Hoppa till huvudinnehåll

Kriget mot farsoterna – och mot vaccinerna

Två barn som har haft smittkopporna.
De här barnen hörde till dem som hade tur. De överlevde smittkopporna. Två barn som har haft smittkopporna. Bild: Wikimedia Commons / Wellcome images smittkoppor,vaccinering

Vilken är mänsklighetens främsta uppfinning? Näst efter hjulet och elden då, kanske? Jag hävdar att det är vaccinerna.

Vissa håller ju inte alls med. Det finns det gott om dem som gärna skulle se en värld utan vacciner. Nå, här är vi nu, i en värld utan ett vaccin.

Fast förhoppningsvis inte länge. I skrivande stund har det första landet i världen gett grönt ljus för coronavaccinet, och det är Storbritannien. Och snart har vi en möjlighet att sätta stopp för den rasande coronapandemin. På samma sätt som vi i tiderna satte stopp för smittkoppspandemin. Och poliopandemin.

Smittkoppsviruset existerar ju inte längre i vilt tillstånd, FN förklarade det utrotat 1980. Den första sjukdomen någonsin som upphörde existera. Det hade aldrig lyckats utan ett vaccin.

Bild av smittkoppsvaccin och injektionsnål.
Smittkoppsvaccin. Bild av smittkoppsvaccin och injektionsnål. Bild: Wikimedia Commons / Centers for Disease Control and Prevention's Public Health Image Library vaccinering,smittkoppor

Polioviruset, som hör till enterovirusen, finns fortfarande bland oss. En av dess tre typer förekommer åtminstone i Afghanistan, Pakistan och Nigeria. Men också polio kan anses vara besegrad som sjukdom idag, uttryckligen tack vare vaccinet som Jonas Salk utvecklade 1955.

En familj slås i spillror

Min pappas syster, min faster som jag aldrig fick träffa, dog i polio 1963 vid tretton års ålder. Sex år innan jag föddes. Det hängde inte vid mycket - hade hon lyckats undvika smittan i något enstaka år till så hade hon fått vaccinet och därmed överlevt. Men så gick det nu inte. Förlusten av en kär dotter och syster lämnade hela min pappas familj fullständigt förkrossad.

Min pappa hämtade sig aldrig riktigt från den chocken, vilket jag själv fick lida av i och med att han var så trasig inombords att han aldrig kunde bli den far som jag skulle ha behövt. Lång historia.

Men låt oss bara säga som så att vaccinet hade räddat inte bara min pappas syster, utan på sätt och vis också min egen barndom. Och liknande storyn finns säkert i alla släkter.

Min poäng är hur som helst den, att ingen längtar tillbaka till den gamla onda tiden. Den där tiden som de gamla kyrkböckerna vittnar om. Sida upp och sida ner av småbarn som dog i kopporna. I en kyrkbok från det glest befolkade Sibbo, året är 1777, kan man räkna till elva barn i åldrarna nio månader till elva år, vars liv skördades av smittkopporna. Under mindre än två månader.

Illustration av smittkoppor.
Smittkoppor, mänsklighetens urgamla gissel, numera utrotad. Illustration av smittkoppor. Bild: Wikimedia Commons smittkoppor,vaccinering

Lyckligtvis behöver vi inte genomlida någonting motsvarande igen. Om vi kan skydda våra barn mot en potentiellt dödlig, smittosam sjukdom - varför skulle vi inte göra det?

Nå, alla föräldrar tänker otroligt nog inte så. Och de attityderna går sedan i arv. Helt nu på sistone har det igen skrivits om ungdomar i Sverige som med vett och vilje smittar ned sig med Covid-19 för att få det “undanstökat” innan vårens studentskrivningar.

Samma sorts tokigheter har man tidigare hört om i samband med mässlingsviruset. Jag hade själv mässling som barn och det var, på ren svenska, rena rama helvetet. Jag fick aldrig MPR-vaccinet som liten, jag föddes innan det blev praxis. Det kunde ha kostat mig livet. Men jag hade tur.

Goda nyheter avslutar ett asigt år

Vacciner är inte perfekta, de ger sällan ett 100-procentigt skydd, men de är det bästa vapen vi har i kampen mot de smittsamma sjukdomarna. Och nu råkar ju dessutom flera av de hittills utannonserade coronavaccinerna ge ett skydd på över 90%, vilket är betydligt bättre än någon vågade hoppas på i våras.

I våras visste vi överhuvudtaget inte om det ens var möjligt att vaccinera mot Covid-19. Nu, ett drygt halvår senare, väntar ampullerna i lagren, lastbilarna är färdiga att rulla ut så fort som myndigheterna ger grönt ljus. Kanske redan före årsskiftet här i Finland. Det här är på riktigt en otroligt god nyhet.

Fast som sagt, alla ser ju det inte som en god nyhet. Det finns de som kommer att tacka nej, också här i Finland. Åratal av skrämselpropaganda från ansvarslösa vaccinförnekare har gjort sitt, också här. Fast såklart, inte ens nära på i samma utsträckning som i USA.

En vaccinmotståndare i Italien under en demonstration år 2017.
Italienska "vaccinkritiker" i farten 2017. En vaccinmotståndare i Italien under en demonstration år 2017. vaccin,antivaccindemonstrationerna i Italien 2017

En opinionsundersökning som CNN lät göra i oktober visar att 45% av amerikanerna - strax under hälften - säger att de kommer att vägra ta coronavaccinet när det är tillgängligt. 45%, det motsvarar grovt sett Donald Trumps andel av rösterna i valet.

Nå, det bevisar inte nödvändigtvis att alla Trump-anhängare är vaccinvägrare, det har snarare att göra med att USA i dag är ett otroligt kluvet och polariserat land. Och att det finns en extremt stark skepticism gentemot myndigheter och experter.

Nå, nu ska vi inte ägna desto mer spaltmillimetrar åt att älta de så kallade vaccinkritikerna, eller “antivaxxers” som de kallas. Det är liksom ingen "diskussion" längre, det här, vacciner fungerar och de räddar liv.

Inget nytt under solen

Käbblet och knorrandet mot vaccinerna är naturligtvis inget nytt, det har existerat lika länge som vaccinerna har funnits. Det blev bara mindre högljutt i något skede när man, tja, märkte att folk inte längre dog som flugor av smittkoppor och andra farsoter.

Bland de första som märkte att man blev immun då man insjuknade i smittkoppor och överlevde var, som i så mycket annat, kineserna, på 1000-talet (enligt vissa källor skedde det i Indien, två sekler före kineserna). Kineserna drog därmed slutsatsen att om vi ger ett barn en låg dos av smittan så kanske barnet får immuniteten utan att behöva genomlida hela sjukdomen. Och det funkade ju. Utom då barnet dog.

Den här tekniken, att aktivt smitta ned folk med låga doser av ett patogen för att uppnå immunitet, till exempel genom att rispa in sekret från en smittkoppa i huden, kallas ympning, inokulation eller ympning. Vi talar alltså om en föregångare till vaccinering. Till Europa och Nordamerika kom ympningen på 1700-talet, via Turkiet. Bland annat så kom Karl XII:s livmedicus Samuel Skragge i kontakt med metoden i Turkiet.

En av de första i väst som aktivt tillämpade ympning i stor skala var en amerikansk predikant i kolonialtidens Boston, en puritan vid namn Cotton Mather. Han var son till den likaledes berömde och inflytelserike Increase Mather. Cotton Mather var ett akademiskt underbarn som utexaminerades från Harvarduniversitetet vid smått otroliga femton års ålder.

Porträtt av Cotton Mather.
Cotton Mather Porträtt av Cotton Mather. Bild: Wikimedia commons / Peter Pelham Cotton Mather

Under sitt 65 år långa liv hann Mather med både ett och annat, bland annat med att skriva mer än 450 böcker och pamfletter. Till hans bidrag till naturvetenskapen räknas det att han utförde ett av de första experimenten någonsin med växthybridisering. Majs närmare bestämt, som han avlade fram.

Och så var det ju det här med variolisation eller ympning. Kolonialtidens Amerika led svåra plågor på grund av smittkopporna, med en mortalitet på uppemot trettio procent. Speciellt dödlig var smittan bland ursprungsbefolkningen som saknade européernas långa bekantskap med viruset i fråga.

Bostons begravningsklockor ringer

Också Mathers hemstad Boston drabbades under 1600- och 1700-talen av regelbundna smittkoppsepidemier. Myndigheterna försökte hindra smittspridningen genom att sätta nyanlända fartyg i karantän i hamnen.

Som parentes kan ju nämnas att själva ordet karantän härstammar från italienskans quarantena, vilket betyder en period på fyrtio dagar. Uttrycket kom ursprungligen till i Venedig där fartyg som anlände från fjärran länder fick ligga isolerade på redden innan någon släpptes i land, för att bevisa att det inte fanns pest eller något annat smittsamt otyg ombord.

Gammal illustration av Boston år 1723.
Boston cirka 1723. Gammal illustration av Boston år 1723. Bild: Wikimedia Commons Boston,Cotton Mather

I 1700-talets Boston, då smittkopporna var i farten, låstes drabbade resenärer och sjömän in i ett för ändamålet avdelat “pesthouse”. Men allt det här hjälpte föga, och förr eller senare var epidemin lös i staden. 1690 och 1702 var speciellt svåra år.

1706 drog sig Cotton Mathers slav, en man vid namn Onesimus till minnes att han som barn, i Afrika, hade blivit ympad med smittkoppor. Det här fick Mathers att haja till.

Femton år senare, 1721, då skräcken och minnena från epidemin hade bleknat bort i en ny generation Bostonbor, anlände än en gång ett fartyg med kopporna ombord. Från Västindien den här gången. Och snart tvingades församlingarna begränsa tiden som man fick ringa i begravningsklockorna, för annars hade de klämtat oavbrutet.

Det första experimentet

Cotton Mather hade vid det här laget haft tid att läsa in sig, och idka korrespondens med ännu mer pålästa människor i Europa. Så han tog kontakt med lokala läkare och försökte övertala dem att pröva den nya metoden kallad ympning.

Till en början blev Mathers råd ignorerade, men en läkare vid namn Zabdiel Boylston lät sig övertygas. Boylston prövade metoden på sin enda son och två av sina slavar, en vuxen och en pojke. Alla tre återhämtade sig på en vecka. Så han upprepade proceduren med ytterligare sju människor.

Epidemin nådde sin kulmen och ebbade ut i oktober 1721, med 844 döda av smittkopporna. Mer än tre fjärdedelar av alla dödsfall i Boston det året berodde på epidemin.

Under tiden som farsoten rasade i staden hade doktor Boylston ympat 287 personer med smittkoppor. Sex av dem dog, resten överlevde och blev immuna.

Kyrkklockor.
Bostons församlingar fick begränsa ringandet i begravningsklockorna, annars hade de ringt konstant. Kyrkklockor. Bild: Aleksey Lazukov (Aleksey Lazukov (Photographer) kyrkklockor

Trots att ympningen eller variolisationen bevisligen förbättrade chanserna för att överleva, så utbröt det så gott som omedelbart en proteststorm mot Mathers och Boylstons metoder.

Bostons styrande råd konsulterade en läkare som hävdade att hans kollega, dr. Boylston mer eller mindre dömde folk till döden med det han gjorde och att han spred epidemin snarare än att hindra den. Så stadens fäder förbjöd Boylston att fortsätta med ympningen.

Den inflytelserika tidningen The New-England Courant under chefredaktören James Franklin, en bror till Benjamin Franklin för övrigt, spädde på den fientliga stämningen genom att kraftfullt ta ställning mot ympning.

Argumenten mot Mathers metod var ofta teologiska. "Ympning ingår inte i naturens och framför allt inte i Guds lagar, det nämns inte med så mycket som ett ord i Bibeln, och ska därför ses som olagligt". Det här enligt pastorn John Williams. Puritanen Williams citerade Matteusevangeliet 9:12 där Jesus säger att “Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.”

"Försök inte fly från Guds straff!"

Andra särskilt gudfruktiga kristna ansåg att Gud antagligen hade en mening med att straffa Boston med smittkopporna. För deras synders skull så klart. Och att lägga sig i Guds plan genom att försöka motverka epidemin innan folket hade genomlidit sitt straff till fullo, det var ju att provocera Gud ytterligare och riskera ännu värre straff.

Många av Boylstons kolleger inom medicinen menade i sin tur att en läkare som idkade ympning bröt mot sin ed om att hela människor, i och med att de aktivt utsatte sina patienter för smitta. Då upphörde läkaren i fråga med att vara någon som helar och blev i stället någon som skadar. Så löd logiken.

Andra var mer pragmatiska i sin inställning men ansåg ändå att ympningen som metod var omoralisk i och med att man utförde experiment på levande människor. Vilket man ju de facto gjorde. Så läkaren Boylston stämplades som inkompetent och Mather, som var präst, uppmanades att hålla sig till sin läst och inte blanda sig i medicinska angelägenheter.

Den enda orsaken till att ympningen verkade ha gett resultat var, menade kritikerna, att Boylston hade använt barn som provkaniner. Barn har av naturen en större motståndskraft än vuxna, hävdade kritikerna, och dog därför inte lika lätt.

Smuts- och granatkastning

Sedan fanns de som gick längre i sitt motstånd mot ympningen: Mather och Boylston smutskastades i pamfletter. I november 1721 kastade någon till och med en granat in i Mathers hem.

Mather själv förnekade å det kraftigaste att ympning skulle vara mot Guds vilja. Han menade att folket i stället borde kasta sig på sina knän och tacka Skaparen för att han hade försett dem med det här vapnet mot smittkopporna.

Och så gick det till slut att Mathers synsätt vann. Eller åtminstone så vändes folkopinionen till Mathers fördel, främst tack vare att folk med egna ögon kunde se att ympningen hade resultat. De som själva hade överlevt tack vare Mathers metod var inte heller blyga med att förkunna det till höger och vänster. Och på det viset spreds budskapet.

Dr. Zabdiel Boylston reste senare till London där han publicerade sina resultat och blev 1726 invald i Royal Society. Cotton Mather hade fått ta emot samma ära två år tidigare.

Det slutliga genombrottet i kriget mot smittkopporna kom sedan 1796, då den engelske läkaren Edward Jenner tog fram det första regelrätta vaccinet mot smittkoppor.

Det var också han som myntade ordet ”vaccin”, från latinets vacca som betyder ko. Jenner hade noterat att mjölkpigorna på en gård i Berkshire tenderade att ha fin hy, utan vanprydande koppärr. Det berodde på att de utsattes för kokoppor som bara ger milda symptom hos människor, men ger immunitet också mot smittkoppor.

Läkaren Edward Jenner undersöker patient.
Edward Jenner vaccinerar ett barn. Läkaren Edward Jenner undersöker patient. Bild: Wikimedia Commons / Wellcome images Edward Jenner,vaccinering

Det kanske inte är mer än rättvist att vi nämner den åttaåriga gossen vid namn Phipps som Jenner använde som provkanin. Phipps överlevde.

Och på den vägen är vi, även om det dröjde ända till 1980 innan WHO kunde kungöra att smittkopporna inte längre existerade i vilt tillstånd. Smittkopporna blev därmed den första virussjukdomen någonsin att utrotas fullständigt.

Dessförinnan, på 1880-talet hade Louis Pasteur utvecklat vacciner mot kolera och mjältbrand, och slutet av 1800-talet blev något av vaccinernas guldålder. Olika länder formligen tävlade med varandra i att stifta lagar om obligatoriska vaccineringar.

Kyrkan går i bräschen

Och ofta var det faktiskt kyrkan och de lokala församlingarna som såg till att få folk att ta sina sprutor. Till exempel i Sverige och Island var det församlingarna som i början hade ansvaret för vaccineringarna och att föra bok över dem som vaccinerades.

Det är länge sedan vaccinerna upphörde att vara en teologisk stridsfråga. Alla de stora världsreligionerna förhåller sig i dagens läge huvudsakligen positivt till vacciner. Med de sedvanliga undantagen, såklart.

Både inom islam och kristendomen finns det vaccinkritiska rörelser. Inte minst i USA:s evangeliska kretsar är motståndet starkt. Men också här hemma, i Österbotten, har en vaccinkritisk rörelse slagit rot, huvudsakligen kring den självutnämnda antivaccinprofeten Linda Karlström i Kronoby.

Men också då vi talar om vaccinkritik i samband med religiösa kretsar så är argumenten mot vaccinerna numera sällan av det teologiska slaget. Snarare handlar det mer om en allmän misstro mot myndigheter och en uppfattning om att det sekulära samhället hotar familjens rätt att bestämma över sina egna liv och sin hälsa.

Lägg sedan till allsköns konspirationsteorier och allt det alternativmedicin-flum som studsar omkring i de sociala mediernas ekokammare, och resultatet blir någonting som populister i stil med Donald Trump kan bygga sin politiska plattform på.

Bill Gates blir syndabock

Trump har alltså under sin ämbetsperiod gjort sitt yttersta för att underblåsa all sorts misstro mot experter och vetenskap, inklusive den medicinska. Inte minst just vacciner. En särskilt vild konspirationsteori är den populära skrönan om Bill Gates som påstås vilja använda coronavaccinet som ett svepskäl till att injicera spårningchips i folk.

Vilket ju varken har huvud eller fötter. Jag menar, också om det skulle vara tekniskt möjligt med spårningschips i nanostorlek, vilket det inte är - varför skulle någon göra sig besväret? Om någon vill spåra mig så vet hen ju redan nu exakt var jag är, 24 timmar i dygnet, genom min mobiltelefon. Genom Google och Facebook, och så vidare.

facebook
Vaddå spårningschips i vacciner... det här är allt som behövs för att spåra dig. facebook Bild: EPA/LUONG THAI LINH smarttelefon

Dessutom så känns det otroligt orättvist att Microsoftmiljardären Bill Gates ska behöva ta emot så mycket dynga - filantropen Gates har ju räddat miljoner människoliv genom fonden som bär Gates och hans hustrus namn.

Bill and Melinda Gates Foundation har bland annat finansierat ett stort antal sjukvårds- och utbildningsprojekt i tredje världen. Det här inkluderar att bekämpa aids bland barn i fattiga länder och att vaccinera 40 miljoner barn mot polio. Sedan grundandet av stiftelsen är det beräknat att 6,9 miljoner liv har blivit räddade från diverse sjukdomar.

Som om det här inte skulle vara nog så har Gates testamenterat 90% av sin återstående egendom till välgörande ändamål. Ändå har han under de senaste åren fått iklä sig rollen som ärkedjävul i diverse foliehattars fantasier. Som man säger, otack är världens lön.

Cotton Mather som häxjägare

Men hur gick det för Cotton Mather som jag berättade om? Tja, inte så bra.

För att inte någon ska få en för rosig bild av Mather som en vetenskapens och förnuftets förkämpe i en tid av religiöst trångsinne, så bör vi kanske nämna att Mather var en av initiativtagarna och de främsta pådrivande krafterna bakom häxprocessen i Salem 1692 - 93.

Häxjakten i Salem resulterade i att tjugo oskyldiga människor avrättades och ytterligare fem dog i häktet, inklusive två spädbarn. Så "snyggt jobbat", Cotton, där fick Belsebub så han teg.

Men som sagt så gick det inte heller så bra för Mather själv, sist och slutligen. Han var gift tre gånger; hans två första hustrur dog och den tredje blev sinnessjuk. Sammanlagt blev Mather pappa femton gånger, men av de femton barnen levde bara sex till vuxen ålder och bara två överlevde Mather. Som dessutom led av återkommande perioder av ångest och depression. Han hade också ständiga problem med att få pengarna att räcka till.

Men mänsklighetens ack så viktiga kamp mot smittkopporna och andra smittsamma sjukdomar kanske hade utspelat sig på ett helt annorlunda sätt utan den här plågade och motstridiga men envisa mannen.

Vi har kommit långt sedan 1700-talet

Bör dock påpekas att vetenskapen kring vaccinerna har kommit långt sedan Mathers, Boylstons och Jennings dagar. Ympningen som de utövade baserade sig ju på att rispa in var innehållande levande smittkoppsvirus i folks hud. Moderna vacciner innehåller avdödade eller modifierade, försvagade virus (eller bakterier), som inte orsakar själva sjukdomen utan bara utlöser en immunrespons från vår "immunförsvarsmakt" (läs mer om "kriget mot infektionerna" här).

Numera kör man också rentav med helt syntetiska RNA-molekyler som programmerar celler i kroppen att tillverka det protein som aktiverar immunförsvaret. Fördelen med det här är bland annat att vaccinet kan tillverkas både snabbare och billigare.

En vaccinspruta och liten flaska där det står covid-19.
Modernas coronavaccin är ett så kallat RNA-vaccin baserat på en syntetisk RNA-molekyl. En vaccinspruta och liten flaska där det står covid-19. Bild: AFP / Lehtikuva Moderna,vaccin,coronavirus,COVID-19,Coronavaccin

Två av de nya coronavaccinerna, från Moderna och Biontech/Pfizer, är av den här typen. De är de facto de första RNA-vaccinerna någonsin som tillämpas i stor skala. Och de har alltså gett ett skydd på upp till 95 procent i de kliniska försöken.

Så vi går högst sannolikt mot ljusare tider, både i och med det stundande vintersolståndet, och coronavaccinet som snart är här. Nästan som om jultomtens verkstad hade tagit upp vaccintillverkning.

ARTIKELN UPPDATERAD 4.12 2020 med de senaste forskningsrönen.

Nyligen publicerat - Vetenskap