Hoppa till huvudinnehåll

Avundsjukeskatt? - fem orsaker till att (nästan) ingen gillar båtskatten

Hannele och Markku Manninen tankar sin motorseglare i Porkala gästhamn.
Markku Manninen tankar sin motorseglare i Porkala gästhamn i augusti 2016. Han konstaterar att priset i gästhamnarna stigit de senaste åren, trots att servicen inte alltid blivit bättre. Nästa säsong kan båtfolket få punga ut med ytterligare hundralappar. Hannele och Markku Manninen tankar sin motorseglare i Porkala gästhamn. Bild: Niklas Evers Nauticat Yachts Oy,segelbåt,motorbåtar,Motorbåt,Gästhamn,småbåtshamnar,Porkala Udd,Fritidsbåt,båtfolk,Markku Manninen,seglare

Regeringens planer på att införa en båtskatt i maj 2017 har fått massiv kritik från båtfolket och vissa har till och med flyttat sin båt utomlands undan skatten. Men klenare skeppskassor är inte det enda som får kritiker att rasa mot den planerade båtskatten.

Kommentarsfälten under Svenska Yles artiklar om båtskatten går heta. De som motsätter sig skatten kallar den för en "avundsjukeskatt" medan andra som välkomnar skatten menar att båtfolket bara "gnäller" och att de gott skulle ha råd att lägga ut några extra hundralappar för sitt sommarnöje.

Men förutom en tunnare plånbok för båtägarna dras skatten med flera andra utmaningar. Här listar vi fem orsaker till att den planerade båtskatten är så impopulär.

1. Målet: Håva in skattepengar

I regeringens lagförslag står det tydligt skrivet vad tanken bakom båtskatten är: "Förslagets mål är att (...) ta i bruk en skatt för båtar för att öka statens skatteintäkter".

Tankstation vid Porkala Marina.
Båtägare som spenderar hundratals euro på bränsle varje sommar har utan problem råd med en båtskatt på några hundra euro, eller beskattas båtfolket redan tillräckligt genom bränslepriset? Tankstation vid Porkala Marina. Bild: Niklas Evers tankning (bränsle),bensin,Bensinstation,flytbrygga,dieselolja,Bränsletank,servicestationer,Seapoint,slangar,brygga,Gästhamn,hamnar,Förtöjning,småbåtshamnar

Sannfinländarnas ordförande Timo Soini presenterade ifjol båtskatten som en skatt riktad mot "herrarnas lyxjakter" och uttalandet har upprört de som motsätter sig en båtskatt.

Bland annat har den åländska riksdagsledamoten Mats Löfström kallat båtskatten för "populistisk plakatpolitik". Enligt Löfström kommer skatten, som Sannfinländarna drivit på, att slå hårdast mot vanliga löntagare. Inte mot ägare till lyxjakter.

2. Plattskatteförslag

Enligt regeringens förslag skulle de som äger en över nio meter lång båt eller en båt vars motoreffekt är minst 38 kW (drygt 50 hästkrafter) betala en årlig båtskatt på 100-300 euro.

För motorbåtar skulle skatten stiga i takt med att effekten ökar, med cirka 2 euro/kW.

Enligt Trafiksäkerhetsverket Trafi hade nyregistrerade båtar ifjol en medeleffekt på 96 kW, medianeffekten var något lägre, 55 kW. Det är alltså inte bara ägare till lyxjakter som skulle påverkas av skatten.

I medeltal väntas båtägarna betala 195 euro per år i båtskatt. En hypotetisk lyxjaktägare med en trettio meter lång båt och helikopterplatta på taket betalar alltså bara drygt 100 euro mera i båtskatt än hobbyfiskaren i sin öppna aluminiumbåt.

En Yamaha utombordare med effekt på 100 hästkrafter på en Buster-båt.
100 hästkrafter motsvarar ungefär en effekt på 73 kW vilket skulle ge en båtskatt på 170 euro per år. En Yamaha utombordare med effekt på 100 hästkrafter på en Buster-båt. Bild: Niklas Evers utombordsmotorer,Båtmotor,badstege,motor,Yamaha,Buster,båtar,båtsport,motorbåtar,Motorbåt,Östersjön,vattenskydd,föroreningar,Skärgård

En plattskatt på båtar har kritiserats för att vara orättvis just för att till exempel skärgårdsbor, som kan vara beroende av båttransporter i vardagen, är tvungna att betala lika stora summor som de som använder båten som en hobby.

3. Åland

Exakt hur den planerade båtskatten skulle påverka båtägare i det autonoma öriket är tills vidare oklart.

Åland har nämligen ett eget båtregister som inte följer samma kriterier som Trafis register över båtar längsmed fastlandskusten. Till exempel behöver inte segelbåtar registreras på Åland och medan båtar på 5,5 meter måste registreras på fastlandet är gränsen för skrovlängden i det åländska båtregistret hela 24 meter.

På Åland har man dessutom nyligen försökt minska antalet båtar som skulle beröras av en eventuell båtskatt genom att gallra i registret. Ett lagförslag som höjer registerplikten för motorbåtar från 15 till 115 kW gick i höstas vidare till Ålands lagting. Den förändrade effektgränsen skulle betyda att antalet båtar registrerade på Åland halveras.

Den planerade båtskatten skulle enligt regeringens förslag (16.12.2016) gälla drygt 3000 båtar registrerade på Åland och 93 000 båtar registrerade på fastlandet. Toltalt finns det drygt 200 000 registrerade vattenfarkoster i Finland, vilket för oss till nästa utmaning för båtskatten.

4. Dyr byråkrati och övervakning

Den nya båtskatten skulle uppskattningsvis dra in 19 miljoner euro per år, förutsatt att alla beskattningsbara båtar hålls kvar i registret. Lagförslaget utgår ändå från att flera kommer att avregistrera sin båt om skatten blir verklighet.

Och viljan att kringgå skatten syns redan nu bland båtägare.

Enligt ett företag som protesterar mot skatten genom att registrera båtar i Estland, är upp till 10 000 finländare villiga att flytta båten utomlands för att undgå skatten. Dessutom har ovanligt många båtar avregistrerats under hösten.

Om trenden fortsätter kan de uppskattade skatteintäkterna sjunka betydligt, åtminstone till under 17 miljoner.

Enligt kritikern Mats Löfström (Åländsk Center) skulle indrivningen av den nya båtskatten bli dyrare än skatteintäkterna den väntas ge.

Champagneregattan 2014
Ungefär 9000 segelbåtar i Trafis register skulle påverkar av båtskatten. På Åland behöver segelbåtar inte registreras. Champagneregattan 2014 Bild: Niklas Evers för båt

Det är polisen, Tullen och Gränsbevakningen som ska övervaka att lagen om båtskatt följs. Eftersom alla myndigheter inte väntas kunna ha snabb tillgång till båtregistret kommer det att landa på båtägarens ansvar att ha med ett register- och beskattningsbevis i båten.

Löfström har också tidigare kritiserat att båtskatten innebär fler uppgifter för myndigheter samtidigt som deras resurser skärs ner.

- Sjöbevakningens begränsade resurser och viktiga arbete behövs för att upprätthålla säkerheten till sjöss, inte för att åka omkring och kontrollera om småbåtar betalt sin båtskatt. Samma sak gäller polisen och Tullen, sade Löfström till Svenska Yle i december.

Både riksdagsledamöterna Stefan Wallin (SFP) och Peter Östman (KD) har ifrågasatt hur väl uppdaterat Trafis båtregister är. Politikerna varnar för att det innehåller föråldrade uppgifter och att det blir dyrt att bygga upp registret så att det kan användas som grund för beskattning.

Inte heller Samuli Salanterä, förbundsstyrelseordförande på Segling och Båtsport i Finland, är hoppfull. Han tror att båtskatten skulle innebära förluster på 5-20 miljoner euro för staten.

I en intervju för Turun Sanomat säger Salanterä att Trafis register innehåller så pass många båtar som inte längre är i bruk, att skatteunderlaget i verkligheten är 10-30 procent mindre än regeringen räknat med.

5. Skärgårdsturismen och båtbranschen

En ny skatt betyder mindre pengar i fickan på båtägare, vilket i sin tur betyder att de har mindre pengar att spendera på annat.

Om båtfolkets konsumtion sjunker med en lika stor summa som den nya skatten ökar så kommer staten att förlora ungefär 2 miljoner euro per år i intäkter på uteblivna intäkter från mervärdesskatten.

