Hoppa till huvudinnehåll

Beväringar som körde på grund i 20 knop ombads hålla tyst om olyckan

Båt av typen Jurmo.
Båt av typen Jurmo är svår att manövrera. Båt av typen Jurmo. Bild: yle/Petra Thilman fartyg av typen jurmo

Det var nära att gå riktigt illa för beväringar från Nylands brigad som i november råkade ut för en båtolycka i Obbnäs skärgård. Ingen ombord hade flytväst och inga material hade spänts fast för båtresan, säger en beväring som var med ombord. En annan beväring som var med ombord bekräftar händelseförloppet.

En grupp på cirka 20 trötta beväringar klev den novemberkvällen ombord på transportbåten U 619 för att åka en kort sträcka i Obbnäs skärgård tillbaka till den plats där de hade sina tält. De hade övat anfall hela dagen. Båtresan skulle räcka bara sju minuter.

- Vi började köra och allt gick helt normalt. Så saktade förarna in vid ett stenigt och farligt ställe, och lamporna tändes. Vi körde sakta en stund och så började vi köra hårdare igen, cirka 20 knop. Plötsligt saktades det in igen, och så smällde det till och båten flög så vi nästan välte. Jag såg hur nära vi var att gå runt, säger en av de beväringar som befann sig ombord.

Det smällde till och båten flög så vi nästan välte. Jag såg hur nära vi var att gå runt.― Beväring som var med ombord.

I ett kort meddelande samma kväll kallade Försvarsmakten olyckan för en landkänning.

Det var dock fråga om rejäl kollision med en sten, och ett tiotal personer fick lindriga nack- och ryggskador.

- Det rådde panik under en liten stund, men en sergeant som råkade vara ombord lugnade ner situationen. De två förarna körde båten i land trots att det läckte in lite vatten i fören, säger beväringen.

Ingen hade flytväst, och vi ombads att inte själva kontakta våra familjer.― Anonym beväring

Ingen ombord hade flytväst, så vitt beväringen minns. Trots att det är regeln.

- Oftast säger båtförarna till oss att sätta på flytväst, men nu var det ju fråga om en kort resa. Det var nog vårt eget fel, men det var i slutskedet av lägret och vi var trötta, säger beväringen.

Det material som fanns ombord - en yxa, ett tält med kamin och övningsminor - hade inte spänts fast med skyddsnät. En beväring blev i kläm under tunga lådor och behövde hjälp med att komma loss.

Överlag har det varit sällsynt att man spänt fast material när beväringar och material transporteras samtidigt då landstigning skall ske snabbt.

Ingen kände heller till att det fanns säkerhetsbälten i båten.

Försvarets Jurmo-båt
Försvarets Jurmo-båt Bild: YLE/Maria Helsing jurmo

Efter olyckan ombads beväringarna att inte själva kontakta sina anhöriga. Det är orsaken till varför beväringen vill vara anonym.

- Det första man sade till oss när vi var i båten och väntade på ambulansen, var att "vi kontaktar era närmaste och pressen, och ingen behöver börja skicka meddelanden om vad som har hänt". Det sades att Försvarsmakten skulle fixa det. Så jag fick en känsla av att de vill hantera det på sitt sätt.

Flytväst finns för varje person och den ska kläs på.― Kommendör Jörgen Engroos, Nylands Brigad

Kommendör Jörgen Engroos, stabchef på Nylands Brigad, kan inte kommentera detaljer i olyckan eftersom det pågår en extern utredning.

- I båtfunktionerna följer vi våra reglementen. I fartygstjänst beordras man att i dylika båtar alltid bära flytväst, och det finns inga undantag. Flytväst finns för varje person och den ska kläs på. Reglementena säger också mycket entydigt att om det transporteras material ombord så ska det vara fastsurrat, säger Engroos.

Gällande säkerhetsbältet säger Engroos att det inte är obligatoriskt, men att han är överraskad av att personerna i båten säger att de inte kände till dem, eftersom de hade suttit i liknande båtar tiotals gånger. Han understryker att bälten i sjötrafik också kan vara en risk. Om det händer något är det inte alltid bra att vara fastspänd i ett bälte.

Helt annan uppfattning om kommunikationen

Den här sortens olyckor är sällsynta, säger Jörgen Engroos.

Den ifrågavarande olyckan var den andra sedan man på brigaden började utbilda båtförare 1991.

Det var korrekt att kalla det landkänning eftersom båten gick att manövreras efter olyckan.

- Men det var ju nog en rejäl kollision med en sten, säger Engroos.

Hur kommenterar du uppgiften om att beväringarna efter olyckan ombads att inte kontakta sina närmaste? Är det en regel?

- Absolut inte. Det finns en norm som gäller kriser, krisgrupper, krisstöd och informationsverksamhet i undantagsfall - och varje enhet har utbildats i att känna till att kontakten till anhöriga är första prioritet vid en olycka. Det ska ske omedelbart när de berördas identitet har bekräftats, säger Engroos.

- Det låter mycket otroligt... Jag hörde tvärtom att man skulle ha lånat telefoner till beväringar som var ombord för att de skulle kunna ringa hem.

Föråldrad båtmodell?

Det som hände den kvällen utreds av Olycksutredningscentralen, och rapporten väntas bli klar i sommar. I fokus ligger båtmodellen i Jurmoklass, som är gjord för hårda förhållanden, men som kan vara tekniskt föråldrad.

- Båten är inte urgammal men inte heller den modernaste som Marinen har. Vi koncentrerar oss på navigationstekniken och eventuella brister i den, säger direktör Veli-Pekka Nurmi.

- Det är mycket krävande att styra båten i de väderförhållanden och på de platser där den vanligtvis används.

vy från skärgården
vy från skärgården Bild: Yle/Mikael Kokkola dystra moln

Nurmi anser att båtförarna har en av de mest krävande uppgifterna av alla värnpliktiga i Marinen. Myndigheten synar också utbildningen, som måste motsvara kraven, säger Nurmi.

Han kommenterar inte säkerhetsomständigheterna. Kommunikationen kommenterar han bara allmänt.

- Beväringar får inte dela information om Försvarsmakten i alla situationer. Det är för tidigt att säga hur det gick till i det här fallet, säger Nurmi.

Det var inte en landkänning utan vi åkte rakt på - och till och med upp på - en klippa som syns klart ovanför vattenytan― Anonym beväring

Beväringen berättar att gruppen fick saklig hjälp efter olyckan och erbjöds möjlighet att träffa kurator och pastor och få ersättning för eventuella senare sjukvårdskostnader. De deltog i två möten med olycksutredare då de fick berätta om sin synvinkel.

Beväringen som var ombord anser ändå att det var en underdrift att kalla olyckan en landkänning.

- Det är det största problemet jag har med hanteringen av olyckan. Det var inte en landkänning utan vi åkte rakt på - och till och med upp på - en klippa som syns klart ovanför vattenytan. Det var inte bara bottnen som träffade klippan utan hela fören som också blev lite böjd.

Olycksutredningscentralen valde att använda begreppet grundstötning, även om fartyget inte blev fast på grund. Veli-Pekka Nurmi tycker inte att skillnaden i terminologin är stor. Han säger att Försvarsmakten har samarbetat i utredningen.

- Det var en lycka att ingen dog och att man kunde köra fartyget efter olyckan. Olyckan var inte fatal, men allvarlig, säger Nurmi.

Artikeln uppdaterades 12.1.2017 klockan 16:07. Meningen "En annan beväring som var med ombord bekräftar händelseförloppet." lades till i första stycket av texten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes

  • Österbottningar: Dådet i Åbo känns nära

    Bra med ökad polisnärvaro, tycker folk i Vasa.

    Dådet i Åbo berör och känns nära, säger folk på stan som Yle Österbotten talar med på lördagseftermiddagen. Vardagen går ändå vidare, säger alla.

  • Demonstrationer på Salutorget i Åbo

    Polisen övervakade demonstrationerna.

    En grupp på cirka 50- 70- personer från den invandrarfientliga gruppen Suomi ensin demonstrerade vid 16-tiden på lördagseftermiddagen på Salutorget i Åbo. Även en motdemonstration ordnades på samma gång.

  • Ljushavet växer i Åbo

    Många vill hedra knivdådets offer.

    En strid ström av mänskor har under dagens lopp lämnat blommor och ljus vid den plats i hörnet av Auragatan och Universitetsgatan i Åbo där en person knivhöggs till döds på fredagen.

  • Statsminister Sipilä: Nu behövs sans och förtroende

    Åboattacken ingen större överraskning för regeringen.

    Det vi har befarat och förberett oss för har hänt. Det sade statsminister Juha Sipilä (C) på lördag eftermiddag och tillade att hela Europa deltar i Finlands sorg.

  • Tyst minut ordnas för att hedra offren i Åbo

    Tyst minut på söndag klockan 10.

    Offren i knivattacken i Åbo hedras i hela Finland med en tyst minut på söndagen 20.8 klockan 10. Beslutet om den tysta minuten fattades av regeringen på lördagen.

  • KD ställer inte upp en egen kandidat i presidentvalet

    Sari Essayah stöder president Niinistö.

    Kristdemokraterna ställer inte upp någon egen presidentkandidat. Partiordförande Sari Essayah vill inte ställa upp. Inte heller den tidigare ordföranden Päivi Räsänen är intresserad av en kandidatur.

  • Pizzeria i Pargas attackerades

    Inslagna fönster och hot i pizzeria i Pargas inatt.

    Ägaren Mahmoud Haval Khalil, berättar att en man började söndra fönster och skrika in i pizzerian kring halv tre natten till lördagen. Mannen skrek "Jag dödar dig!", berättar Mahmoud Haval Khalil för Yle Åboland. Polisen i Åbo bekräftar att man gick larm från pizzerian i natt.

  • Skyddspolisen: Hotnivån fortfarande den samma

    Finland har haft förhöjd terrorhotnivå sedan juni.

    Skyddspolisen bibehåller terrorhotnivån på samma nivå trots dådet i Åbo. Hotnivån skärptes senast i juni. Finlands terrorhotnivå är förhöjd, på nivå 2.

  • Rädslan är det som skrämmer

    Otryggheten i hemstaden är tung att bära.

    Studentprästen Mia Pusa i Åbo har beredskap att ta emot de studenter som vill prata och få tröst efter knivdåden i Åbo.

  • Ny trend: Seniorbyar för femtioplussare

    Seniorbyar byggs runt om i Finland, en av dem i Sjundeå.

    Allt fler vill njuta av livet redane fter att barnen flugit ut hemifrån och det här har företaget Kuusikkoaho tagit fasta på. De skapar nu seniorbyar runt om i Finland. En stor Virkkulankylä-by ska bland annat byggas i Borgå och en mindre i Sjundeå.