Hoppa till huvudinnehåll

Räddningsverk i mammutklassen ska sköta olyckor i metron och bastubränder på landet

Släckningsarbete vid en brand på Magasingatan i Ekenäs.
Det dagliga arbetet ska inte förändras i praktiken trots att fyra räddningsverk blir ett. Släckningsarbete vid en brand på Magasingatan i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen Ekenäs,magasingatan

Får Finlands regering som den vill kommer Nyland att ha ett enda räddningsverk i framtiden. Men i nödfall ska du ändå få hjälp, precis som förr.

Tanken är att slå ihop Västra Nylands räddningsverk, Östra Nylands räddningsverk, Helsingfors räddningsverk och Mellersta Nylands räddningsverk.

Det gigantiska nyländska räddningsverket skulle betjäna 1,6 miljoner finländare och ha nästan 1 700 anställda.

Riskerna och hoten de samma som förr

I praktiken ska det dagliga arbetet inte påverkas av förändringen. I fall ett hus brinner i Padva i Bromarv ser processen precis likadan ut som förr, lugnar brandchef Stig Granström vid Västra Nylands räddningsverk.

- Fältarbetet är det samma. Bromarv FBK startar processen som vanligt och räddningsverkets enheter kommer på plats, säger han och understryker att de frivilliga brandkårernas uppgift består.

Brandchef Stig Granström.
Brandchef Stig Granström är pensionerad då det nya nyländska räddningsverket inleder sin verksamhet år 2019. Brandchef Stig Granström. Bild: Yle/Minna Almark västra nylands räddningsverk ekenäs,Raseborg,brandchefer

Enligt Granström fortsätter det dagliga fältarbetet som förr.

- De bemannade brandstationerna, ambulanserna och brandsynerna fortsätter som tidigare.

Olika krav i urbana Helsingfors och rurala Snappertuna

Kraven på ett räddningsverks beredskap varierar från en storstad med tunnelbanor och stora hus till långa avstånd på landsbygden. Vardagen och uppdraget är precis det samma, oberoende vem som ansvarar för och styr räddningsverket.

- Vårt arbete bygger på realism och hotbilder. Riskerna som finns i dag finns också i framtiden. Olyckor i Snappertuna sker också i framtiden, oberoende av vilken organisation vi hör till. Räddningsverket ska finnas där och klara av utmaningarna.

- Om de politiska makterna väljer att enbart fokusera på ekonomi så kan vilka tokiga beslut som helst fattas och då vet man aldrig i fall brandstationer läggs ner, fortsätter Granström.

Krav: Servicen ska inte försämras

Raseborgs stad har gett ett utlåtande åt regeringen angående förslaget. Staden är överlag välvilligt inställd till förändringen, men nämner en hotbild med centraliseringen.

I utlåtandet lyfter stadens tekniska direktör Jan Gröndahl upp risker med ett centralt styrt stort landskap. Beredskapen får inte bli sämre när organisationen koncentreras till stora städer.

- Det får inte leda till att servicen försämras i glesbygden.

Jan Gröndahl.
Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl hoppas på att Raseborg sparar efter räddningsverksreformen trätt i kraft. Jan Gröndahl. Bild: Yle/Petra Thilman jan gröndahl,Raseborg

I samma andetag konstateras ändå att förslaget ger en bild av att servicenivån bibehålls och att brandstationerna hålls kvar där de är i dag.

Staden Raseborg vill också att brandstationerna hålls kvar i stadens ägo. I så fall skulle landskapet som förvaltar räddningsverket hyra brandstationerna av staden med liknande villkor som i dag. Eventuellt kan staden också sälja fastigheterna till landskapet.

Nya möjligheter vid storolyckor

Ledningssystemet kommer att omfatta hela Nyland. Det här betyder att det finns mer resurser till förfogande. Här ser brandchef Stig Granström vid Västra Nylands räddningsverk möjligheter.

- Vi kommer att ha en helt annan dimension av möjligheter att handskas med stora olyckor, till exempel vid en eventuell olycka vid kemikaliefabrikerna i Hangö.

Oljebekämpningen blir bättre

I december i fjol var två tankfartyg nära att kollidera med varandra söder om Hangö. Också oljebekämpningen kommer att gynnas av en sammanslagning av de nyländska räddningsverken.

- Nu har varje räddningsverk haft sin egen linje i oljebekämpning. Det har varit ett problem. Med det nya räddningsverket skulle vi ha en gemensam kustremsa från Lovisa till Hangö. Vi kan planera för en stor del av kusten vid Finska viken utan att organisatoriska gränser kommer emot.

Vid en eventuell oljekatastrof kan de olika räddningsverken arbeta synkroniserat.

- I dag skaffar räddningsverken olika slags utrustning som är svår att kombinera. I framtiden kan vi gemensamt bestämma vilka slags båtar och oljebommar vi skaffar, säger Granström.

Västra Nylands räddningsverks oljebekämpningscontainer
Oljebekämpningen gynnas av en sammanslagning. Västra Nylands räddningsverks oljebekämpningscontainer Bild: Yle/ Christopher Marins kvarnträsket,Raseborg

Räddningsverket ansvarar också i framtiden för den prehospitala vården, det vill säga akutvården. Brandchef Granström upplever det här som en naturlig och bra fortsättning.

- Det är väldigt bra att det fortsätter. Vi har hela tiden talat för synergieffekterna och möjligheten att använda personalen så flexibelt som möjligt.

Service på svenska frågetecken i framtiden

Stig Granström ser däremot inte positivt på räddningsverkens förmåga att ge service på svenska i framtiden. Den blir inte bättre med det planerade nyländska räddningsverket.

- Utvecklingen är troligtvis negativ. Jag tror tyvärr att svenska språket får ta stryk även i den här frågan. Västra Nylands räddningsverk försöker ge service både på svenska och finska, men Räddningsinstitutet utbildar inte tvåspråkig personal.

"Skjuter flugor med kanoner"

Ännu i november i fjol var planen att Finland skulle ha endast fem räddningsverk från och med 2019. I december föreslog regeringen att Finland ska ha 18 räddningsverk. Det här är endast några färre än dagens 22.

- Modellen med 18 räddningsverk är ett fiasko. Det är knappt en förändring från det nuvarande. Man skjuter flugor med jättestora kanoner, säger Stig Granström och menar att en del räddningsverk endast har 100 000 invånare på sitt område och det är inte ekonomiskt hållbart.

- Nu vågade man inte ta steget ut. Det tas i Nyland och i Österbotten, men inte i hela landet. Följande förändring kommer riktigt säkert att ske inom tio år, säger Stig Granström.

Orsaken till sammanslagningen är att sänka kostnaderna för räddningsväsendet.

- Kostnaderna har vuxit med 1,8 procent, men målet är att de endast ska växa med 0,9 procent. På årsnivå handlar det om nästan 50 miljoner euro i hela landet, säger Stig Granström.

Raseborg stad påpekar mycket tydligt i sitt utlåtande att besparingarna också ska återspeglas i stadens utgifter.

- Förväntningarna är att kostnaderna sjunker när effektiviteten ökar, skriver Jan Gröndahl.

Artikeln uppdaterades 10.1.2017 klockan 12.28. Då ändrades Mellersta Finlands räddningsverk till Mellersta Nylands räddningsverk.