Hoppa till huvudinnehåll

Omhändertagna barn får sällan service på svenska: "Kan leda till att det krisar till sig ordentligt"

Leksaker
Omhändertagna barn och unga får klara sig med sin finska i huvudstadsregionen. Leksaker Bild: Yle/ Nora Engström socialarbete

Pia Sundell som är verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen riktar skarp kritik mot den svenskspråkiga servicen inom barnskyddet i huvudstadsregionen. Enligt henne är det i många fall näst intill omöjligt att som omhändertagen få service eller vård på svenska.

- Om man omhändertar ett svenskspråkigt barn och placerar barnet på en barnskyddsinstitution så vågar jag påstå att det är få institutioner som kan garantera en möjlighet till svenskspråkig vårdare dygnet runt, säger Sundell.

Helsingfors stad känner väl till problemen med svenskspråkig service inom barnskyddet.

- Om man vill tala svenska på det ställe där man blir omhändertagen så har vi bara Lagmansgården. Där finns det garanterad svenskspråkig service. På alla andra ställen är det nog lite si och så med den svenskspråkiga vården och servicen, säger Bettina von Kraemer, som är ledande socialarbetare vid Helsingfors stad.

Lagmansgårdens skolhem ligger i Österbotten, ungefär tio kilometer utanför Jakobstad.

Pia Sundell, verksamhetsledare för barnavårdsföreningen i Finland.
Pia Sundell är verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen. Enligt henne borde omhändertagna barn garanteras service på svenska. Pia Sundell, verksamhetsledare för barnavårdsföreningen i Finland. Bild: Niklas Evers Barnavårdsföreningen i Finland,barnskydd,barnskyddsanmälningar,barn (åldersgrupper),pia sundell

"Ungdomarna borde absolut mötas på sitt känslospråk"

På barnskyddet i Helsingfors är man väl medveten om att största delen av de omhändertagna barnen i regionen får klara sig med sin finska.

- Jag tycker väldigt illa om den här situationen. Ungdomarna borde bemötas på sitt känslospråk, i krissituationer i synnerhet, säger Bettina von Kraemer, ledande socialarbetare vid Helsingfors stad.

- Vi rapporterar om situationen mycket ofta till vår ledning. Helsingfors beslutsfattare borde vara informerade om att det finns ett missförhållande, men olika aktörer inom fältet upplever att det inte finns förståelse för de svenskspråkigas behov, säger von Kraemer.

Det finns inte förståelse för de svenskspråkigas behov.― Bettina von Kraemer, ledande socialarbetare, Helsingfors stad.

Sammanlagt uppskattar von Kraemer att det årligen finns omkring tio barn i Helsingfors som är i behov av en långvarig placeringsplats där servicen går att få på svenska. Statistiken kan vara missvisande, eftersom många svenskspråkiga klienter får klara sig med sin finska.

- Våra socialarbetare har svårt att hitta svenskspråkiga platser och därför försöker de hitta en massa andra lösningar. För de omhändertagna ungdomarnas del kan det leda till att det krisar till sig ordentligt. Sedan är man tvungen att ta vilken finskspråkig plats som helst, säger von Kraemer.

Undantag att barn placeras långt hemifrån

Helsingin Sanomat rapporterade i onsdags om ett barnskyddsfall där en tonårspojke skickades från sitt hem i Esbo till Muhos i Norra Österbotten, cirka 600 kilometer från Esbo. Det här för att trygga den vård som pojken behöver.

Mamman är ensamförsörjare, allvarligt sjuk och hon bor i Esbo. Alla parter är ense om att omhändertagningen i sig är nödvändig, men det som väcker frågor och upprör är att vägen till Muhos är så lång.

Språket kan vara en orsak till att man är tvungen att flytta ett barn längre bort än planerat.― Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen.

Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen, säger att en del faktorer ibland kan leda till att barn som omhändertas placeras längre bort från familj och släkt. Till exempel för svenskspråkiga kan språket vara en sådan faktor.

- Språket kan vara en orsak till att man är tvungen att flytta ett barn längre bort än planerat. Trots det utgår man från barnets bästa. Tröskeln att omhänderta barn i Finland är hög och man gör allt i sin makt för att kunna undvika en omhändertagning, säger Sundell.

Sundell känner inte till fallet i Esbo i detalj, men på ett allmänt plan säger hon att barnets bästa alltid ska prioriteras.

- Att man ska måsta flytta ett barn 600 kilometer är väldigt ledsamt. Det tyder på ganska stora och allvarliga problem som helt enkelt kräver att barnet omplaceras. Om barnets bästa kräver att barnet placeras långt ifrån sitt biologiska nätverk så måste man göra det, men det är ett undantag, säger Sundell.

Precisering 20.1 16:37: Det är årligen omkring tio barn i Helsingfors som är i behov av en långvarig placeringsplats där service går att få på svenska. I praktiken handlar det om familjevård eller institutionsvård.