Hoppa till huvudinnehåll

Unga vill ha ett jämlikt Finland där man kan prata svenska

Eleverna i Karis-Billnäs gymnasium diskuterar Finland 100 år, på bilden ses Kauri Kallio, Jannica Kullberg och Emil Grönmark.
Kauri Kallio, Jannica Kullberg och Emil Grönmark i Karis-Billnäs gymnasium vill ha ett grönare Finland som är jämlikt och där man kan prata svenska. Eleverna i Karis-Billnäs gymnasium diskuterar Finland 100 år, på bilden ses Kauri Kallio, Jannica Kullberg och Emil Grönmark. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland,Raseborg

Ett hurudant Finland vill vi leva i om 50 år? Den frågan ställde professor Henrik Meinander till de studerande i Karis-Billnäs gymnasium där han föreläste om Finland 100 år. De unga vill se ett grönare och mer jämlikt Finland. Samtidigt är de skeptiska till svenska språkets framtid.

Karis-Billnäs gymnasium uppmärksammar jubilaren Finland på flera olika sätt. I dag (10.1) besökte historikern och professorn Henrik Meinander gymnasiet i Karis för att berätta om hur landet blev självständigt den 6 december 1917.

Föreläsningen handlade också om Finland 2067, alltså 50 år framåt i tiden. Henrik Meinander frågade de studerande i Karis-Billnäs gymnasium hur de vill att Finland ska vara i framtiden.

Meinander konstaterade att 50 år framåt är en hisnande tanke, men att det är viktigt att att tänka på vilket Finland vi vill leva i då.

- Jag tror att vi är eniga om att det finns klara fördelar med vårt skolsystem, vår sjukvård och demokrati. Men det är också viktigt att ha egna visioner.

Professor Henrik Meinander pratar i en mikrofon i Karis-Billnäs gymnasium.
Professor Henrik Meinander. Professor Henrik Meinander pratar i en mikrofon i Karis-Billnäs gymnasium. Bild: Yle/Marica Hildén karis,Raseborg

Henrik Meinander vet att en tonåring inte tänker på Finlands framtid dygnet runt. Men det är viktigt att göra något om vi vill ha det bra.

- Det betyder inte att man måste göra ohyggliga hjälteprestationer, men man måste ställa upp för samhället om man vill att det ska fungera. Det handlar inte enbart om att betala skatt, utan om att stöda positiva saker i samhället.

Ekonomi och återanvändning är viktigt

Jannica Kullberg, Emil Grönmark och Kauri Kallio studerar i Karis-Billnäs gymnasium och de har klart för sig hur de önskar att deras Finland ska se ut.

Kauri Kallio säger att han drömmer om ett jämlikt samhälle som satsar på ekonomi och återanvändning.

- Det måste vi göra med tanke på klimatförändringen och så att Finland blir mera grönt.

Hur är det att bo i Finland i dag?

Jannica Kullberg tycker om att bo i det hundraåriga Finland.

- Det är klart att det finns sådant som borde utvecklas, i synnerhet när svenskan får allt sämre status. Men jag njuter av att bo i ett av de mest utvecklade, demokratiska och liberala länderna i världen.

Emil Grönmark konstaterar att finska staten är mycket skuldsatt, men han tycker att det inte påverkar folket så mycket eftersom vi ändå får sjukvård och gratis utbildning.

- Det är bra att leva i Finland.

Kauri Kallio säger att han för tillfället är nöjd med situationen i Finland.

- Det är fortfarande ett idealsamhälle, men jag ser en framtid som är konfliktfylld. De politiska späningarna är ganska starka nu, men jag tror inte att det blir lika allvarligt som i 1930-talets Europa.

Även Emil Grönmark och Jannica Kullberg vill ha ett mera jämlikt samhälle där svenskan finns kvar.

- Finlandssvenskarna kommer att få göra uppoffringar men jag är glad om svenskan är kvar, säger Emil Grönmark.

Kullberg konstaterar att Finland uppfattas som jämlikt men att många gamla strukturer fortfarande finns kvar som hindrar jämlikhet på riktigt.

- De här strukturerna måste vi bryta. Jag vill också att ekonomin ska bli bättre och att vi får ett grönare Finland, då blir det bra.

Konservativ historiker

Yle Västnyland bad också Henrik Meinander att fundera på hur han vill att Finland ska vara år 2067.

Meinander säger att han är konservativ och hoppas att våra politiska institutioner överlever de närmaste 50 åren.

- Demokratin är en central del i det hela, den är inte fullständig men den är ett system som gör att vi hålls tillsammans.

Uppoffringar krävs i framtiden

Henrik Meinander frågade också ungdomarna som samlats i festsalen vad de är beredda att göra för att uppnå det Finland de vill ha.

En massa elever sitter på stolar i festsalen i Karis-Billnäs gymnasium och lyssnar på föredrag om Finland 100 år.
Gymnasisterna och lärarna i Karis-Billnäs gymnasium samlades i festsalen för att lyssna till föreläsningen om Finlands självständighet. En massa elever sitter på stolar i festsalen i Karis-Billnäs gymnasium och lyssnar på föredrag om Finland 100 år. Bild: Yle/Marica Hildén karis-billnäs gymnasium elever,Raseborg

Här kommer uppoffringarna fram igen, i synnerhet när det gäller svenskan.

De tre ungdomarna ser det inte som möjligt att få service på svenska i hela landet i framtiden.

- Vi måste bestämma de platser där man måste få service på svenska.

"Vi måste stå ut med litet oljud"

Även inom energifrågor måste vi tänka om, säger Jannica Kullberg.

- Det pratas mycket om att vindkraftverk har för mycket oljud i skärgården, men jag tror att vi måste stå ut med lite oljud för att nå ett mål. Det är bättre i längden.

Vindkraftverk
Jannica Kullberg vill satsa på vindkraft. Vindkraftverk Bild: Yle/Linus Hoffman vindkraftverk,vindkraft,mölla

Emil Grönmark drömmer om en uppfinning som kan ta till vara avfallet från kärnkraft, medan Kauri Kallio tycker att vi allt mera ska använda förnybara energikällor.

- Vi måste bli mera kreativa då det gäller att utnyttja energi och återanvända energi bättre, säger Kallio.

Kallio: Det handlar om att förstå varandra

Vi måste bryta dagens sätt att tänka för att uppnå jämlikhet, säger Jannica Kullberg när hon funderar på vad vi måste göra för att nå jämlikhet. Och det borde lyckas med hjälp av utbildning.

- Vi måste tänka mera på jämlikheten i utbildningen. Man kan förändra med hjälp av utbildning och då når man ut till folk.

Karis-Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadium
Det är utbildning vi måste satsa på för att uppnå jämlikhet, säger tre gymnasister i Karis-Billnäs gymnasium. Karis-Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadium Bild: yle/Minna Almark gymnasium i karis,Raseborg

Kauri Kallio anser att vi tillsammans måste bygga upp ett jämlikt Finland. Det krävs en humanistisk utbildning för att vi ska förstå varandra.

- Det här lyckas inte om vi skär ner på utbildningen. Det handlar om att förstå varandra och att alla ska bidra till en bättre samexistens i framtiden.

Svårt föra gemensamt samtal

Den stora utmaningen inför framtiden är att offentligheten håller på att splittras, enligt Henrik Meinander. Han anser att det blir allt svårare att hitta platser för ett gemensamt samtal om vilket samhälle vi vill ha.

- Jag hoppas att vi ska kunna bygga den här platsen, kanske en digital plats som människor vill besöka. Tv:n slog igenom i slutet av 1960-talet och statsmakten hade ett starkt grepp om tv och radio. Det kan man kritisera, men det höll ihop samhället.

En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner.
Henrik Meinander hoppas att vi hittar en gemensam plattform för diskussioner så att vi inte sitter i våra egna små bubblor i framtiden. En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner. Bild: Yle/Matias Monola nyhetsskolan

Problemet just nu är att alla medborgare inte nås då viktiga frågor diskuteras.

- Sedan blir folk förvånade över att en politisk åskådning har framgång. Det är viktigt att vi tar lärdom av det som sker på olika håll i världen och inte kritiserar reaktionerna som är ett uttryck för att de samhälleliga eliterna, politiska partierna och opinionsbildarna inte vet hur människor tänker och känner.