Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Trump är kung över den vita mannens revansch

Donald Trump talar på republikanernas partikonvent i Cleveland 2016.
Donald Trump talar på republikanernas partikonvent i Cleveland 2016. Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS Donald Trump, Presidentvalet i USA 2016,Republikanska partiet,tal,politiker

I början av 2000-talet såg alla ut att vara överens: Amerika är ett mångkulturellt pluralistiskt samhälle som är till för alla. I dag en vecka innan Trump blir president ser det annorlunda ut. Varför upplever rasismen och sexismen renässans bland vita amerikaner?

Lee Sherman från Louisiana är en av dem som äntligen känner att han vågar tala ut. Sherman är en tidigare anställd vid en kemisk fabrik i Louisiana och hade i uppgift att dumpa giftigt fabriksavfall i den lokala bayoun, ett långsamt strömmande vattendrag.

Numera är Sherman miljöaktivist. Han blev sjuk av kemikalierna och uppsagd på grund av sjukfrånvaro. Sherman är också en av huvudpersonerna i sociologen Arlie Russel Hochschilds studie och bok Strangers in their own land - Anger and Mourning on the American right (direkt översatt ungefär Främlingar i sitt eget land - Ilska och sorg på den amerikanska högerkanten).

Vattenytan har färgats grått så långt ögat kan nå av döda fiskkroppar som har flutit upp till ytan.
Utsläpp orsakade massiv fiskdöd i en bayou i Louisiana 2010. Vattenytan har färgats grått så långt ögat kan nå av döda fiskkroppar som har flutit upp till ytan. Bild: EPA/PLAQUEMINES PARISH GOVERNMENT / HANDOUT EDITORIAL USE ONLY fiskdöd,Louisiana,Bayou

Russel Hochschild har följt Lee Sherman och människor som känner sig som han under fem års tid och funnit något som hon kallar för den stora paradoxen.

Sherman största misstro riktar sig inte mot dem som har ställt till det för honom mest, kemiindustrin eller den fria marknaden. Nej, mest av allt misstror han den federala regeringen.

Jag tror att de här människorna sörjer en förlorad livsstil och identitet― Arlie Russel Hochschild, sociolog

Sherman tycker att den använder hans skattepengar på människor som latar sig om dagarna och festar om nätterna.

I stället för att engagera sig i ett parti, som står för företagskontroll och gröna värderingar, har Sherman och personer i hans situation blivit anhängare av den amerikanska konservativa ytterhögern, Tea Party-rörelsen och av Donald Trump.

Sherman och många andra vita amerikaner känner sig hotade och förfördelade. Sociologen Arlie Russel Hochshield har också hittat orsaken bakom - en ifrågasatt vit identitet.

En kvinna som stöder Trump poserar med hjälm, gevär tillsammans och skylten "Trumps murbrigad".
En kvinna som stöder Trump poserar med hjälm, gevär tillsammans och skylten "Trumps murbrigad". Bild: EPA/JIM LO SCALZO Presidentvalet i USA 2016

Det osannolika blev sant

I början av 2000-talet såg alla ut att vara överens: Amerika är ett pluralistiskt samhälle med plats för en och var.

Men redan då hade missnöjet i all tysthet börjat ta form bland människor som Lee Sherman.

Valkampanjen var så provokativ och hatisk att den normaliserade diskurser som man i början av 2000-talet hade sett som helt osannolika― Benita Heiskanen, docent i Amerikaforskning

Det var som om Donald Trump lyckades fånga upp all kraft i det här missnöjet under presidentvalskampanjen 2016.

- Plötsligt vågade många människor säga högt saker som inte hade ansetts korrekt tidigare, säger docent Benita Heiskanen som leder John Morton centret för Nordamerikaforskning vid Åbo universitet.

Plötsligt var USA:s historiska smärtpunkter som etniska motsättningar åter öppna sår och den sociala tudelningen ett faktum.

- Valkampanjen var så provokativ och hatisk att den normaliserade diskurser som man i början av 2000-talet hade sett som helt osannolika, säger Heiskanen till Yle Nyheter.

Tea Party-rörelsen för in hatpropagandan på agendan

En kvinna håller ett plakat med texten "Big government is a bully".
Tea Party Patriots demonstrerar mot regeringen 2013. En kvinna håller ett plakat med texten "Big government is a bully". Bild: EPA/SHAWN THEW Tea Party-rörelsen

Donald Trump överraskade alla, men förutsättningarna fanns där från början och Tea Party-rörelsen var ett tidigt varningstecken. Den uppstod 2009 strax innan Barack Obama blev USA:s första svarta president. Rörelsen var till en början emot hjälppaket till banker, bilindustri och försäkringsbolag. Tea Party-rörelsens anhängare har hävdat att inte känner igen sig i sitt eget land mer.

Rasismen inom Tea Party-rörelsen var synlig redan i början. På demonstrationerna förekom exempelvis rasistiska skyltar som avbildade Barack och Michelle Obama som apor eller skymfade mörkhyade genom att använda “n”-ordet.

Donald Trump håller tal på en av Tea Party-rörelsens demonstrationer i september 2015.
Donald Trump håller tal på en av Tea Party-rörelsens demonstrationer mot Obama-administrationens kärnavtal med Iran i september 2015. Donald Trump håller tal på en av Tea Party-rörelsens demonstrationer i september 2015. Bild: EPA/JIM LO SCALZO Donald Trump,Tea Party-rörelsen,Tea Party Patriots

USA:s blivande president Donald Trump har kommit med en hel drös fientliga uttalanden som passar som fortsättning på den hatiska retoriken.

Trump inledde till exempel sin valkampanj med att kalla mexikaner som flyttar till USA för kriminella, drogförsäljare och våldtäktsmän.

Han har talat om att massutvisa alla papperslösa invandrare och om att bygga en mur mot Mexiko. Han lovar också att jobba för att hålla kvar arbetsplatserna i Amerika och att dra tillbaka Obamas omtvistade hälsovårdsreform.

Tea Party-rörelsens demonstrerar mot Obamas häslovårdsreform och deltagare håller upp en stor text "det är nog" över Amerikas flagga.
Tea Party-rörelsen demonstrerar mot Obamas hälsovårdsreform år 2012. Tea Party-rörelsens demonstrerar mot Obamas häslovårdsreform och deltagare håller upp en stor text "det är nog" över Amerikas flagga. Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS Tea Party-rörelsen,Tea Party Patriots,obamacare

Myt att fattiga röstade på Trump

Det är främst vita amerikaner som har röstat på Trump. Av de svarta stöder bara åtta procent honom. Stödet är inte heller stort bland de andra minoriteterna, visar den stora vallokalsundersökningen som en grupp amerikanska medier lät göra.

Grafiken visar att 58 procent av de vita röstade på Trump medan Clinton har överlägset majoritetsstöd bland de övriga väljargrupperna.
Källa: Edison Research för ABC News, The Associated Press, CBSNews, CNN, Fox News och NBC News. Grafiken visar att 58 procent av de vita röstade på Trump medan Clinton har överlägset majoritetsstöd bland de övriga väljargrupperna. Bild: Yle Nyhetsgrafik Presidentvalet i USA 2016,Grafik

Grafiken visar att majoriteten av de som tjänar under 50 000 dollar om året röstade på Clinton. Medan Trump har en majoritet hos dem som tjänar över 50 000 euro.
Källa: Edison Research för ABC News, The Associated Press, CBSNews, CNN, Fox News och NBC News. Grafiken visar att majoriteten av de som tjänar under 50 000 dollar om året röstade på Clinton. Medan Trump har en majoritet hos dem som tjänar över 50 000 euro. Bild: Yle Nyhetsgrafik Presidentvalet i USA 2016,Grafik

Den som tittar på Trumps väljarsiffror ser också att han egentligen har haft störst stöd bland dem som tjänar omkring 4 000 euro i månaden eller mer. Majoriteten av låginkomsttagarna har röstat på Clinton.

