Hoppa till huvudinnehåll

Lettiska experter: Trump är småpotatis - EU kan gå under av framtidens hybridkaos

Isskulptur av apa klädd i austronautdräkt i en vintrig park i Rigas centrum
De kommande hoten mot EU och Baltikum kommer inte i Donald Trumps eller Vladimir Putins skepnad. Isskulptur av apa klädd i austronautdräkt i en vintrig park i Rigas centrum Bild: Yle/Gustaf Antell Strategisk kommunikation,hotbilder,Baltikum,Europa,Putinism,Vladimir Putin

I Lettland uppfattas Donald Trumps kommande presidentskap inte alls som så omvälvande som i Finland. I november såg det annorlunda ut och rädslan för att Trump skulle låta Putin bokstavligen ta Baltikum var påtaglig, men snabbt sansade sig letterna.

Genom målmedvetet arbete lyckades de baltiska länderna lugna ner sina invånare. Många är fortfarande oroliga, men hotbilderna idag handlar väldigt lite om Rysslands president Vladimir Putin eller Trump.

- Vi har gått igenom så många omvälvande händelser under de senaste decennierna att vi klarar av osäkra situationer utan att bli alltför nervösa, säger Jānis Sārts, som är chef för Natos kompetenscenter i strategisk kommunikation i Riga.

När Donald Trump vann presidentvalet i USA i november satte de baltiska länderna genast igång med att dra i alla sina diplomatiska trådar de har i Washington, New York och Bryssel.

På sätt och vis har Trump rätt, Nato kan se ut som en onödig organisation för den som inte vet bättre.― professor Žaneta Ozoliņa, expert på nordeuropeisk säkerhetspolitik

På formell och informell väg redde de ut vad valet av den Nato-kritiske Trump skulle betyda för Baltikum.

Det visade sig snabbt att Trumps eget republikanska parti under inga omständigheter kommer att acceptera en mjuk linje mot Ryssland.

Trumps egen försvarsminister James Mattis har personligen sagt att Rysslands politik i Syrien, Ukraina och Baltikum är oacceptabel.

Det viktigaste är att vi inser vem vi har att göra med i herr Putin och förstår att han försöker slå sönder Nato.― James Mattis, snart USAs försvarsminister

Att USA inte kommer att lämna Baltikum i sticket bekräftades för esterna, letterna och litauerna genom att en grupp republikanska senatorer, ledda av senator John McCain, besökte de tre baltiska huvudstäderna i december.

Så när Trump nyligen sa att Nato är överflödigt, skapade det inte någon större reaktion i Baltikum.

- På sätt och vis har Trump rätt, säger professor Žaneta Ozoliņa, expert på nordeuropeisk säkerhetspolitik vid Lettlands universitet. För den som inte känner till hur Nato har utvecklats sedan kalla krigets slut kan det verka som en onödig organisation.

Trump har helt enkelt mycket att lära sig både om Nato och om internationella relationer i stort.

- Våra reaktioner på Trump handlar om känslor och det hjälper inte att bli nervös, säger Janis Sārts.

Jānis Sārts, som är chef för Natos kompetenscenter i strategisk kommunikation i Riga.
Jānis Sārts, chef för Natos kompetenscenter i strategisk kommunikation i Riga. Jānis Sārts, som är chef för Natos kompetenscenter i strategisk kommunikation i Riga. Bild: Yle/Gustaf Antell Nato,Riga,Lettland,Baltikum,propaganda,mediekompetens,nya media (produkter),mediefostran,mediekritik,jānis sārts

Det är just vår nervositet som ger motståndaren kraft och inflytande. Fiendens mål är att skapa kaos och rädsla.

- I Lettland har vi lärt oss att vara alerta och inte låta nervositeten ta över. Den här sortens motståndskraft finns både på samhällsnivå, inom förvaltningen och på individnivå.

Lettland har i flera år utsatts för riktad rysk propaganda, som i synnerhet i början fungerade bra. Lättast var den äldre ryska befolkningen att påverka, eftersom det enda språk de talar ofta är ryska.

Men också många ungdomar föll i fällan. Nu har däremot ungdomen förstått vad som håller på att hända.

- Jag ser att många av de ryskspråkiga studenterna här på universitetet i sina texter och diskussioner är mycket medvetna om att det pågår ett informationskrig runt omkring dem. De vet att Ryssland är en aktiv part och att de ska vara skeptiska mot också rysk information.

Det militära hotet mot Baltikum är minimalt

Både Ozoliņa och Sārts utgår ifrån att den sortens militära hybridkrig som Kreml för i Ukraina har blivit dyrt Ryssland på nästan alla plan. Eftersom Trump inte verkar bjuda in Putin från den ukrainska kylan finns det inte någon lätt utväg för Ryssland.

Dörren för nya militära äventyr verkar vara definitivt stängd inom en överskådlig framtid. Det inger en viss trygghet i Baltikum.

- Däremot kommer vi alla antagligen så småningom att utsättas för ett nytt slags konstant hybridkrig "per se", tror Ozoliņa. Också väst.

Det konstanta och totala hybridkriget är snart vardag

Det betyder att media, nätet, ekonomin, samhällets funktioner, allt används för att destabilisera ett land. Det kommer att ske på mycket bredare front än den ryska inblandning vi nu har sett i USA, eller Frankrike inför deras presidentval på våren.

Sārts ser den tekniska utvecklingen som ytterst utmanande.

- Ryssland är bara en faktor och kanske just nu skickligast på att utnyttja hur dagens medielandskap fungerar. Den ryska säkerhetstjänsten har ju forskat i och tillämpad metoder att få grupper av mänskor att reagera som den vill i decennier.

Men det är inte Ryssland som driver utvecklingen.

Ekonomiska, politiska, tekniska intressen huller om buller

- Vi ser allt mer hur till exempel ekonomiska intressen står bakom hur våra åsikter manipuleras, menar Sārts. En stor del av den falska information som hjälpte Trump till makten skapades uttryckligen för att tjäna pengar.

Dessutom håller mediebranschen på att automatiseras och den som kan analysera eller knäcka algoritmerna rätt kan utnyttja den kunskapen hänsynslöst. Artificiell intelligens kommer också så småningom att röra om i soppan, påpekar Sārts.

- Rent allmänt tror jag att de baltiska staterna redan har visat att de har en motståndskraft mot det här, men jag är pessimistisk om EUs framtid, menar Ozoliņa. Ingenting tyder på att väljarna i Västeuropa har förmågan att stå emot all den falska eller vinklade information som nu sprids.

Om Nederländerna, Frankrike och kanske till och med Tyskland manipuleras på samma sätt som USA, och krafter som är destruktiva mot samhället tar makten kan vad som helst hända under de närmaste åren.

"Vi gör vad vi inte vill göra"

- Jag har svårt att tro att de idag relativt stabila länderna ska ha kraft att stå emot när den till synes kaotiska situationen blir ännu värre. Snart kommer vi att leva i ett ständigt informationskrig med en massa kända och okända aktörer.

Det största hotet mot Baltikum är alltså inte militärt, det är inte Putin eller Trump.

- Det största hotet är att EU splittras mot sin vilja, inifrån, säger professor Žaneta Ozoliņa.

Jānis Sārts tips om hur man bekämpar kaoset av falsk information, vinklade texter och andra försök att manipulera med oss

1. Var medveten om att det pågår ett informationskrig runt om dig. Se till att alla vet om det. Det här är en uppgift för vanliga mänskor, för förtroendet för politikerna och de konventionella medierna är ofta lågt nuförtiden.

- Vi ser redan nu resultatet av att många av de kanaler falsk information har spridits på har avslöjats, påpekar Sārts. Vi är mer motståndskraftiga idag än för två år sedan.

2. Makthavarna och medierna måste förstå hur manipulationen fungerar. Det räcker inte med att avslöja skurkarna och visa vad de gör. Vi måste själva se till att vi inte blir utnyttjade.

Sovjetunionen utvecklade en metod som kallas reflexiv kontroll, som betyder att man sänder ut signaler som får vissa aktörer att agera på ett visst förutsägbart sätt.

- Ryssland utnyttjar den här kunskapen mycket skickligt. Om medierna och politikerna hela tiden reagerar exakt så som motståndaren vill är vi alla illa ute.

3. Ta diskussionen om värderingar i stället för att diskutera enstaka nyheter eller artiklar. Förklara fördelarna med den västerländska demokratin både på idéplan och i praktiken. Många som för tillfället vill ha drastiska förändringar har inte tänkt igenom vilka de riktiga konsekvenserna är.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes