Hoppa till huvudinnehåll

Svårt förhindra nya våldsdåd - också farliga fångar behöver ny chans i livet

Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda. Mur med taggtråd vid fängelset i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén fängelse,fängelset i vanda,kameraövervakning,rannsakningsfängelse,staket,Stängsel,taggtråd,Vanda,Övervakningskamera,övervakningssystem

När det sker våldsbrott och förövaren visar sig vara en tidigare dömd våldsbrottsling frågar man sig hur det gick så här igen. Det är ändå svårt att veta vilka brottslingar som kommer att begå nya våldsdåd.

- Riskbedömningar visar bara hur stor riskerna är, men inte vad som faktiskt kommer att ske, säger Alo Jüriloo, överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda.

Farliga fångar friges hela tiden, säkert varje dag, konstaterar Alo Jüriloo. Det betyder ändå inte att de genast går ut och misshandlar eller dödar någon.

Farliga fångar är ett besvärligt begrepp, eftersom det finns så många olika definitioner.

Enligt en strikt juridisk definition handlar det bara om kring 20 eller 30 personer av dem som sitter fängslade som anses så farliga för sin omgivning att de undantagsvis ska sitta av hela sitt straff.

Dålig impulskontroll och sprit en farlig kombination

De som kan vara farliga för sin omgivning är ändå betydligt flera än så. Många fångar har olika sorts personlighetsstörningar och problem med impulskontrollen.

I kombination med alkohol eller andra rusmedel finns det risk för att de här människorna tappar kontrollen och plötsligt blir våldsamma. Också de som är inblandade i organiserad brottslighet kan begå nya brott efter att de kommit ut i friheten.

Det görs riskbedömningar för att klargöra vilka fångar som kan utgöra en fara för omgivningen. Kategori tre betyder att personen löper stor risk att begå en våldshandling, men det betyder ändå inte att personen nödvändigtvis gör det.

Det är omöjligt att veta med säkerhet hur en frigiven fånge kommer att klara av livet utanför fängelsemurarna. Det civila livet ställer andra krav och det kan vara svårt att få både relationer att fungera och att ordna med bostad och jobb.

Jüriloo berättar om en man med bristande impulskontroll som bara hann vara ute i friheten i några timmar innan han burades in igen. Mannen begick ett grovt våldsbrott precis utanför fängelsets murar.

Följande gång mannen frigavs gick det betydligt bättre, säger Jüriloo.

Allvarliga psykproblem vanliga bland fångar

Alo Jüriloo är bekymrad över att en allt större del av fångarna har allvarliga problem med psyket.

- Antalet fångar med schizofreni och schizoaffektivt syndrom har ökat. År 2005 fanns det 19 psykotiska fångar, år 2015 var antalet redan 151.

Under samma tidsperiod har antalet sinnesundersökningar minskat. Jüriloo befarar att många som nu sitter fängslade i stället borde få psykiatrisk vård. Också rusmedelsproblem är vanliga, man räknar med att 80 till 90 procent av fångarna har problem med alkohol eller droger.

Alo Jüriloo oroar sig för att en allt större del av fångarna har mentala problem. Alo Jüriloo är överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda. Bild: Yle / Victoria Wirén alo jüriloo,fängelse,fängelset i vanda,psykiatriska sjukhuset för fångar,överläkare

Jüriloo efterlyser mera vård och hjälp för dem som behöver det. Han menar att man borde satsa mera på öppen vård med låg tröskel så att man kunde hjälpa människor i ett tidigare skede.

- Också efter fängelsetiden borde man kunna se efter att de som har stor risk för att begå nya våldsbrott får vård och stöd - till och med mot deras vilja. Alla psykiskt sjuka människor förstår till exempel inte hur sjuka de är och därför vill de inte heller ha vård, säger Jüriloo.

- Just för den kategori med hög risk för återfall borde vi kunna kräva vissa åtgärder av dem och följa upp hur det går, vi kunde till och med begränsa deras rätt att till exempel dricka alkohol, för att minska risken för att de tappar besinningen.

I dagens läge finns det en del regler som gäller då fångar är villkorligt frigivna eller på permission, men Jüriloo säger att sanktionerna inte är tillräckligt effektiva.

Om man bryter mot reglerna kanske man får sitta inne två veckor extra, men det är inte tillräckligt för att påverka fångars beteende.

- I Danmark har man ofta betydligt strängare straff för sexualbrott. Efter det kan man dessutom kräva att den dömda genomgår hormonbehandling, går på poliklinikbesök och så vidare i flera års tid.

Jakten på trygghet får inte gå för långt

Jüriloo menar att den här sortens åtgärder skulle användas bara för en begränsad grupp fångar som utgör en extra stor risk för andra människor. Han varnar för att gå alltför långt i jakten på trygghet.

- Då fylls fängelserna av människor som egentligen inte så väldigt farliga. Så har det gått till exempel i England.

I England och Wales fanns det ett straff på obestämd tid för fångar som bedömdes vara farliga för allmänheten. Straffet användes åren 2005 till 2012, men det finns fortfarande ungefär fyra tusen fångar som avtjänat sitt straff och som inte vet hur länge de ska sitta i fängelse.

I Finland utgår man från att brottslingar i mån av möjlighet ska få en ny chans att försöka leva ett bättre liv utanför fängelsets murar.

- Finlands fångvårdspolitik är liberal och det finns mycket gott i det. Tanken är att vi ger människan en möjlighet, vi erbjuder rehabilitering och hjälp. Men med frivillig rehabilitering når vi inte alla och ibland borde man nog kunna ställa mera krav på fångarna, konstaterar Alo Jüriloo, överläkare vid psykiatriska sjukhuset för fångar i Vanda.

  • Marthaförbundet vill inspirera Karlebyfamiljernas matvardag

    Projektet Tack för maten! Vill locka barn att prova ny mat.

    Barnfamiljernas vardagsmeny består ofta av ungefär fem återkommande rätter. Det här vill Marthaförbundet ändra på. På torsdagen bjöd man in till en inspirationskväll i Hållhagens skola i Karleby.

  • Med blicken stadigt fäst på Youtube

    På lördag är det fest i Borgå för alla som gillar Youtube.

    På lördag är det fest i Borgå för alla unga som gillar att följa med kända profiler på Youtube. Många inhemska youtuber är då på plats i Konstfabriken.

  • Riksdagen röstar om Anne Berners förtroende

    Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna.

    Riksdagen röstar i dag om förtroendet för kommunikationsminister Anne Berner från Centern. Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna efter att riksdagen diskuterat Berners agerande i frågan om statsbolaget Finavias förlustbringande derivataffärer.

Läs också

  • En signalflagga på toppen av kroppen

    Kort, långt eller inget alls - håret berättar vem du är.

    Vår identitet är något vi ständigt skapar, presenterar, visar för världen. I den processen spelar håret en viktig roll. När vi klipper, fönar, fuskar och färgar formar vi också vår identitet. Försöker få håret att berätta vem vi är – eller vill vara.

  • Dyrt barnskydd privatiseras i snabb takt

    Privata aktörer får starkare grepp om marknad.

    De privata aktörernas roll har vuxit så det knakar inom barnskyddet och de flesta anstalter drivs i dag av företag. Än så länge har myndigheterna beslutanderätt i de viktigaste frågorna, så som omhändertagning.

  • De vackraste klänningarna på Oscarsgalan 2016 - hur blir det i år?

    En tillbakablick och en prognos för årets festmode.

    Att gå på den klassiska och arketypiska röda mattan, symboliserar att gå på berömmelsens och glamourens smala väg. Det är få som får spegla sig i stjärnglansen och publikens blick kan vara både smekande och dömande. Vi tar en titt på de vackraste kreationerna i fjol och spår årets trender.

Nyligen publicerat - Inrikes

  • Riksdagen röstar om Anne Berners förtroende

    Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna.

    Riksdagen röstar i dag om förtroendet för kommunikationsminister Anne Berner från Centern. Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna efter att riksdagen diskuterat Berners agerande i frågan om statsbolaget Finavias förlustbringande derivataffärer.

  • Biskopen: Prästerna ska följa de regler som finns

    Biskop Vikström manar till tålamod.

    Att det finns en stor grupp präster som vill ändra kyrkolagen överraskar inte Björn Vikström, biskop i Borgå stift. Han manar ändå till tålamod och hoppas att prästerna inte börjar fatta egna beslut i frågan.

  • Varannan finlandssvensk präst vill se könsneutral kyrkolag

    Liten grupp redo viga direkt efter den första mars.

    Nästan hälften av prästerna inom Borgå stift vill att kyrkolagen ändras så att den tillåter samkönade vigslar. Det finns även en liten grupp som är redo att viga tidigare än så. Det här visar en enkät som de finlandssvenska medierna gjort.