Situationen ser ändå annorlunda ut om man delar upp väljarna enligt utbildning och etnisk tillhörighet. Hela 67 procent av de vita amerikanerna utan högskoleutbildning har röstat på Trump.

Grafiken visar att 67 procent av de vita väljarna med högskoleexamen röstade på Trump, medan motsvarande andel bland icke-vita väljarna bara var 23 procent.
Källa: Edison Research för ABC News, The Associated Press, CBSNews, CNN, Fox News och NBC News. Grafiken visar att 67 procent av de vita väljarna med högskoleexamen röstade på Trump, medan motsvarande andel bland icke-vita väljarna bara var 23 procent. Bild: Yle Nyhetsgrafik Presidentvalet i USA 2016,Grafik

Det är anmärkningsvärt att de vita utan högskoleutbildning har vänt sig till republikanerna eftersom de hör till demokraternas traditionella väljarkrets.

- Republikanerna är traditionellt ett mer välbärgat parti än demokraterna som uttryckligen har appellerat till minoriteter och lågavlönade. Nu har det skett en förändring. Vita lågavlönade har börjat rösta på republikanerna som egentligen inte står för deras sak, utan har lyckats locka dem till sig med hjälp av retorik, säger docent Benita Heiskanen som leder John Morton- centret för Nordamerikaforskning vid Åbo universitet.

De vita har slutat reagera på rasism

Under de senaste åren har det skett ett tydligt trendskifte inom amerikansk politik som har kulminerat under presidentvalskampanjen 2016.

En avgörande del av den vita amerikanska majoriteten avvisar inte längre “politiska argument som explicit nedvärderar svarta amerikaner”, skriver forskare vid University of Michigan i en forskningsrapport från november ifjol.

Tidigare brukade en avgörande majoritet av vita amerikaner bli irriterade och arga när de lade märke till etniskt aggressivt innehåll i en valkampanj - så är det inte längre.

Numera kan en amerikansk politiker utan att tappa väljarstöd tala öppet och rakt med etniskt fientliga budskap.

Vita känner sig hotade

Men varför har det gått så? Varför har Lee Sherman blivit anhängare av rörelser som bedriver hatpropaganda och inte exempelvis det traditionella alternativet demokraterna?

Frihetsgudinnan mot en blå himmel med vita moln.
Många vita amerikaner upplever att minoriteter går om dem i väntan på att den amerikanska drömmen ska gå i uppfyllelse. Frihetsgudinnan mot en blå himmel med vita moln. Bild: EPA/JUSTIN LANE Frihetsgudinnan,USA,Amerika

Så här beskriver sociologen Arlie Russel Hochschild känslorna hos den vita lågavlönade amerikanen som sannolikt är en man: Du står snällt i kö och väntar på att den amerikanska drömmen ska gå i uppfyllelse. Bakom dig i kön står kvinnor, mörkhyade, mexikaner och sexuella minoriteter. I princip önskar du dem allt gott, men när kön knappt rör på sig och du börjar se människor kila förbi dig är du tvungen att säga emot. Vissa av dem är svarta, andra invandrare och regeringen vill att du ska tycka synd om dem. Regeringen styrs av en svart president, “en av dem” och protesterar du kallar liberala medier dig för rasist och homofob.

En stor del av de vita har helt enkelt börjat känna sig orättvist behandlade.

Inte herre på täppan längre

En man utklädd till jultomten håller upp en skylt"Jultomten röstade på Trump"
En man utklädd till jultomten håller upp en skylt"Jultomten röstade på Trump" Bild: EPA/TRACIE VAN AUKEN Jultomtar,julgubben,Donald Trump, Presidentvalet i USA 2016

- Historiskt sett har progressiva perioder efterföljts av en social tillbakagång. Obamaadministrationen har fått igenom många progressiva beslut såsom jämlik äktenskapslag, förnyad hälsovård och en afroamerikansk president, säger Benita Heiskanen.

Det här har fått vita amerikaner att känna sin maktposition hotad. Det är speciellt vita män som upplever att deras situation inte är lika bra som tidigare.

Många arbetsplatser har försvunnit till exempel från Rostbältet i nordvästra Amerika där stål och bilindustrierna har hållit till. Dessutom finns det säkert många som också upplever att de har tappat makt rent socialt.

- Man är inte längre herre på täppan som bestämmer och fattar beslut. Frågor som gäller kvinnor, par av samma kön och minoriteter är plötsligt mer framme, säger Benita Heiskanen.

Uppfattar sig inte som rasister - utan som sårbar grupp

Sociologen Arlie Russel Hochschild säger i ett diskussionsprogram att de flesta vita amerikaner som har röstat på Trump, som hon har träffat, inte uppfattar sig som rasister.

De tycker att rasism handlar om att vara medlem i Ku Klux Klan, eller om att använda n-ordet eller om att hata svarta. Däremot är det få som vill medge att strukturell diskriminering också är en form av rasism.

Sonald Trump håller tal omgiven av en jättelik skara anhängare och kampanjskyltar.
Trump håller tal under sin tackturné i Alabama den 17 december 2016. Sonald Trump håller tal omgiven av en jättelik skara anhängare och kampanjskyltar. Bild: EPA/DAN ANDERSON Donald Trump,USA, Presidentvalet i USA 2016
Innerst inne känner de just så, stackars mig. De är bara för stolta för att säga det.― Arlie Russel Hochschild, sociolog

Arlie Russel Hochschild säger att vita lågavlönade amerikaner har börjat identifiera sig som en sårbar som grupp.

- Många gånger hörde jag: “Å, det finns så många som tycker synd om sig själv”, svarta som tycker synd om sig, invandrare som tycker synd om sig, du vet? Och vi är tuffa. Vi är stoiska. Vi har inte sagt, “stackars mig”. (...) Men innerst inne känner de just så, stackars mig. De är bara för stolta för att säga det, säger Arlie Russel Hochschild i Democracy Nows diskussionsprogram.

- Jag tror att de här människorna sörjer en förlorad livsstil och identitet.

Trumps fientliga uttalanden mot minoriteter kan ha haft större effekt än trott

Känslor spelar en stor roll när vi väljer våra politiska representanter.

Trumps fientliga uttalanden mot minoriteter och kvinnor kan ha haft en större betydelse för hans framgång än man trott.

När forskare vid University of Massachusetts i januari jämförde hur olika variabler påverkade röstningsbeteendet i presidentvalet, ser ekonomiska faktorer inte ut att spela en så stor roll.

Banderoller till stöd för Donald Trump under ett valmöte i Florida 13.10.2016
Banderoller till stöd för Donald Trump under ett valmöte i Florida 13.10.2016 Bild: EPA/CRISTOBAL HERRERA Donald Trump, Presidentvalet i USA 2016,valreklam

Forskningen visar att en person som har sexistiska och rasistiska åsikter men annars representerar snittamerikanen med 65 procents sannolikhet röstade på Trump.

Sannolikheten att rösta på Trump var mindre om man hade ekonomiska problem.

Genomsnittsamerikaner med få sexistiska attityder röstade också betydligt mindre sannolikt på Trump. Det var bara 35 procents chans att de skulle välja honom.

Samtidigt betonar forskarna att det inte går att förklara Trumps seger med en enda faktor. Forskningen är delfinansierad av en demokratisk anhängare men har utförts av två professorer.

"Vi har undervärderat vår historia"

Den amerikanska journalisten och författaren Ta-Nehisi Coates har skrivit om relationerna mellan USA.s etniska grupper. Enligt Ta-Nehisi Coates har de svarta amerikanerna begått ett misstag när de trodde att valet av Barack Obama 2008 satte punkt för de etniska motsättningarna i USA.

