Hoppa till huvudinnehåll

Olika lön för samma jobb - estniska skogsarbetare får 8 euro i timmen, finländare får 15

Skogsarbetare sågar ner gren med såg på teleskopskaft.
De företag som anlitar utländska skogsarbetare säger att det inte handlar om att få billig arbetskraft, utan att det inte finns finländare som vill göra jobbet. Skogsarbetare sågar ner gren med såg på teleskopskaft. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsarbetare,skogshuggare,skogsröjning

Den finska skogen sköts allt mer av utländska skogsarbetare, framförallt från Estland, Ryssland och Rumänien. De ester Yle Nyheter har talat med säger att de får 8 euro i timmen, medan en finländsk skogsarbetare skulle få 15 euro för samma jobb. Kedjan av företag mellan skogsarbetarna och det företag som beställt jobbet är lång, visar Yle Nyheters granskning.

Knappt tio estniska skogsarbetare röjer bort träd och grenar under elledningarna intill en liten sandväg i södra Finland. En har motorsåg, medan de andra manuellt sågar bort grenar med sågar på långa teleskopskaft.

- Jag tycker om jobbet, jag vet inte vad de andra tycker, men mig passar det bra, säger Andi som kommer från landsbygden i Estland.

Det är tredje gången han jobbar i Finland. Vanligtvis jobbar arbetslaget tre veckor och är sedan lediga en vecka i Estland. I Finland övernattar de i en semesterby.

Jag betalar fakturorna och om det behövs flera arbetskarlar är det bara att ringa.― Pekka Riekko, företagare

Andi jobbar för det estniska personaluthyrningsföretaget Ökopesa. Ökopesa hyr ut arbetskraft till det lilla finska företaget Alfa Forest, som sedan är underleverantör till ett större företag. Högst upp i kedjan finns ytterligare ett företag - det elbolag som är den egentliga beställaren av arbetet.

Flexibelt och enkelt att hyra estniska skogsarbetare

- Esterna är mycket bra arbetskarlar, de är skickliga och har hög arbetsmoral, och de jobbar hårt, säger företagaren Pekka Riekko vid Alfa Forest.

Det är Riekkos företag som hyr den estniska arbetskraften och han vill inte berätta vilket elbolag som är högst i företagskedjan. Eventuellt är han rädd att han då inte får fler entreprenader. Däremot berättar han gärna hur det går till att hyra estniska skogsarbetare.

Skogsföretagaren Pekka Riekko tittar på en karta.
Företagaren Pekka Riekko är esternas arbetsledare. Han är van att åka kors och tvärs i Finland till olika jobb. Skogsföretagaren Pekka Riekko tittar på en karta. Bild: Yle/Linda Söderlund pekka riekko

- I tio år har vi gjort muntliga överenskommelser med företaget i Estland och det har alltid fungerat bra. Jag betalar fakturorna och om det behövs flera arbetskarlar är det bara att ringa, det är mycket flexibelt, berättar Riekko.

Riekko säger att han följer lagen om beställaransvar, som också gäller utländska företag. Han betalar en klumpsumma till Ökopesa, som sedan betalar lön till skogsarbetarna.

- Jag betalar allt det som krävs enligt estnisk lagstiftning och får bevis på att skatterna har betalts. Lönen skogsarbetarna får följer naturligtvis estnisk lönenivå, säger Riekko.

Enligt Riekko råder det stor brist på finländska skogsarbetare, speciellt i södra Finland, och därför har det blivit vanligare med utländska skogsarbetare.

“Jag betalar så bra det behövs för att de ska hållas på jobb”

Skogsarbetarna arbetar sig metodiskt fram under ellinjerna och sågar bort de grenar som kommer för nära. Det är ett tungt jobb och svetten rinner i Andis panna.

- Lönen kunde vara bättre, men det är i alla fall mera pengar än jag kan tjäna i Estland, så det är okej. Jag får åtta euro i timmen och ibland är det inte timlön, utan jobbet är på ackord, berättar Andi.

Också en annan skogsarbetare berättar att han får åtta euro i timmen, medan en tredje säger att han inte får tala om sin lön.

Det är svårt att kontrollera lönerna eftersom arbetstiden ofta inte skrivs upp.― Sirje Korba, Arbetarskyddet

Minimilönen enligt Skogsbranschens bindande kollektivavtal är 9,33 euro. Enligt Träfacket och arbetarskyddet ska också utlänningar som jobbar i Finland få lön enligt kollektivavtalet. Det röjningsjobb esterna gör anses dessutom så krävande, att om en finländare gjorde samma jobb, skulle han tjäna nästan dubbelt mer, ungefär 15 euro i timmen.
Skogsarbetare röjer bort grenar intill elledningar i skogen.
Skogsarbetare röjer bort grenar intill elledningar i skogen. Bild: Yle/Linda Söderlund skogsarbetare,skogshuggare,hyrd arbetskraft,elledningar,elförsörjning

Företagaren Pekka Riekko säger ändå att arrangemanget med hyrd utländsk arbetskraft inte handlar om att få jobbet billigare, utan utgångspunkten är att få tag på arbetskraft och att få jobbet gjort.

- Jag betalar så bra det behövs för att de ska hållas på jobb, och jag har en känsla av att de är mycket nöjda, säger Riekko.

Han hävdar att han betalar samma taxor oberoende av om underleverantörerna är estniska eller finska.

Arbetarskyddet: Vanligt med problem inom skogsbranschen

Vid arbetarskyddet vill Sirje Korba, inspektör vid Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk, inte ta ställning till esternas löner utan att känna till alla detaljer.

- Man behöver sätta sig ner med penna och papper och räkna ut om lönerna är riktiga. Det är möjligt att de förutom timlönen på 8 euro också får ersättning för att de är utstationerad arbetskraft, säger Korba.

Det kan det vara fråga om diskriminering, men det förvränger också konkurrensen.― Sirje Korba, Arbetarskyddet

På ett allmänt plan säger Korba ändå att det är vanligt med olika slags problem då det gäller utländska skogsarbetares arbetsförhållanden och löner.

- Det kommer fram beklagligt ofta, säger Korba.

De flesta brister gäller lön för övertid, förhöjd helgersättning och ibland är också grundlönen fel. Men det kan också finnas brister i skyddsutrustningen, och till exempel försäkringar och arbetsplatshälsovård kan saknas helt.

- Det är svårt att kontrollera lönerna eftersom arbetstiden ofta inte skrivs upp. Kanske jobbar du tio timmar, men du får bara betalt för åtta, säger Korba.

Ofta medvetet val att inte följa reglerna

Att företag inte följer bindande kollektivavtal och den finska lagstiftningen kan bero på att de är omedvetna om dem, men för det mesta är det ett medvetet val, menar Korba. Konkurrensen om underentreprenörsavtalen är hård och många tummar på reglerna för att få ner priset.

- Den som ger den lägsta offerten får oftast entreprenaden. Om man till exempel skippar försäkringar och arbetshälsovård så blir det förstås billigare, säger Korba.

Under de senaste åren har det blivit vanligare med utländsk arbetskraft inom skogsbranschen, men också inom till exempel jordbruket och servicebranschen. Korba ser det som mycket problematiskt att det finns utländska arbetstagare som inte behandlas jämlikt med finländare.

- Dels kan det vara fråga om diskriminering, men det förvränger också konkurrensen, säger Korba.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes