Hoppa till huvudinnehåll

Håll dig frisk genom att ständigt mäta din hälsa - stor framtida potential

Sömndata
Data som visar hur väl finländaren Teemu Arina har sovit på sistone. Insamlat automatiskt via en smart apparat i sängen. Också kroppsburen teknik kan samla in motsvarande information. Sömndata Bild: Yle/Niklas Fagerström teemu arina

Kroppsburen teknik såsom aktivitetsarmband och smarta klädesplagg kan berätta när du håller på att insjukna - innan du själv ens märker det, visar ny forskning. Apparaterna och deras algoritmer utvecklas snabbt och väntas göra hälso- och sjukvården mer förebyggande i framtiden.

Finländaren Teemu Arina samlar regelbundet in en hel del hälsodata om sig själv med hjälp av olika smarta apparater, och använder sedan informationen för att förbättra sin hälsa.

Det viktigaste han mäter är hjärtats frekvensvariation, eller HRV-värde. Flera idrottare gör också det här för att veta hur intensivt de kan träna en viss dag.

Teemu Arina
Teemu Arina studerar sitt så kallade HRV-värde, och hur det har varierat. Grafen visar att han hade ökad risk att bli sjuk i början av december, tolkar han. Teemu Arina biohacker

Arina pekar på en graf som visar hur hans hjärtfrekvens har varierat under de senaste veckorna. Kurvan visar att hans så kallade sympatiska nervsystem har varit överaktivt några dagar i början av december.

Han har då varit stressad samtidigt som han har sovit sämre. Några dagar efter det onormala utslaget insjuknar han i influensa.

– Om jag hade sett den här varningssignalen i tid hade jag kunnat se till att vila tillräckligt. Då hade jag minskat min risk att bli sjuk. Men tyvärr studerade jag inte mina hälsodata så noga just då, kommenterar han.

Kroppsburna apparater som följer med folks hälsa kontinuerligt kan alltså, åtminstone i vissa fall, upptäcka när något onormalt sker.

– När folk håller på att insjukna kan pulsen stiga, liksom också hudens temperatur, kommenterar Michael Snyder som är professor vid Stanforduniversitetet i USA och forskar i personaliserad medicin.

Smarta apparater kan då till exempel rekommendera att man dricker mer vatten och vilar för att minska risken att insjukna.

aktivitetsarmband
Några aktivitetsarmband. aktivitetsarmband Bild: Yle/Niklas Fagerström aktivitetsarmband

Avvikelse under flygresa

Men tekniken kan också registrera tecken på värre sjukdomar. Det insåg Snyder när han följde med de data hans egna kroppsburna apparater samlade in under en flygresa till Norge.

– Min syrenivå i blodet sjönk till att börja med under flygturen, vilket är normalt. Men nivån återvände sedan inte till det normala så snabbt som den borde ha gjort, utan hölls låg. Samtidigt var min vilopuls hög så jag visste att något inte stämde, berättar han.

Några timmar senare fick han feber. En läkare kunde konstatera att Snyder hade insjuknat i borrelios, och han fick en antibiotikakur mot sjukdomen.

– Kroppsburna apparater kan vara mycket effektiva i att upptäcka sjukdomar. Jag och några kolleger har skrivit en algoritm som ska kunna göra just det genom att kolla när vilopulsen är onormalt hög, berättar han.

Snyders borreliosfall samt hans och hans kollegers insikter om förebyggande sjukvård publicerades på fredagen i en studie i den vetenskapliga tidskriften PLOS Biology.

Data från studien
I Stanfordstudien samlade 60 testpersoner in mer än två miljarder datapunkter. Varje testperson använde mellan 1 och 7 smarta apparater. Data från studien Bild: Stanford-universitetet/PLOS Biology datamaterial

Det är ändå viktigt att betona att de flesta kroppsburna apparater inte i nuläget är godkända för medicinsk användning, och att det datamaterial de samlar in kan vara mer eller mindre pålitligt när det gäller att förebygga eller upptäcka sjukdomar.

Kroppsburen teknik väntas ändå använda sig av mer avancerade algoritmer i framtiden så att apparaterna bättre kan analysera de data de samlar in, och till exempel ge korrekta rekommendationer och varningar.

Vården blir mer förebyggande

Teemu Arina säger att hälsovården i dag inte är hälsovård, utan främst sjukvård.

– Man reagerar på akuta problem när en person redan har insjuknat. Och att ingripa sent blir ofta dyrt både för personen själv, för arbetsgivaren och för samhället, kommenterar han.

Finländare är i medeltal sjukanmälda tolv dagar om året. Den här siffran kunde troligen minskas avsevärt om folk höll bättre koll på sin hälsa.

– Algoritmerna och den automatiska dataanalysen måste ändå utvecklas så att man kan få hälsoråd i stort sett automatiskt, påpekar Arina.

Att själv tolka sina hälsodata är inte alltid lätt och risken är stor att man drar fel slutsatser.

Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar.
Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar. Bild: All Over Press läkare,patient,lyssnande (lystrande),kvinnor,sjukvård,läkemedelsordinationer,hälsa,hälsovård,mediciner

Färre läkarbesök

När automatiska diagnoser så småningom kommer att ersätta flera läkarbesök så innebär det stora inbesparingar för den offentliga hälsovården.

Det gör att man inte går till läkaren i onödan och också att då man går till läkaren så kunde man redan ha en uppfattning av vad som möjligen kan vara fel - något som hälsovården sedan kan bekräfta.

– Vi kan i alla fall inte fortsätta på samma sätt som tidigare, säger Arina.

Han syftar på att när det finns allt fler äldre personer i Finland så innebär det allt mer hälsoproblem, och att vårt hälso- och sjukvårdssystem inte kommer att klara av det om vi inte också inför nya innovativa lösningar.

Arina påpekar att folk redan nu gör mätningar hemma - t.ex. väger sig själva och kollar blodtrycket.

– Att själv kontinuerligt mäta till exempel vilopulsen, sömnen och inflammationsvärden kunde komplettera det här väl, menar han.

En perfekt framtida apparat skulle gärna kunna mäta pulsen, hudens temperatur och blodets syrenivå.― Professor Michael Snyder, Stanforduniversitetet.

Professor Snyder rekommenderar också att man hela tiden mäter sin hälsa. Han håller med Arina om att det är bra att följa med sina sömndata för att upptäcka avvikelser och till exempel få reda på när man behöver vila mer, men annars betonar han andra mätvärden.

– En perfekt framtida apparat skulle gärna kunna mäta pulsen, hudens temperatur och blodets syrenivå. De är alla viktiga faktorer för att följa med sin hälsa, säger Snyder.

Betydelsen av sömndata syntes ändå inte i den färska Stanfordstudien, troligen för att Snyder och hans kolleger inte använde sådana apparater som kunde analysera hjärtats frekvensvariation (HRV).

Övervakning av barn

Snyder tror att föräldrar så småningom kommer att förutsätta att deras barn bär hälsosensorer.

– Om ditt barn plötsligt blir mindre aktivt så kan du bara ta en titt på hans eller hennes hälsodata och konstatera att det beror på feber, och att det är bäst att han eller hon stannar hemma och vilar. Det här kommer att bli vardag, menar Snyder.

Så i framtiden kan det alltså bli så gott som omöjligt för barn att ljuga om att de är sjuka, om de inte vill gå till skolan.

Mer samlade data behövs

Ett problem i nuläget är att datalagringen är splittrad.

– Men i framtiden kommer hälsodata att kunna samlas centralt, tror Snyder.

Professor Michael Snyder jämför det med instrumentpanelen i en modern bil.

– En bil kan ha 400 sensorer och de ger alla uppgifter till instrumentpanelen och berättar om eventuella problem. Till exempel att bilen bara har lite bränsle kvar eller att motorn håller på att överhettas, kommenterar han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes