Hoppa till huvudinnehåll

Stugägare: Oskäligt att höja hyran med 1000 procent

Hus i skärgård.
Arkivbild. Hus i skärgård. Bild: Yle/ Nora Engström aspö,fritidsbostad,hav,skärgård,skärgårdshavet,sommar,sommarstuga,stuga

Kraftiga höjningar av hyran kan vänta stugägare som hyr tomt av Pargas kyrkliga samfällighet. För en stugägare i Nagu höjs hyran från 700 till 7 500 euro i året.

Pargas kyrkliga samfällighet äger mycket mark och församlingen har närmare 50 arrendatorer runt om i Pargas. Bland annat äger församlingen stora delar av Nagu centrum, och Pargas stad hyr gästhamnen av församlingen. Församlingen äger också marken där hembygdsföreningarna i Korpo och Houtskär huserar, och i Nagu hyr idrottsföreningen tomten för fotbollsplanen av församlingen.

Församlingen räknar de här arrendatorerna som allmännyttiga, och eftersom deras verksamhet på ett eller annat sätt bidrar till samhället har de fått ett mycket förmånligt hyresavtal. Till exempel betalar hembygdsföreningen i Korpo runt 100 euro i året för marken de hyr av församlingen.

Höjning på 1 000 procent väntar stugägare i Nagu

Men församlingen hyr också ut till privata personer och på församlingens mark står ett 20-tal sommarstugor. Där kan nu flera arrendatorer vänta sig kraftiga höjningar av hyran då nuvarande avtal snart går ut.

De flesta avtal med privata stugägare är gjorda under 2000-talet och sträcker sig 30 år fram i tiden. Men under de närmaste fem åren kommer också ett flertal avtal att gå ut. Då de nya avtalen görs upp slår en utomstående värderare fast hur mycket tomterna är värda. Utgående från värderingen tar församlingen en avkastning på 5 procent.

Yle Åboland har varit i kontakt med en stugägare i Nagu, där församlingens krav på en 5-procentig avkastning innebär att hyran kommer att stiga från knappt 700 till hela 7 500 euro i året. Hyran stiger alltså med mer än 1 000 procent.

Stugägaren anser att höjningen är allt annat än skälig och säger att det är absurt att betala över 600 euro per månad för en stuga familjen besöker ett par veckor under sommaren.

Högt markvärde leder till procentuellt höga arrendehöjningar

Stugan i fråga byggdes på 1970-talet och Annica Forssell som är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet försvarar den kraftiga höjningen med att markvärdet i Nagu har stigit under åren.

Enligt Forssell strävar församlingen efter att göra upp långa avtal, och då är en konsekvens att arrendehöjningarna blir procentuellt sett höga.

- Värdet på marken har stigit sedan stugan byggdes och flera avtal har helt enkelt varit väldigt förmånliga till nu. Tomterna i Nagu har gått upp i värde och är mycket eftertraktade, säger Forssell.

Annica Forsell är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet.
Annica Forssell är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet. Annica Forsell är förvaltningschef vid Pargas kyrkliga samfällighet. Bild: Yle/Johanna Ventus annica forsell,församling,församlingen i pargas,förvaltningschef annica forsell

Forssell ser ändå många fördelar med att långa arrendeavtal.

- Ingen vill bygga en stuga med ett kontrakt på fem eller tio år. Enligt nuvarande regler är alla kontrakt vi gör upp 30 år långa. På det sättet vet arrendetagaren vad som gäller fram till att vi gör upp ett nytt avtal 30 år senare.

Hon sticker ändå inte under stol med att det kan bli fråga om så kraftiga höjningar att arrendetagaren måste överväga om det är värt att ha kvar stugan.

- För många familjer blir det en diskussion om följande generation vill ta över eller inte. Blir en höjning av priset aktuell måste man ta det i beaktande i diskussionen.

Marknaden bestämmer priset

Vid Kommunförbundet säger jurist Susanna Ijäs att det finns väldigt få regler för hur stort ett arrende ska vara och vilka höjningar som anses skäliga.

Huvudregeln är att det är marknaden som bestämmer priset. Praxis är att hyran ska vara mellan 4 och 8 procent av markens värde. Församlingens krav på en 5 procentig avkastning ligger inom den gränsen konstaterar Ijäs. Viktigt är också att det inte sker kraftiga hyreshöjningar mitt under ett gällande avtal.

Då det gäller den aktuella stugan i Nagu går avtalet ut om fem år.

Vid Pargas kyrkliga samfällighet betonar förvaltningschef Annica Forssell att man från församlingen är mycket noga med att informera alla arrendatorer vars kontrakt är på väg att gå ut om vad som är på gång.

- Vi har redan nu börjat diskutera med de som har avtal som ska förnyas. Förändringarna ska inte få komma som en kalldusch ett halvår innan, säger Forssell.

Hon lyfter också fram att en höjning av arrendet från 700 till 7500 euro i året hör till undantagen.

- Tomten ligger mycket fint beläget och värdet har stigit kraftigt sedan stugan byggdes. De flesta arrendeavtal i Nagu ligger i medeltal på 3000-4000 euro i året.

Etiskt ok att kyrkligt samfund maximerar vinsten?

Stugägaren i Nagu är fortsättningsvis kritisk till den kraftiga ökningen och hur det nya avtalet har gjorts upp. Arrendet höjs inte bara för att markvärdet gått upp under åren. I det nya avtalet har också tomten utökats från 3 500 kvadratmeter till 5 000 kvadratmeter. Det här för att tomten ska få en utökad byggrätt. Med byggrätten är tomten nu värderat till 150 000 euro, vilket med församlingens krav på en avkastning på 5 procent ger en hyra på 7 500 euro i året.

Stugägaren anser att det är självklart att församlingen ska ha en skälig hyra för marken de arrenderar, men tycker samtidigt att ett kyrkligt samfund som lyfter fram etik och hänsyn mot medmänniskor i sitt dagliga arbete inte borde försätta sina hyresgäster i ekonomiskt trångmål genom höja hyrorna så kraftigt som man nu gör.

Vid församlingen betonar Annica Forssell att inget ännu är hugget i sten.

- Arrendet är baserat på markvärdet som det ser ut i dag. Då arrendeavtalet förnyas kommer det att göras en ny kontrollvärdering om hyrestagaren fortfarande vill arrendera området.

Vad tycker du själv, är det rimligt att betala över 600 euro per månad för en stuga man besöker ett par gånger per sommar?

- Man kan också se det så att om man har en stuga på ett så attraktivt område kan man också hyra ut stugan till en utomstående och få in en bra hyresinkomst de veckor man själv inte utnyttjar stugan, säger Forssell.

Inkomsterna går till församlingens fastigheter

Pengarna församlingen får in från arrendeavgifterna går till stor del till församlingens många fastigheter. Pargas kyrkliga samfällighet för tio kyrkor varav tre är medeltida. Kyrkorna Nagu och Pargas har renoverats och en större renovering av kyrkan i Korpo är på kommande.

- Visst har inkomsterna en stor betydelse. Det handlar inte om någon guldkant i vardagen men samfälligheten har som uppgift att se till att församlingens egendom sköts om på bästa möjliga sätt. Kyrkoskatten räcker inte för att betala underhåll av kyrkorna och får vi inte in andra inkomster skulle vi bli tvungna att höja kyrkoskatten ytterligare, säger Forssell.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland