Hoppa till huvudinnehåll

Migri: Försämrat säkerhetsläge i Irak – men ingen ändrad asylpraxis

Irakiska specialstyrkor intog under veckoslutet landets största kristna stad Bartilla som ligger 15 kilomer sydost om Mosul
Säkerhetsläget i Mosul är svårast, konstaterar Migri. Här bilder från i höstas då irakiska specialstyrkor intog en stad i närheten av Mosul. Irakiska specialstyrkor intog under veckoslutet landets största kristna stad Bartilla som ligger 15 kilomer sydost om Mosul Bild: EPA/AMEL PAIN Irak,Mosul

Migrationsverket Migri bedömer att säkerhetsläget i Irak har försämrats, men det varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Svårast är läget i staden Mosul. Där har irakiska regeringsstyrkor försökt återta kontrollen av terrornätverket IS. Migri vill ännu inte sända tillbaka människor till det här området.

Migri presenterade i dag en uppdaterad rapport om läget i de länder från vilka asylsökandena kommer. Rapporten ger ingen anledning att ändra nuvarande praxis för asylbeslut, slår Migri fast. Myndigheten kommer med en lägesrapport två gånger per år som används som grund för asylbesluten.

Civilbefolkningen har också kunnat återvända till provinserna Anbar, Nineve, Salah al-Din och till regionen utanför Bagdad ("Bagdads bälte") där läget har försämrats. Civilpersoner i de regioner som har befriats av IS angrips av beväpnade grupper som begår allvarliga rättskränkningar.

– Det här är högriskområden, där man kan råka ut för våld, men trots det bedömer Migrationsverket att alla civila inte är utsatta för fara på grund av den väpnade konflikten, säger Hanna Helinko som är direktör för enheten juridisk service och landinformation på Migrationsverket.

Läget i Bagdad har blivit sämre, men inte tillräckligt för att irakier ska få stanna

– Att IS har pressats undan avspeglar sig i sin tur i form av ett försämrat säkerhetsläge i Bagdad, säger Helinko.

Säkerhetsläget i staden har försämrats, men har inte nått en extremt hög nivå― Hanna Helinko, direktör på Migrationsverket

Det humanitära läget är fortfarande svårt och terrormilisen IS har fortsatt med sina attacker i huvudstaden Bagdad och i regioner som tidigare var under gruppens kontroll. Sedan våren 2016 har IS utfört stora bombdåd och självmordsattentat. Trots det försämrade säkerhetsläget kan människor som fått avslag på sin asylansökan sändas tillbaka till Bagdad, bedömer Migri.

– Säkerhetsläget i staden har försämrats, men har inte nått en extremt hög nivå, bedömer Helinko.

Som grund till bedömningen använder sig Migri av ett utlåtande från Högsta förvaltningsdomstolen från november i fjol. Om en asylsökande inte har grund för ett individuellt asylbeslut eller rätt till så kallat sekundärt skydd finns det inga skäl till att låta bli att utvisa personen till Bagdad, bedömer Migri.

Direktören Hanna Helinko på Migrationsverkets enhet för juridisk service och landinformation.
Hanna Helinko direktör på Migri Direktören Hanna Helinko på Migrationsverkets enhet för juridisk service och landinformation. Bild: Yle/Dan Ekholm Migrationsverket,flyktingar,Irak,Somalia,Afghanistan

Situationen bedöms vara rätt stabil i södra Irak. Det samma gäller de kurdiska områdena i landets norra del.

Vad gäller Somalia är det möjligt för avvisade migranter att återvända till huvudstaden Mogadishu.

Förvaltningsdomstolen har krävt noggrannare utredningar om områden i södra och mellersta Somalia där till exempel terrororganisationen Al-Shabaab och klanmiliser härjar.

Beträffande Afghanistan återbördas flyktingar inte till Helmand-provinsen som kontrolleras av talibanerna. Däremot går det bra att fly till huvudstaden Kabul och skydd av de lokala myndigheterna kan man också få i provinsen Mazar-i-Sharif.

Förvaltningsdomstolarna river upp vart fjärde asylbeslut

De asylsökande som har fått avslag på sina asylansökningar har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsdomstolarna. Helsingfors förvaltningsdomstol upphävde nästan vart fjärde (23,7 procent) asylbeslut som Migrationsverket fattade i fjol.

I de flesta fall handlade det om att läget i ursprungslandet hade förändrats. Förvaltningsdomstolen upphävde 3,6 procent av besluten på grund av felaktigheter i asylproceduren eller i tolkningen av lagen.

Asylsökande hänvisar till kristendom eller homosexualitet då de överklagar

Bland de irakiska asylsökandena finns en trend där många konverterar till den kristna tron efter att de har kommit till Finland. En del av dem hänvisar till sin kristna tro först efter att de fått avslag på sin asylansökan och då de överklagar till förvaltningsdomstolen.

– I Irak och i andra muslimska länder kan en person som blir kristen sväva i fara om omvändelsen är äkta och kommer till hemlandets kännedom, säger Helinko.

Just bland irakierna har det här blivit ett fenomen. Migri måste noggrant bedöma om påståendet är trovärdigt eller inte.

Hur kan Migri se in i någons hjärta? Det vill säga om den kristna övertygelsen är trovärdig?

– Vi kan inte se vad som rör sig i någons hjärta, men vi försöker samarbeta med församlingarna för att ta reda på om personen i fråga har lärt sig om dopet och hur länge hen har varit medlem i församlingen, berättar Hanna Helinko på Migri.

Flera irakier som överklagar till förvaltningsdomstolen hänvisar också till att de är homosexuella och att de kan utsättas för förföljelse om de tvingas återvända.

Migri måste bedöma om det föreligger risk för att de här människorna utsätts för förföljelse.

– Att en asylsökande hänvisar till sin sexuella läggning först i det skede då de överklagar ett avslag har blivit ett fenomen, säger Helinko.

Kan det beror på skam att den sökande inte har vågat hänvisa till sin sexuella läggning redan från början?

– Det kan säkert vara så, en person som har levt i Irak och till och med skaffat familj, men vågar medge sin sexuella läggning först i Finland, säger direktör Hanna Helinko på Migrationsverket.

Kompletterad 17.1.2016 kl. 17.04 med fler citat av Helinko.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes