Hoppa till huvudinnehåll

"Vargarna i Raseborg och Salo är färre nu - skjut dem inte"

Naturskyddsföreningarna efterlyser diskussion och forskningsresultat i stället för att sprida rädsla. Vargar i djurparken i Ranua. Bild: All Over Press/Ismo Pekkarinen varg

Vargflocken i Salo och Raseborg är nu mindre än i fjol. Det finns därför inget behov att jaga varg i området. Det man kan göra är att skrämma vargar som rör sig nära bosättning och djurgårdar.

Det anser föreningen Raseborgs natur och miljö tillsammans med två andra naturskyddsorganisationer i regionen, naturskyddsföreningen i Salo och naturskyddsförbundets krets i Egentliga Finland.

Föreningarna anser att vargflocken i området nu består av sex stycken vargar mot sju för ett år sedan. Föreningarna säger också att skadorna orsakade av vargen har minskat.

En av de sju vargarna i flocken hittades död vid en väg i Tenala i höstas. En död varg ligger vid en vägren. Bild: Daniela Majasola olyckor,Raseborg,Tenala,varg,Västnyland,överkörd

I stället för jakt ska man fortsätta observera flocken och bokföra skador. Eventuella jaktlicenser bör motiveras med skador.

Naturskyddarnas ställningstagande går mot planerna att fortsätta så kallad stamvårdande jakt.

"En vargflock i ett område växer inte för varje år som man ofta tror. Flocken hålls ungefär lika stor eftersom ungarna lämnar flocken för att hitta ett eget revir där det finns tillräckligt med föda för dem."

Vargen borde ses som en del av den finländska naturen.

Ett vargrevir i Finland är ungefär 700-1 000 kvadratkilometer stort. Många sådana revir ryms inte i södra Finlands splittrade skogsområden. Det ser de revirmedvetna vargarna själva till.

Föreningarna efterlyser öppen diskussion och forskningsresultat i stället för att sprida rädsla. Vargen borde ses som en del av den finländska naturen, tycker föreningarna.

"Föreningarna strävar inte efter enighet i jaktfrågan men det är viktigt att vi kan föra en konstruktiv diskussion intressegrupperna emellan," säger föreningarna i sin skrivelse.

Ny typ av vargjakt gav inte önskat resultat men den ska fortsätta

Jaktfrågan är aktuell eftersom Finlands viltcentral just nu håller på att bevilja jaktlicenser för varg.

Jord- och skogsbruksministeriet har i två år testat en ny typ av vargjakt där målet var att de unga vargarna inte blir allt för många. Så kallade alfahannar skulle inte jagas för att inte försvaga flockarna.

På många håll i landet har attityderna till tjuvjakt varit positiva och invånarna har upplevt att makthavarna inte gör något. Ministeriet ville med jaktexperimentet också ändra på det här så att lokalinvånare inte ska ställa sig positivt till tjuvjakt utan känna sig trygga och uppleva att de kan påverka sin vardag.

Vintern 2015 fälldes 17 vargar medan 43 vargar sköts vintern därpå. Vargjägarna i Virmo hade problem med snön som smälte bort i februari. Bild: Yle/Henrik Leppälä varg,Vargjakt

Det här experimentet har nu utvärderats. Vintern 2015 fälldes 17 vargar varav tre var alfahannar. Med antalet dispenser som beviljats i syfte att förebygga särskilt stora skador, antalet vargar som dödats på order av polisen och antalet döda vargar som man på annat sätt fått vetskap om, var uttaget totalt 42 vargar.

Vintern 2016 var siffrorna betydlig större. 43 vargar sköts och av dem var nästan hälften (20) alfahannar. Totalt fälldes 78 vargar.

Vid jakten 2015 var antalet dödade alfaindivider lågt och vargpopulationen växte då från 220 - 245 till 275 - 310 vargar. Vid jakten 2016 var antalet fällda djur betydligt större.

Antalet finländare som tycker tjuvjakt på varg är ok har minskat. Informationsmöten om vargar lockar ändå många människor, bilden är från Bygdegården i Tenala. Många människor sitter bänkade i en sal. Bild: Yle/Malin Valtonen bygdegården,Finlands viltcentral,Tenala,varg,vargmöte,Västnyland

Det stora antalet fällda alfahannar vintern 2016 visar enligt ministeriet att jakten inte kunde styras så som man ville.

Men ministeriet anser nu att jakten bör fortsätta. Jakten ändrade attityderna i önskad riktning då allt färre tyckte att tjuvjakt är ok.

Ministeriet ska i framtiden fastställa en maximikvot vargar att fälla och när den kvoten för året är uppfylld, får viltcentralen inte bevilja fler dispenser.

Vargstammen minskade kraftigt mellan 2006 och 2010 enligt siffror från Jord- och skogsbruksministeriet. Stammen krympte med 15 procent per år, främst på grund av tjuvjakt. Trots få dispenser ökade stammen inte. Allra minst var vargstammen 2013.

  • Marthaförbundet vill inspirera Karlebyfamiljernas matvardag

    Projektet Tack för maten! Vill locka barn att prova ny mat.

    Barnfamiljernas vardagsmeny består ofta av ungefär fem återkommande rätter. Det här vill Marthaförbundet ändra på. På torsdagen bjöd man in till en inspirationskväll i Hållhagens skola i Karleby.

  • Med blicken stadigt fäst på Youtube

    På lördag är det fest i Borgå för alla som gillar Youtube.

    På lördag är det fest i Borgå för alla unga som gillar att följa med kända profiler på Youtube. Många inhemska youtuber är då på plats i Konstfabriken.

  • Riksdagen röstar om Anne Berners förtroende

    Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna.

    Riksdagen röstar i dag om förtroendet för kommunikationsminister Anne Berner från Centern. Omröstningen sker på initiativ av socialdemokraterna efter att riksdagen diskuterat Berners agerande i frågan om statsbolaget Finavias förlustbringande derivataffärer.

Läs också

  • En signalflagga på toppen av kroppen

    Kort, långt eller inget alls - håret berättar vem du är.

    Vår identitet är något vi ständigt skapar, presenterar, visar för världen. I den processen spelar håret en viktig roll. När vi klipper, fönar, fuskar och färgar formar vi också vår identitet. Försöker få håret att berätta vem vi är – eller vill vara.

  • Dyrt barnskydd privatiseras i snabb takt

    Privata aktörer får starkare grepp om marknad.

    De privata aktörernas roll har vuxit så det knakar inom barnskyddet och de flesta anstalter drivs i dag av företag. Än så länge har myndigheterna beslutanderätt i de viktigaste frågorna, så som omhändertagning.

  • De vackraste klänningarna på Oscarsgalan 2016 - hur blir det i år?

    En tillbakablick och en prognos för årets festmode.

    Att gå på den klassiska och arketypiska röda mattan, symboliserar att gå på berömmelsens och glamourens smala väg. Det är få som får spegla sig i stjärnglansen och publikens blick kan vara både smekande och dömande. Vi tar en titt på de vackraste kreationerna i fjol och spår årets trender.

Nyligen publicerat - Västnyland