Hoppa till huvudinnehåll

Salladsbarer i mataffärer drar till sig mikrober

Det finns kvalitetsproblem i mataffärernas salladsbarer.
Det finns kvalitetsproblem i mataffärernas salladsbarer. Bild: Satu Krautsuk / Yle Livsmedelsaffärer och supermarketer,salladsbar

Kontroller utförda av miljömyndigheterna visar att det fortfarande finns en hel del problem med produkterna i mataffärernas salladsbarer, som blir allt vanligare.

Endast fem av de 42 salladsbarer i Sydöstra Finland och Södra Savolax som denna gång testades fick helt godkänt vitsord.

Resultatet var sämre än i en motsvarande undersökning som gjordes i 64 mataffärer i huvudstadsregionen under år 2015.

Prover som miljöcentraler i landskapen tog 2016 av kött- och fiskprodukter, skaldjur, grönsaker och tillredda sallader visar att nästan hälften av produkternas mikrobiologiska kvalitet är dålig eller försvarlig, skriver Yle Uutiset. Kvaliteten var direkt dålig i vart tredje prov.

tomater och sallad
tomater och sallad Bild: Mikael Crawford vegetarian

I synnerhet i fisk- och skaldjursproverna fanns höga halter av aerobiska mikrober. I merparten av proverna inom gruppen grönsaker uppmättes höga jästhalter.

Med grönsaker avses färska bär, frukter och grönsaker.

En hög jästhalt vittnar om att produkten förvarats en för lång tid.

Rent smak- eller luktmässigt fanns det ingenting att anmärka på i salladsbarernas utbud.

– Även om produkten klassificerats som dålig på basis av totalantal aeroba mikroorganismer eller jästhalten betyder det nödvändigtvis inte att produkten är hälsovådlig. Det berättar däremot för aktören att produkten så småningom börjar vara på slutrakan av sin hållbarhet. Eftersom nästan alla prover var bra smak- och luktmässigt behöver man nog inte vara så oroad av läget, säger överinspektör Annika Pihlajasaari vid enheten för mikrobiologisk livsmedelssäkerhet vid Evira till Yle Nyheter.

Har någon blivit sjuk av att ha ätit något ur salladsbarer?

– Under de senaste åren har inga sådana matförgiftningsepidemier kommit till vår kännedom där man kunnat påvisa att maten i en salladsbar skulle vara orsaken, säger överinspektör Elina Leinonen vid Evira.

Evira: Helt på affärernas ansvar

Evira slår fast att verksamheten kring salladsbarer ligger helt på tjänsteproducentens bord.

Verket slår fast att lättfördärvliga, oförpackade livsmedel såsom styckade grönsaker, djupfrysta skaldjur eller styckade, kokta och stekta köttberedningar från försäljningsbord eller -anordningar, så kallade salladsbarer, kan erbjudas till självbetjäning av kunden. Livsmedlen ska dock vara tillräckligt väl skyddade och kunna tas hygieniskt. Sådan verksamhet ska placeras så att den sker under personalens direkta övervakning. Personalen ska ha direkt ögonkontakt med försäljningsanordningarna och möjlighet att omedelbart korrigera fel eller brister.

Producenten måste se till att temperaturkriterierna och kylkedjan håller och att råvaruleverantörens sista förbrukningsdag verkligen gäller, slår Evira fast i sina anvisningar om livsmedelshygienen i anmälda livsmedelslokaler.

Matig sallad av julmatsrester.
Matig sallad av julmatsrester. Bild: Marthaförbundet quinoa

Hälsomyndigheterna är särskilt bekymrade över att kunderna har svårt att se till att ingredienser från salladsbordets olika fack inte blandas ihop eller att smuts inte förs över på ingredienserna.

Därför önskar man från myndighetshåll mer skiljeväggar och skyddslock på byttorna eller skålarna.

Salladsbarer i mataffärer

- Salladsbarerna började dyka upp i finländska livsmedelsaffärer 2012 enligt utländsk modell och de har blivit vanligare år för år.
- De är populära alternativ som lunch för personer som är på jobb.
- Kunderna plockar själv samman sin salladsportion av flera ingredienser i en plast- eller pappskål.
- Salladsbarernas produkter säljs oftast för ett enhetligt kilopris.
- För salladsbarers produkter gäller en försäljningstid på högst fyra timmar.

Salladen färdas ofta lång väg

Ett problem för de finländska butikernas salladsbarer är råvarornas långa försäljningstid som bestäms av varuleverantören.

Råvarorna kommer från olika håll i Europa och affärerna är inte förpliktigade att uppge ursprunget till de uppskurna grönsaker och färdiga sallader som finns i salladsbarerna.

– Då salladshuvuden, tomater, paprikor och annat transporteras hela måste information om ursprungsland, kvalitetskategori och förpackare följa med. Då salladshuvudet styckas eller tomaten skärs upp förvandlas de till behandlade eller processade livsmedel. Då finns det inget entydigt krav på att man måste ange ursprunget, säger överinspektör Niina Matilainen vid Evira.

Konsumenten har mycket svårt att veta hur den enskilda ingrediensen i salladsröran färdats tills den landar på tallriken. Det beror exempelvis på om grönsaken i fråga strimlats och skurits upp i butiken eller om de kommit färdigt uppskurna från storkök.

Om salladen tillreds i affärens lokaliteter är det sannolikt fråga om samma råvara som finns till salu på frukt- och grönsaksavdelningen.

Ett anklagande finger mot kunderna

Hälsovårdsmyndigheterna kan inte entydigt förklara varför resultatet är så dåligt i de nyaste testerna. Det framkom inga problem eller brister i försäljningsmiljön.

Också butikernas så kallade egenkontroll har blivit bättre under den senaste tiden i takt med att salladsbarer blivit vanligare.

Butiker uppger att de tar väl hand om sina salladsbarer och att maten inte hinner stå länge framme.

Evira bedömer att orsaken till den dåliga kvaliteten kan ligga i kundbeteendet. Kommunernas hälsoinspektörer är inne på samma linje.

salladsbar, självplock i mataffär
salladsbar, självplock i mataffär Bild: Raila Paavola / Yle salladsbar

Uttryckt mer direkt betyder det att folk hostar eller nyser i närheten av maten, mjäll eller hår från husdjur kan falla ner i skålarna då folk sträcker sig över bordet, sallader blandas oavsiktligt med varandra och med smuts från salladsdiskens kant.

Enligt utredningen är det lätt hänt att en ärm eller en halsduk sveper över maten, och om disken är bred kan handtaget till salladsskopan hamna i maten.

Också inom handeln formulerar man saken så att kunderna kanske inte alltid sköter om mathygienen på bästa sätt.

Det finns människor som plockar åt sig sallad till och med med fingrarna, och det handtvättmedel som vanligtvis finns till buds intresserar inte kunder särskilt mycket, säger branschfolket.

– Vi kan inte förbise kundbeteendet. Jag tror inte att alla fungerar ändamålsenligt. I en så här stor butik finns det folk av alla de slag. Våra anställda har mycket strikta hygienregler som de också följer, säger biträdande butikschef Janne Lankila vid Prisma i Kotka.

Lock skyddar produkterna

Salladsbordets modell hade enligt undersökningen betydelse för halten mikrober i salladerna.

Det är särskilt norovirus som befaras spridas genom ovarsam hantering av födoämnena, säger man på Evira till Yle Nyheter. Det för att norovirus sprids så lätt från en kund till en annan.

Norovirus kan ge upphov till allvarliga epidemier.

I några butiker som hade fått godkänt vitsord fanns det lock över salladsskålarna som man måste lyfta upp varje gång man plockade sallad från just den skålen.

Sådana lock skyddar om någon råkar nysa eller hosta vid salladsbaren.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes