Hoppa till huvudinnehåll

Östersjöforskaren Bonsdorff årets professor - "Viktigt att samhället lyssnar på vetenskapen"

Professor Erik Bonsdorff på sitt arbetsrum.
Professor Erik Bonsdorff. Professor Erik Bonsdorff på sitt arbetsrum. Bild: Yle/ Nora Engström bonsdorff

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, har valts till årets professor. Det är Professorsförbundet som står bakom utnämningen. Bonsdorff har varit starkt engagerad i framtiden för Östersjön, ett av hans forskningsområden.

- Det är roligt när ens eget fack visar uppskattning. Jag ser det som en stor erkänsla för att jag och vi, mitt team inom mitt ämne marinbiologi, har gjort något rätt under åren, säger Bonsdorff.

Prissumman är 20 000 euro. Det är cirka 30 år sedan en professor vid Åbo Akademi får utmärkelsen. Kirsti Lagerspetz, dåvarande professor i psykologi, fick utmärkelsen den gången. Bonsdorff känner sig hedrad.

- Jag tror och hoppas på att det är viktigt för Åbo Akademi. Tanken är ju att forskningen ska synas, att det finns vetenskap och görs vetenskap. Utmärkelsen har den betydelsen att vi nu lyfter upp att vi gör fri och oberoende forskning i Finland. Särskilt med tanke på samhällsklimatet i dag så är det ju roligt att en miljöforskare vid ett litet svenskspråkigt universitet väljs till årets professor.

"Den vetenskapliga yttrandefriheten är viktig"

Bonsdorff lyfter fram sin oro för vetenskapens framtid i Finland. Den vetenskapliga yttrandefriheten är viktig för honom.

Inne i Biocitybyggnaden i Åbo.
Inne i Biocitybyggnaden i Åbo. Bild: Yle/ Nora Engström biocity i åbo,biovetenskaper,Åbo universitet,Åbo Akademi
Det är oerhört viktigt att vi får forska i något där vi inte vet resultatet och där vi inte från början kan säga om samhället kan dra nytta av det.― Erik von Bonsdorff

- Den nuvarande regeringsmakten har inte visat sig särskilt intresserad av vetenskapens väl och ve. De har drivit en ekonomisk politik som inte är välvilligt inställd till högskoleväsendet. Jag tycker att det är viktigt att samhället lyssnar på vetenskapen. Inte så att vetenskapen fattar beslut, utan att de lyssnar på oss. Det är trots allt samhället som betalar för vår vetenskap, säger Bonsdorff.

Enligt Bonsdorff är viktigt att forskarna får bedriva en forskning, där man inte vet resultatet på förhand.

- Det är oerhört viktigt att vi får forska i något där vi inte vet resultatet och där vi inte från början kan säga om samhället kan dra nytta av det. I det fallet är det frågan om en utredning och inte vetenskaplig forskning. Jag tycker att det är viktigt att ett samhälle bygger sin framtid med en god vetenskap i bakgrunden.

Östersjön är nära hjärtat

Bonsdorff har en lång erfarenhet inom marinbiologi och miljöforskning både i Finland och utomlands. Enligt professorsförbundet är han landets ledande och mest citerade marinforskare med över 145 vetenskapliga publikationer.

Han har jobbat som professor i marinbiologi vid Åbo Akademi sedan 1999. I prismotiveringen får han beröm för hans aktiva deltagande i samhällsdebatten gällande framtiden för Östersjön.

Miljöfrågor har alltid varit nära hjärtat för Bonsdorff. Därför har han också deltagit i den offentliga debatten.

Tvärminne zoologiska station.
Tvärminne zoologiska station. Bild: Yle/Minna Almark skärgård,Östersjön,hav,skärgårdar

- I vetenskapskretsar har det inte alltid funnits en positiv inställning till att vetenskapen förenklas. Men i dag tror jag inte att det finns forskare som anser att popularisering av vetenskap är något negativt. Jag tycker att det är ett privilegium och en skyldighet för vetenskapen att kommunicera med samhället.

Problemet är snarast om någon vill lyssna på forskarna. Speciellt inom miljövetenskapen, som ofta kommer med negativa besked.

- Det är ju inte roligt att vara en domedagsprofet. Men så länge samhället misshandlar sin resurs så är vi miljöforskare tvungna att vara domedagsprofeter.

Östersjön mår dåligt - varningssignalerna kom redan för länge sedan

De blågröna algerna som invanderar badstränderna under sommaren och bilder på död havsbottnen har fungerat som en väckarklocka för många. Symptomen kom ändå inte som en överraskning för miljöforskarna.

Blågröna alger i Houtskär.
Blågröna alger i Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman cyanobakterier (blågrönalger),algblomning

- Varningssignalerna gavs långt innan. Men det som du inte ser finns inte. Det är lite som att sopa damm under mattan. Det kom inte som en överraskning utan det var något som man inte ville höra och plötsligt så är det så uppenbart att man är tvungen att inse det, säger Bonsdorff.

Så länge samhället misshandlar sin resurs så är vi miljöforskare tvungna att vara domedagsprofeter― Erik von Bonsdorff

Forskningen kring miljöfrågor gällande Östersjön har utvecklats, samtidigt som en medvetenhet kring hur dåligt havet mår har vaknat.

- För 20-25 år sedan så ville man knappt höra om övergödning, utrotning av arter eller rovfiske som ett problem. I dag ser vi ändå på det här på ett helt annat sätt än förut. I dag inriktar sig vetenskapen på att inte enbart se på övergödning eller enbart på rovfiske, utan vi ser det som mer komplicerat än så. Det är svårt för beslutsfattaren att förstå vad det handlar om.

Vattenkvaliteten i Östersjön granskas.
Vattenkvaliteten i Östersjön granskas. Östersjön,Aranda,mätning,vattenkvalitet,mätare (mätinstrument),hav,vattenmätare

I dag är samhället mycket mer medvetet än förut, för att situationen har blivit så dålig, säger Bonsdorff. Hade forskarna fått sin röst hörd för 30 år sedan, så kunde situationen vara en annan i dag.

- I dag lyssnar man, men i dag är också lösningarna mer omfattande, kostsamma och långsiktiga än vad man kanske skulle vilja höra.

Listan på problem blir längre - men Östersjön kan må bättre om 20 år

Trots samhällsdebatten så har knappt något blivit bättre på 30 år gällande Östersjön, menar Bonsdorff.

- Listan på problem blir bara längre. Vi vet mycket mer om övergödning i dag och belastningen av Östersjön är lite lägre i dag jämfört med tidigare. Men symptomen i havet är de samma som förut. Det är en så otroligt stor vattenmassa. Det tar lika lång tid för återhämtningsprocessen som det har tagit att få den i så dåligt skick som den nu är. Det här är svårt för samhället att begripa.

Enligt Bonsdorff kommer Östersjön inte att må bra om 20 år. Men den kan må bättre.

Blåstångsbälte i Östersjön.
Blåstångsbälte i Östersjön. Bild: Camilla Gustafsson blåstång,Blåstång,hav,havsmiljöer

- Det finns redan några tecken som visar att Östersjön mår lite bättre än vad den gjorde för 20 år sedan. Vi ska fortsätta begränsa mängden näringsämnen som kommer från land ut i vattnet. Vi ska hushålla med resurserna på rätt sätt.

- Vi ska inte bedriva rovfiske. Vi ska vara försiktiga med jakt på toppredatorer. Vi måste lära oss att se ekosystemet som en helhet. En främmande art behöver inte alltid vara ett hot utan kan också vara en god sak för ekosystemet. Men framför allt måste vi bli bättre på att hushålla med våra resurser och reducera utsläppen, säger Bonsdorff.