Hoppa till huvudinnehåll

Från datorstolen till högst upp på pallen

Anton Långbacka
Anton Långbacka brukar ibland visa sina cheerleading-talanger på krogen. Anton Långbacka Bild: Yle/Björn Karlsson anton långbacka


Som i en tonårsfilm gick Helsingforsbon Anton Långbacka, då 16 år nu 24 år, till skolans anslagstavla för att hitta en ny hobby åt sig. Där kunde han välja mellan kampsport som han redan tidigare hållit på med eller cheerleading som senare skulle ge honom bland annat VM- och EM-medaljer.

Efter att bara ha suttit hemma och spelat datorspel i några år ville Anton ha en ny hobby. När han fick upp ögonen för cheerleading bestämde han sig för att redan följande vecka gå på lagets intagningar. Efter det var han såld. Han blev inte en av de killarna som bara gick på två träningnar och aldrig visade sig igen. Istället skulle cheerleading senare ge Anton tre FM-guld, ett EM-brons och två VM-medaljer.

Höll tyst om sin hobby för att inte bli mobbad

Det som fick Anton att fatta tycke för hobbyn var att det var så givande.
-Jag höll sen bara på. Det var jättegivande. Man lärde sig hela tiden nytt och det var det som fick mig att gå framåt och framåt hela tiden i sporten.

Mamma var bara jätteglad att jag började med någonting och pappa hade aldrig hört om cheerleading.― Anton

Cheerleading är stereotypiskt inte en sport som män väljer, det är nästan ovanligt att en kille riktar in sig på just den här hobbyn.
-Mamma var bara jätteglad att jag började med någonting och pappa hade aldrig hört talas om cheerleading. Jag valde att hålla det hemligt ett halvt år för att jag var rädd för att kompisarna skulle börja mobba mig. Det hände att klasskamrater började kalla mig för allt möjligt.

Vissa kunde vid det här skedet ha valt att gräva ner sig och sluta med hobbyn, men inte Anton.
-Till slut så berättade jag öppet att jag höll på med cheerleading. Efter det så hade det ingen betydelse längre. Jag tycker så mycket om hobbyn, att kasta och lyfta upp tjejer är jätteroligt.

När allting vände

När Anton tränade en tid och blev duktigare på sporten så vände allting och plötsligt var alla intresserade.
-Efter att jag fyllde 20 år och var klar från skolan och slapp den negativa omgivningen så vände det. Jag blev mer självsäker och kom ut ur mitt skal. Jag hade till exempel lärt mig att prata med tjejer via sporten, de tyckte att det var jätteintressant.

Cheerlading är en blanding av dans, akrobatik, ramsor, gymnastik, lyft och hopp. Anton började själv med akrobatik. Senare lade han stegvis upp mål för sig själv och utvecklades på det sättet, också fysiskt. Det här ledde till att hans roll ändrades i laget och han började bli skicklig på olika kast och lyft.

Har det hänt att du visat upp rörelserna på till exempel en nattklubb någon gång?
-Det har jag gjort. Ibland gör jag en så kallad backflip och ibland lyfter jag bara upp tjejerna på mina raka armar.

Man behöver inte bry sig. Jag tror att det handlar om avundsjuka. Att vi får umgås och ha roligt dagligen med en massa tjejer.― Anton

Anton Långbacka vill säga åt alla unga killar där ute som just nu kämpar med sitt val av hobby att inte ge upp.
-Man behöver inte bry sig. Jag brydde mig inte sen sist och slutligen. Det var tufft en stund men det är bara ord. Jag tror att det handlar om avundsjuka. Att vi får umgås och ha roligt dagligen med en massa tjejer.

Just nu har Anton slutat att tävla i cheerleading och vill satsa på utbildningen inom energi- och miljöteknik på yrkeshögskolan Arcada, som förövrigt precis valdes till Finlands bästa yrkeshögskola.

Hur mycket stör det dig då att du möjligtvis missar cheerleading i OS år 2024?
-Jag har nog tänkt på saken. Kanske jag går med sen igen.

Nyligen publicerat - X3M