“Vi har djupt, djupt undervärderat oss. Vi har djupt, djupt undervärderat vår historia, sade Coats strax efter valet.

Han syftade förstås på slaveriet och diskrimineringen av svarta samt det amerikanska inbördeskriget.

Kampanjen Black lives matter i USA.
Demonstration mot polisvåld där svarta är kraftigt överrepresenterade bland offren. Kampanjen Black lives matter i USA. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Black Lives Matter,rasism,polisbrutalitet,USA

Vad kan Trump få till stånd?

Trots hotbilderna kan det bli svårt för Trump att förverkliga sina hot mot minoriteter. Invandringslagen har inte förändrats sedan 1986 och skulle kräva ett godkännande av kongressen. Trump har sagt att han redan nu börjar bygga muren mot Mexiko men även den behöver kongressens godkännande för att få finansiering.

Heiskanen tror inte heller att de massutvisningar av papperslösa som Trump har talat om blir av.

- Det finns en del historiska exempel på att sådant kan hända, men jag tror inte att det ligger i det republikanska partiets intresse att ge sig in på den linjen, säger Heiskanen.

Däremot kan presidenten starta övervakningsprojekt på egen hand, om Trump till exempel skulle vilja gå vidare med hotet om att uppföra ett register över alla muslimer i landet.

Om tjugo år kommer de vita att vara i minoritet i USA. De svarta, latinamerikaner och andra minoriteter kommer tillsammans att utgöra en större del av befolkningen― Benita Heiskanen, docent i Amerikaforskning

Oberoende om Trump kommer att få igenom sin fientliga invandringspolitik har han redan lyckats skapa djupa klyftor. Benita Heiskanen säger att många vita amerikaner i och med valet av Trump vill gå tillbaka till de gamla goda tiderna, som alla nödvändigtvis inte upplever som så goda.

- Det vi ser just nu är en maktkamp. I USA har det att göra med de demografiska förändringarna. Om tjugo år kommer de vita att vara i minoritet i USA. De svarta, latinamerikaner och andra minoriteter kommer tillsammans att utgöra en större del av befolkningen, säger Heiskanen vid Åbo universitet.

Ny tid av maktkamp och spänningar

Demonstranter bär skyltar med Albert Einsteins bild och texten flyktingar är välkomna.
Demonstration för flyktingar i Los Angeles. Demonstranter bär skyltar med Albert Einsteins bild och texten flyktingar är välkomna. Bild: EPA/MIKE NELSON demonstration,Refugees Welcome,Donald Trump,Albert Einstein,flyktingpolitik

Trump har mest anhängare bland de äldre amerikanerna medan majoriteten av de unga ställde sig bakom Clinton. Frågan är om Trumps framgångar är de sista försöket från de vita herrarna på täppan att återta makten innan diversiteten och internationaliteten vinner, eller om det är början på en ny konservativ tid.

- Det här är en hybrid, säger Benita Heiskanen. Här finns en del av det gamla bekanta budskapet, som exempelvis republikanska skattesänkningar, men det finns inget traditionellt i Trumps sätt, i twitterpolitiken eller i staben och ministrarna som han vill utnämna.

Det måste finnas en dialog mellan olika samhällsgrupper― Benita Heiskanen, docent i Amerikaforskning

Heiskanen förutspår en ny tid av konfrontationer och spänning mellan olika samhällsgrupper.

- Det är viktigt att ta alla parter på allvar, att också lyssna på de arga vita männen. Vad är de oroliga för? Det måste finnas en dialog mellan olika samhällsgrupper så att den jättelika sociala klyftan mellan kustens latteelit och Rostbältets småstadsinvånare inte växer, säger Heiskanen.

Trump skapar också motsättningar mellan de etniska grupperna i USA. Journalisten och författaren Ta-Nehisi Coates har kallat valet av Donald Trump för ett “dödligt hot, inte bara mot svarta människor, inte bara gentemot USA, utan mot hela världen.”

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes