Hoppa till huvudinnehåll

Pisa-testerna utökas med mjuka värden: Elevernas känsloliv i fokus

Elever sitter i ett klassrum med stolar och pulpeter
Elever sitter i ett klassrum med stolar och pulpeter Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby,norrby skola

När skolelever i olika länder år 2018 börjar testas ifråga om sin sin emotionella utveckling får Pisa-proven en annan dimension. Många psykologer säger att den socioemotionella utvecklingen påverkar elevens framgångar mer än annat.

Pisa-testerna har kritiserats för att de koncentrerar sig för mycket på kognitiva kompetenser, alltså att man testar barnens kunskaper i olika ämnen. Man borde lyfta fram de så kallade icke-kognitiva kompetenserna mycket mer, lyder kritiken.

Med icke-kognitiva kompetenser menas till exempel barnets motivation och beteende.

Tredelade tester till eleverna

Det råder visserligen inte samstämmighet bland psykologer om var gränserna går mellan kognitivt tänkande och känslor, eller hur mycket de påverkar varandra, men OECD som genomför Pisa-testerna tar nu lyra.

Från och med nästa år ska elever i 20 länder mätas i socioemotionella färdigheter som de kallas.

Testerna har tre huvudpunkter:

  1. Förmåga att ställa upp egna mål och sedan nå dem
  2. Samarbetsförmåga
  3. Förmågan att uttrycka och kontrollera sina känslor

Utvecklat känsloliv ger större framgångar?

Den internationella grupp som framställer testerna är nu på slutrakan. En av dem som sitter med är Jyväskyläprofessorn i psykologi, Katariina Salmela-Aro. Enligt henne är de socioemotionella faktorerna ytterst viktiga om man vill nå framgång i livet.

- Det har visat sig att de barn som klarar sig bra i såna här tester med fyra gånger större sannolikhet slutför universitetsstudier senare i livet, löper mycket mindre risk att bli utslagna och har större chans att känna sig lyckliga.

Katariina Salmela-Aro
Katariina Salmela-Aro Kvinna

Dataspelande drar ner på poängen

Finlands elever har som känt klarat sig ganska bra i de kunskapsbaserade Pisa-testerna. I de senaste resultaten kunde man ändå se att pojkarna presterar sämre, speciellt pojkar utanför städerna.

Det här kan synas också när man mäter de socioemotionella kunskaperna, befarar Salmela-Aro. Mobildataspelandet är boven som hindrar speciellt pojkarnas känsloutveckling.

- Det kan göra klyftan mellan flickor och pojkar ännu djupare. I skolan borde man absolut satsa på den känslomässiga utvecklingen.

För Finlands del överlag har Salmela-Aro vissa dubier mot hur väl vi klarar oss i samarbetstesterna. I dem mäts hur bra man kan förhandla med olika sorters människor och empatiförmågan.

- Det blir hela tiden viktigare att kunna göra saker tillsammans, inte bara att kunna något ensam. Där har vi nog något att förbättra, samarbetsförmågan.

Måste man vara bra på att samarbeta?

Kanske någon vid det här skedet rynkar ett ögonbryn. Visst är det bra att kunna samarbeta, men är det OECD:s pedagoger och psykologer som bestämmer hur det ska gå till? Måste man vara samarbetsvillig just på det rätta sättet för att vara en vinnare?

- Jag skulle säga att det är just tvärtom. Våra tester visar att det finns olika stigar till framgång. Att man uttryckligen lär sig ta motgångar, och att förstå att olika människor har olika vägar.

Ändå kan det låta som man lyfter fram de utåtriktade, socialt kapabla barnen och nedvärderar de som helst drar sig undan. Katariina Salmela-Aro är snabb att parera den tanken.

- Vi vill absolut inte poängsätta de här egenskaperna, eller försöka skapa en nation av extroverta individer. Ett introvert barn kan klara sig mycket bättre i de här testerna än de utåtriktade.

OECD:s ideal: Låt alla blommor blomma

Hur är det då med dem som inte passar in i den socioemotionella fållan?

Det är ju inte svårt att räkna upp egenartade genier med svåra personligheter.

Hur skulle till exempel matematikern Alan Turing, gorillaforskaren Dian Fossey eller Ludwig Wittgenstein klara av OECD:s nya tester, för att nu ta några lösryckta exempel?

- Det är också viktigt att förstå att det kan finnas olika kompetenser i en grupp. I framtidens arbetsliv kommer styrkan från olikheterna. Tillsammans är man mycket mer.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes