Hoppa till huvudinnehåll

Svårt förhindra nya våldsdåd - också farliga fångar behöver ny chans i livet

Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda.
Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda. Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén fängelse,fängelset i vanda,kameraövervakning,rannsakningsfängelse,staket,Stängsel,taggtråd,Vanda,Övervakningskamera,övervakningssystem

När det sker våldsbrott och förövaren visar sig vara en tidigare dömd våldsbrottsling frågar man sig hur det gick så här igen. Det är ändå svårt att veta vilka brottslingar som kommer att begå nya våldsdåd.

- Riskbedömningar visar bara hur stor riskerna är, men inte vad som faktiskt kommer att ske, säger Alo Jüriloo, överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda.

Farliga fångar friges hela tiden, säkert varje dag, konstaterar Alo Jüriloo. Det betyder ändå inte att de genast går ut och misshandlar eller dödar någon.

Farliga fångar är ett besvärligt begrepp, eftersom det finns så många olika definitioner.

Enligt en strikt juridisk definition handlar det bara om kring 20 eller 30 personer av dem som sitter fängslade som anses så farliga för sin omgivning att de undantagsvis ska sitta av hela sitt straff.

Dålig impulskontroll och sprit en farlig kombination

De som kan vara farliga för sin omgivning är ändå betydligt flera än så. Många fångar har olika sorts personlighetsstörningar och problem med impulskontrollen.

I kombination med alkohol eller andra rusmedel finns det risk för att de här människorna tappar kontrollen och plötsligt blir våldsamma. Också de som är inblandade i organiserad brottslighet kan begå nya brott efter att de kommit ut i friheten.

Det görs riskbedömningar för att klargöra vilka fångar som kan utgöra en fara för omgivningen. Kategori tre betyder att personen löper stor risk att begå en våldshandling, men det betyder ändå inte att personen nödvändigtvis gör det.

Det är omöjligt att veta med säkerhet hur en frigiven fånge kommer att klara av livet utanför fängelsemurarna. Det civila livet ställer andra krav och det kan vara svårt att få både relationer att fungera och att ordna med bostad och jobb.

Jüriloo berättar om en man med bristande impulskontroll som bara hann vara ute i friheten i några timmar innan han burades in igen. Mannen begick ett grovt våldsbrott precis utanför fängelsets murar.

Följande gång mannen frigavs gick det betydligt bättre, säger Jüriloo.

Allvarliga psykproblem vanliga bland fångar

Alo Jüriloo är bekymrad över att en allt större del av fångarna har allvarliga problem med psyket.

- Antalet fångar med schizofreni och schizoaffektivt syndrom har ökat. År 2005 fanns det 19 psykotiska fångar, år 2015 var antalet redan 151.

Under samma tidsperiod har antalet sinnesundersökningar minskat. Jüriloo befarar att många som nu sitter fängslade i stället borde få psykiatrisk vård. Också rusmedelsproblem är vanliga, man räknar med att 80 till 90 procent av fångarna har problem med alkohol eller droger.

Alo Jüriloo är överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda.
Alo Jüriloo oroar sig för att en allt större del av fångarna har mentala problem. Alo Jüriloo är överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén alo jüriloo,fängelse,fängelset i vanda,psykiatriska sjukhuset för fångar,överläkare

Jüriloo efterlyser mera vård och hjälp för dem som behöver det. Han menar att man borde satsa mera på öppen vård med låg tröskel så att man kunde hjälpa människor i ett tidigare skede.

- Också efter fängelsetiden borde man kunna se efter att de som har stor risk för att begå nya våldsbrott får vård och stöd - till och med mot deras vilja. Alla psykiskt sjuka människor förstår till exempel inte hur sjuka de är och därför vill de inte heller ha vård, säger Jüriloo.

- Just för den kategori med hög risk för återfall borde vi kunna kräva vissa åtgärder av dem och följa upp hur det går, vi kunde till och med begränsa deras rätt att till exempel dricka alkohol, för att minska risken för att de tappar besinningen.

I dagens läge finns det en del regler som gäller då fångar är villkorligt frigivna eller på permission, men Jüriloo säger att sanktionerna inte är tillräckligt effektiva.

Om man bryter mot reglerna kanske man får sitta inne två veckor extra, men det är inte tillräckligt för att påverka fångars beteende.

- I Danmark har man ofta betydligt strängare straff för sexualbrott. Efter det kan man dessutom kräva att den dömda genomgår hormonbehandling, går på poliklinikbesök och så vidare i flera års tid.

Jakten på trygghet får inte gå för långt

Jüriloo menar att den här sortens åtgärder skulle användas bara för en begränsad grupp fångar som utgör en extra stor risk för andra människor. Han varnar för att gå alltför långt i jakten på trygghet.

- Då fylls fängelserna av människor som egentligen inte så väldigt farliga. Så har det gått till exempel i England.

I England och Wales fanns det ett straff på obestämd tid för fångar som bedömdes vara farliga för allmänheten. Straffet användes åren 2005 till 2012, men det finns fortfarande ungefär fyra tusen fångar som avtjänat sitt straff och som inte vet hur länge de ska sitta i fängelse.

I Finland utgår man från att brottslingar i mån av möjlighet ska få en ny chans att försöka leva ett bättre liv utanför fängelsets murar.

- Finlands fångvårdspolitik är liberal och det finns mycket gott i det. Tanken är att vi ger människan en möjlighet, vi erbjuder rehabilitering och hjälp. Men med frivillig rehabilitering når vi inte alla och ibland borde man nog kunna ställa mera krav på fångarna, konstaterar Alo Jüriloo, överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda.

  • Tågbanan  till Alholmen i Jakobstad är elektrifierad

    Elektrifieringen av tågbanan mellan Bennäs och Alholmen är klar

    Den elektrifierade järnvägssträckan är 14,1 kilometer lång.

    Från och med idag, måndag, löper tågtrafiken mellan Bennäs och Alholmen smidigare. Projektet för att elektrifiera järnvägssträckan som betjänar godstrafiken till och från Jakobstads hamn och industri, har nu slutförts.

  • JNT i Jakobstad.

    JNT expanderar i Österbotten

    JNT levererar redan kabel-tv-tjänster till 15 500 hushåll.

    Jakobstadsnejdens telefon tar över Telias kabel-tv i Nykarleby och Pedersöre. Fibernätet byggs ut för en miljon euro.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes