är alltså inte fråga om att rent konkret bygga ett hus utan att tänka fram en modell som får skärgårdskommunen att vara livskraftig året runt.


Henrik Huldin är ny ordförande för Bromarv byaråd, tidigare Vättlax byaråd.

- Vi försöker i dag aktivera oss inom hela Bromarvområdet. Det gamla namnet myntades i samband med att Vättlax skola var nedläggningshotad och det uppstod en rörelse. Nu vill vi tänka litet vidare och omfatta hela Bromarvlandet.

Nedrustning, upprustning

Huldin, som har ett förflutet inom utveckling, företag och turism, påminner om att 2016 var ett ganska dramatiskt år för Bromarv.

Staden Raseborgs beslut att lägga ner äldreboendet betecknar han som ett nackskott för byn. Skolans fortsatta existens är inte heller självklar.

- Byn rustas ner riktigt ordentligt när det gäller offentlig service och det betyder nog att framtiden är ganska utmanande för Bromarvborna. Kan vi hålla liv i byn eller ska vi göra den till en sommarby som håller stängt vinterhalvåret?

man utomhus
Henrik Huldin leder Bromarv byaråd man utomhus Bild: Yle/Monica Slotte henrik huldin, styrelseordförande, bromarv byaråd,Bromarv,Raseborg

Nu försöker byarådet mobilisera både Bromarvbor och andra engagerade med anknytning till orten för att motverka den nedåtgående utvecklingen.

- Är det möjligt att påverka befolkningsutvecklingen och flyttningsrörelserna så att man i stället får till stånd en inflyttning? Det är vår stora utmaning. Annars kommer nog Bromarv att dö ut.

Bromarv har en fast befolkning på ungefär 500 personer och nästan hälften av dem är över 60.

- Så halveringstiden för Bromarvborna blir bara kortare och kortare.

Varumärket Bromarv

Målet är att göra orten attraktivare för fast bosättning men också för besökare och sommarboende. Bostäder, skola och möjligheter att jobba på orten eller på distans är avgörande faktorer.

Samarbetet med Raseborgs stad är viktigt, säger styrelseordförande Henrik Huldin. Staden har via sitt planeringsmonopol möjligheter att anvisa byggrätter i Bromarv eller låta bli att göra det.

- Den stora frågan är om en skärgårdsby eller landsbygd är en belastning för kommunerna? Är det svårt att få tjänstemän och förtroendevalda att satsa på skärgården, även om man jättegärna talar om det i positiva ordalag? Vi vet inte om det finns en genuin vilja att göra någonting.

"Någon" borde och "man" borde. Nu vill jag ha ansikten på "man" och "någon". Det är handling som gäller.― Henrik Huldin, Bromarv byaråd

Det är viktigt att också få med sommarbefolkningen i processen att utveckla orten. De har kunnande och nya perspektiv, kontakter och kapital.

- Det har redan visat sig att det finns ganska många som känner för sitt Bromarv. Nu ska vi först tala oss samman om vad vi ska satsa på och i vilken ordning. Ett helhetstänk. Och sedan välja det som har den största potentialen och därefter köra.

- "Någon" borde och "man" borde. Nu vill jag ha ansikten på "man" och "någon". Det är handling som gäller.

Lokala fondpengar samlas in

Vid årsskiftet startades en utvecklingsfond. Den ska samla medel lokalt och regionalt för ett boägg att börja förverkliga saker med.

Nu väljs en ledningsgrupp för fonden innan verksamheten kör igång. Mikael Ingberg blir ordförande men resten av besättningen är ännu inte helt fastslagen.

- Den kommer att bestå av både genuina Bromarvbor och sommarboende som kan det där med finansiering och har kontakter inom den finansiella världen.

Fondmedlen kommer till en början från Bromarvvänner. Man bidrar med större eller mindre summor för att få verksamheten igång.

I något skede blir det sannolikt också aktuellt att anlita offentliga finansieringskällor som finns för landsbygdsutveckling samt andra fonder och stiftelser.

Viktigt med bred uppslutning

Den 28 januari hålls det första mötet. Sen träffas man månatligen och hoppas få flera föreningar med.

- Då ser man också om det finns ett genuint intresse bland ortsborna att göra någonting. Det är det som är steg nummer ett - att få folk med på riktigt. Det här förutsätter ett brett engagemang. Jag skulle vilja ha med varenda kotte i Bromarv i det här. Vi har inte råd att spjälka upp oss i olika läger.

Ett varumärke måste ha ett innehåll som man verkligen står för. Det är ett löfte, både till ortsbor och utomstående.

- Det gäller för oss att komma överens om vad vi egentligen vill med Bromarv och vilka värderingar vi bygger vårt varumärke på.

Det kan röra sig om evenemang eller om lokala produkter som får en stämpel som visar varifrån fisken eller grönsakerna kommer.

Burkar med marmelad och andra matprodukter.
Sara Randström från Bromarv deltog i FM i mathantverk med sina produkter. Burkar med marmelad och andra matprodukter. Bild: Yle/Monica Slotte sara randström,Bromarv,Raseborg

Ändrade förutsättningar

Henrik Huldin kommer själv från Bromarv och har ett längre perspektiv på hur utvecklingen har förlöpt.

- När jag föddes fanns det 1 500 invånare på Bromarvlandet. I dag finns det en tredjedel av den mängden. Jordbruket sysselsatte väldigt mycket människor på den tiden och fisket var en viktig näringsgren.

Det har aldrig funnits större industrier inom det här området, i stället småskaligt företagande. Nu ser vi en utveckling där lantbruket går emot allt större enheter, med ganska litet människor anställda och få jobb.

Yrkesfisket kämpar med många olika typer av problem och man frågar sig hur det kommer att gå för den yrkeskategorin som ju är viktig för en skärgårdskommun.

Vi måste själva gå till motangrepp, det finns ingen annan som bryr sig.― Henrik Huldin, Bromarv byaråd

Henrik Huldin nämner bybutiken i Bromarv som ett driftigt exempel där verksamheten utvecklas för att kunna säkerställa möjligheten att överleva. Men utan ett tillräckligt kundunderlag är det kämpigt.

- Sommarhalvåret ser ju sedan helt annorlunda ut i Bromarv. Befolkningen mångdubblas och då är allt frid och fröjd. Men vi borde leva under hela året. Vi måste själva gå till motangrepp, det finns ingen annan som bryr sig.

Bromarv butik
Bybutiken i Bromarv kämpar tappert. Bromarv butik Bild: Yle/Malin Lindholm bromarv bensinstation,Västnyland,Bromarv,bybutiker,försäljning,affärer,Butik,Raseborg

Skolan finns kvar men Bromarvhemmet står inför en nedmontering så antalet arbetsplatser inom den offentliga sektorn minskar hela tiden.

Huldin tycker inte att staden Raseborg har glömt bort Bromarv. Staden är aktivt med i byarådets projekt gällande skärgårdshamnen och samarbetet har fungerat mycket bra. Han förstår också dilemmat med att verksamheten måste anpassas till intäkterna.

- Vi ska tillsammans fundera på om det är värt att hålla skärgårdsbyarna och landsbygden levande. Det är litet roligt att stadens nya utvecklingschef också har skärgården på sitt område. Skärgården är en jättestor grej i Raseborg. Den är en tillgång, inte en belastning.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland