Hoppa till huvudinnehåll

Vårt missnöje syns i debatten

Hugo Strandberg framför en tegelvägg.
Hugo Strandberg säger att vi så klart får ha olika åsikter, men att vi måste försöka komma ihåg att respektera varandra. Hugo Strandberg framför en tegelvägg. Bild: Åbo Akademi hugo strandberg

Vi lever i ett samhälle fyllt av debatt. Tonen är ofta hård och båda sidorna känner sig kränkta. Är det så att dåliga ekonomiska tider gör oss mer ettriga?

Vi lever i dåliga ekonomiska tider där många är arga och ännu fler är kränkta. Allt ska debatteras och tonen på nätet är ofta ganska hård. Debatterna kan handla om allt från abort och eutanasi till båtskatt och att hjälpa flyktingar i nöd.

Men varför är vi så småsura hela tiden – är det de dåliga tiderna som påverkar oss eller är det bara så samhället fungerar just nu? Vi frågar moralfilosofen Hugo Strandberg.

- Jo det kan säkert påverka, men man ska inte förenkla och tro att allt bara handlar om en sak. Historiskt sett är det så att dåliga tider gör människor mer besvikna och missnöjda med saker, och det är ju inte alls konstigt. Missnöjet kan sedan ta sig uttryck i hur man diskuterar.

Letar efter en syndabock

Ibland är det också så att vi inte riktigt vet varför vi är missnöjda. Vi har svårt att förklara det till och med för oss själva.

- Då är det lätt att försöka hitta någon syndabock som är källan till allt ont och så är man sur över den, eller över alla som sätter sig emot ens egna åsikter.

Måste vi alltid ha en syndabock?

- Jag tror inte att det måste vara så, men det är klart att det är en del av det mänskliga livet. Vi förfaller väldigt lätt till det sättet att tänka.

Under dåliga ekonomiska tider blir frågan om ekonomisk fördelning viktig. Hugo säger att det också är ett sätt att komma åt missnöjet i ett samhälle, att försöka dela den ekonomiskt tunga bördan på ett rättvist sätt.

- Den som har det bra och kan kosta på sig att ha liberala åsikter i flyktingfrågan, kan också fundera på om det möjligen är så att jag med min ekonomiskt goda situation bidrar till en orättvisa som hos en annan människa tar sig uttryck i flyktingfientlighet?

Abortdiskussion framkallar hetsiga känslor

Olika frågor hänger alltså ihop. Ekonomisk rättvisa hänger ihop med frågor om flyktingstöd och så vidare. När det gäller eutanasi och abort har ändå debatten sett likadan utan ganska länge. En diskussion som nyligen florerade här på X3M handlade om abort. Speciellt på Facebook blev en del kommentarer ganska tillspetsade, men Hugo säger att tonen ändå inte är speciellt hård i just det här sammanhanget.

- Naturligtvis finns det en hel del kommentarer som jag tycker är långt från vettiga, men tonen är inte anmärkningsvärd och man tar sammanhanget i beaktande.

En vuxen person borde nog veta vad som kan hända om man har sex.Ta ansvar för det liv ni tänker göra och inte se endast till ens egna behov eller avstå från sex. Tack!― Kommentar från abortdiskussionen
Helt sjukt! Varför är ingen längre kapabel att sätta sig in i en annans livssituation och föreställa sig hur det skulle kännas om personen ifråga själv blivit gravid??? Men lätt att kritisera då man inte vet. Ingen här har lidit eller minns något som hänt i "mammas" mage. So give me a break.― Kommentar från abortdiskussionen

Att tonen i andra sammanhang, som under en akademisk seminariediskussion eller en diskussion där deltagarna publicerar längre artiklar, är annorlunda beror mer på sammanhanget än på tidsandan. Till exempel är de skrivna inläggen kortare i ett kommentarsfält eller på Facebook och därför är de också ofta mindre genomtänkta. Men att diskutera abort utan att blanda in känslor är inte heller något att föredra.

- Att diskutera frågor om abort helt teoretiskt utan något som helst känslomässigt engagemang tror jag inte skulle vara önskvärt. Det är kanske inte ens är möjligt eftersom det rör stora frågor om liv och död.

Vi jagar enkla lösningar

Mer extrema åsikter får fotfäste när ekonomin haltar. Nu växer extremhögern i Europa och populismen frodas samtidigt som folk blir mer inåtvända. Hugo säger att en orsak till det här är vår jakt på enkla lösningar.

- Om man tänker igenom saken inser man att de ekonomiska rörelser som gör att läget är dåligt är så svårgripbara att det inte riktigt går att påverka, kanske inte ens för de som sitter i den politiska ledningen i ett visst land. Eftersom det är svårt att göra något åt det så vänder man sig istället inåt och försöker hitta enkla lösningar. Men det leder ju inte till några lösningar av grundproblemet.

Eftersom det är svårt att göra något åt det så vänder man sig istället inåt och försöker hitta enkla lösningar.

Det finns, som vi vet, inga enkla lösningar. En lösning på det personliga planet kunde vara att försöka tänka mer på andra och inte bara koncentrera oss på de egna problemen. Det är viktigt att komma ihåg att det finns andra som har värre problem.

- Som enskild medborgare kan du inte göra så mycket annat än att försöka påverka så mycket det går och själv inte bidra till den dåliga stämningen och den hatfyllda retoriken.

Det här betyder inte att du måste gå omkring och vara glad hela tiden. En del saker måste du få vara arg över – saker som helt enkelt är dåliga, men det gäller att försöka respektera den du diskuterar med.

Som enskild medborgare kan du inte göra så mycket annat än att försöka påverka så mycket det går.

Man kunde ju kanske tro att sämre tider gör att vi får mer empati med de som har det svårt, men tyvärr verkar det inte riktigt vara så.

- Det skulle vara fint om det vore så, så det här tankesättet är nog något vi alla borde försöka ta till oss, säger Hugo.

Men så ska vi också komma ihåg att det ju inte är så att alla som får det sämre blir mer själviska. Det känns tryggt att veta.

Nyligen publicerat - X3M