I regeringens förslag uppskattas det att den nya skatten också kan minska försäljningen av nya båtar och båtägarnas efterfrågan på servicetjänster.

"Införandet av båtskatten kan därmed leda till att båtbranschens lönsamhet försvagas (...) och till och med till att arbetsplatser går förlorade", står det skrivet i förslaget.

strandcaféet i Nagu
Båtskatten kan komma att påverka båtturismen och den service som erbjuds båtgäster, konstaterar regeringen i sitt lagförslag. Det här kan vara dåliga nyheter för gästhamnar kommande säsonger. strandcaféet i Nagu Bild: Yle/Christopher Marins strandcafe

I Finland sysselsätter båtbranschen kring 3500 personer och 800 företag med en sammanlagd omsättning på drygt 600 miljoner euro.

Salanterä på Segling och Båtsport i Finland tror att båtskatten kommer att kännas av i bland annat Nagu, Dalsbruk och Hangö där lönsamheten sjunker på grund av färre och mer sparsamma turister. Han tror också sysselsättningsläget försvagas både inom turism- och varvsbranschen.

Både i Svenska Yles kommentarsfält och på de finlandssvenska tidningarnas insändarspalter har läsare uttryckt oro över hur det ska gå med skärgårdsföretagarna om båtskatten leder till att turisterna spenderar mindre pengar eller stannar hemma.

Är landkrabborna avundsjuka eller är det båtfolket som gnäller?

Men tillbaka till tvistefrågan i kommentarsfälten: Borde båtägarna bara acceptera skatten som en till utgift för sin dyra hobby, eller är båtskatten verkligen en "avundsjukeskatt" som riskerar att slå hårt mot skärgårdsbor, företagare och den allt viktigare turismnäringen i skärgården?

Jämför man priset på 100-300 euro med båtlivets övriga kostnader kan den framstå som småpotatis, eller åtminstone en överkomlig avgift för båtägare.

När den korta båtsäsongen pressar upp bränslepriserna i skärgården skenar kostnaderna för båtlivet snabbt iväg också utan en båtskatt. Samtidigt har gästhamnarna höjt sina avgifter till närmare 20 euro per natt i medeltal.

Så att lägga ut några hundringar extra på en båtskatt borde inte vara något problem.

Eller?

Å andra sidan finns det många som drabbas hårt av båtskatten. Enligt en enkät som Segling och Båtsport i Finland gjort bland sina medlemmar överväger hela 30 procent att ge upp båtlivet på grund av skatterna. I kommentarsfältet till nyheten om att allt fler båtar avregistreras uppger signaturen "65-åring" att hen blir tvungen att sälja sin båt om skatten blir verklighet.

- Ja, jag är pensionär och har en 30 år gammal 7 meters motorbåt med 220 hk motor. Den är mitt sommarnöje. På grund av skatten måste jag sälja båten. Årskostnaden stiger över smärtgränsen. Vad jag inte kan förstå är varför min hobby ska bestraffas.

Det är ändå invånarna och företagarna i skärgården som troligtvis skulle åka på den största smällen om farhågorna kring båtskatten slår in.

Minskad båtturism och efterfrågan på tjänster, sämre lönsamhet för båtföretagare och färre arbetsplatser i skärgården drabbar i slutändan ortsborna hårdare än båtturisterna.

Förbindelsebåten Falkö en dimmig höstmorgon
Enligt uppskattningar från MTK kan lantbrukare i skärgården få betala hundratusentals euro i extra kostnader om regeringens planer på att införa avgifter i skärgårdstrafiken inte ändras. Förbindelsebåten Falkö en dimmig höstmorgon Bild: Yle/Lotta Sundström höstdimma

Skärgårdsborna lever redan från förut med hotet om en tuffare framtid i och med planerna på att införa avgifter på skärgårdens förbindelsetrafik.

Det finns alltså gott om grynnor för regeringen att navigera runt innan båtskatten kan sjösättas.

Exakt hur båtskatten ser ut torde klarna senast i februari då regeringen hoppas få förslaget till riksdagen för behandling.

Uppdatering 9.1.2016 10:30 Info om medianeffekten på nyregisterade båtar 2016 lades till.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes