Hoppa till huvudinnehåll

Tromsö filmfestival – folkfest för alla

Barn som sitter utomhus och ser på film i Tromsö
Utebiografen på stortorget i Tromsö invigs med en massa förväntansfulla barn på plats. Barn som sitter utomhus och ser på film i Tromsö Bild: JMB Produksjoner Tromso,Norway 2015 jamiembivard@hotmail.com utekino

I Tromsö i Nordnorge ordnas Norges största filmfestival precis innan polarnatten är över och solen igen tittar fram bakom fjället. En festival som engagerar över åldersgränserna.

På Stortorget i Tromsö är det proppfullt. En massa barn i olika åldrar sitter tätt sammanpackade i sina vinterkläder och äter smörgåsar och mandariner och blir bjudna på varm saft. Borgmästaren Kristin Røymo tar mikrofonen och frågar: varför sitter ni här, ska ni se på film? Och barnen svarar med ett ljudligt JA.

Utebiografen i Tromsö invigs under högtidliga former, det är ett rött band som klipps av och ballonger som stiger till luften och så är filmfesten igång.

Kvällen innan var det minst lika högtidligt när Tromsö internationella filmfestival eller TIFF som den också kallas, officiellt körde igång för 27. gången. Kulturministern var på plats och borgmästaren Røymo, som talade om hur festivalen är som ett slags komprimerat liv, starkt och berörande. Och publiken i salen var påtagligt engagerade och ivriga.

Filmfestivalen i Tromsö är störst i Norge om man ser till antalet sålda biljetter, under en vecka säljer man nämligen 60 000 biljetter, det är inte illa i en stad som har lite på 70 000 invånare.

Utebiografen på stortorget i Tromsö invigs med en massa barn i publiken.
Utebiografen på stortorget i Tromsö invigs med en massa barn i publiken. Bild: Yle / Johanna Grönqvist utebiograf

Fest för alla

Men så är det också en festival som påverkar hela staden. När jag följande morgon lite före kl. nio går in på Aurora Kino (en av festivalens biografer, med hela sex salar) är foajén fullproppad med mänskor i alla åldrar som köar för att köpa biljetter och köar för att komma in på de första visningarna.

Det visar sig att det här är lite av en fest som betyder väldigt mycket för publiken. När mörkret äntligen ger vika firar man det genom att låta filmerna leda en mot ljuset. Många tar ut semester just den här veckan, för att kunna se så mycket som möjligt.

Och folk kommer långt i från för att se film, till och med från Rovaniemi och Uleåborg ordnas det busstransporter till Tromsö.

Publik som vill ha utmaningar

Festivalchefen Martha Otte berättar också att festivalen har en trogen publik som genom åren lärt sig att festivalen erbjuder bra filmer. Men det är också en publik som vill bli utmanad och få ett alternativ till det normala utbudet som visas på biograferna.

Regissören Solveig Melkeraaen och Tromsö filmfestival chef Martha Otte under invigningen av festivalen
Festivalchefen Martha Otte (till höger) och regissören Solveig Melkeraaen under invigningen av festivalen Regissören Solveig Melkeraaen och Tromsö filmfestival chef Martha Otte under invigningen av festivalen Bild: Mats Gangvik / Tromsö filmfestival Solveig Melkeraaen,tromsö international film festival

Staden Tromsö är också ett dragplåster, säger Martha, det finns nämligen en lång historia av att vara väldigt social. Här bor över 140 olika nationaliteter och det gör att det är lätt att trivas. Och så är det intimt, du kan promenera mellan biosalarna.

För att inte tala om att film är en social upplevelse, påpekar Martha. Det är nåt speciellt att sitta tillsammans i en sal och dela en upplevelse.

Det är nåt speciellt att sitta tillsammans i en sal och dela en upplevelse.

Festivalen är internationell, vilket betyder att man visar film från hela världen. I år har man som ett tema turkisk film och specialgäst är den rumänska regissören Cristian Mungiu vars alla filmer visas här. För att hedra 100-årsjubileet sedan det första samiska landsmötet (det hölls i Trondheim 6. februari 1917) och att det är 30 år sedan den Oscarsnominerade filmen Veiviseren (Vägvisaren) av Nils Gaup har man också en serie med samiska filmer. Och i slutet av veckan ordnar man även ett seminarium om samisk kultur och dess plats i Norge idag.

Fest för norsk film

Festivalen kan också stoltsera med tre dokumentärer som får sin världspremiär här. Tre filmer som på olika sätt har anknytning till Nordnorge. Det handlar om en skildring av de sista säljägarna i Norge, en berättelse om barn som jobbar med att skära torsktungor och en skildring av skådespelaren Gørild Mauseth (hemma från Nordnorge) och hennes resa genom Ryssland för att spela Anna Karenina.

Norsk film kan i sin tur stoltsera med ett rekordår ifjol. Inte sedan 1970-talet har man sålt lika mycket biobiljetter till norsk film. De tre mest sedda filmerna är norska, med Kongens nei som klar favorit. (En film av Erik Poppe som skildrar de dramatiska dygnen i april 1940 då kung Haakon stod upp mot den tyska övermakten.) Och en film som nu är på short list till att få en Oscarsnominering för bästa utländska film.

Kung Haakon (Jesper Christensen) sitter vid ett skrivbord och förklarar sitt beslut.
Kung Haakon (Jesper Christensen) måste fatta ett svårt beslut. Kung Haakon (Jesper Christensen) sitter vid ett skrivbord och förklarar sitt beslut. Bild: Tromsö international film festival Erik Poppe,Jesper Christensen,kongens nei

Fest för ljuset

”Mörkertida” tar slut på lördag, då tittar solen äntligen fram bakom fjället. Det firar man med att äta ”solboller” (ett slags munkar med fyllning) och se på film. Att ordna en filmfestival just innan polarnatten är över har visat sig passa perfekt. Martha Otte säger att de flesta börjar förbereda sig för festivalen redan då polarnatten startar i november.

Det finns en överenstämmelse med den naturliga förändringen i ljuset och med festivalen, säger Martha, folk gläder sig åt de upplevelser som kommer i januari och som för dem ut ur mörkret.

Polarnatten är snart över i Tromsö
På lördag kommer solen att äntligen stiga fram bakom fjället. Polarnatten är snart över i Tromsö Bild: Yle / Johanna Grönqvist vintermörker,polarnatt

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje