Hoppa till huvudinnehåll

Gurkan - folkkär och meningslös

Foto: Arja Lento/Yle
Rågbröd må vara Finlands nationalrätt, men nog gillar vi gurka också. Foto: Arja Lento/Yle Bild: Arja Lento/Yle smältpunkt

Den inhemska handeln har drabbats av gurkbrist och importen blir vår räddning. Istället för att vandra omkring hålödga bland hyllorna i butiken i jakten på finska gurkor som inte finns, kan vi nu trösta oss med varianter från andra länder.

Men skulle det egentligen vara vettigare att importera gurkan helt och hållet? Nja, snarare tvärtom, egentligen.

Inhemsk är inte så hemskt

Enligt Sirpa Kurppa, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke, finns det flera fördelar med den inhemska produktionen.

Först och främst kan man se till de ekonomiska och sociala fördelarna. Inhemsk odling skapar tusentals jobb och upprätthåller en social struktur kring den här verksamheten – samhällen skapas jämte arbetsplatser, sommarjobb och forskning.

Den finländska växthusodlingen är förhållandevis långt gången, och investeringar görs i ny belysning med LED-lampor för att dra ner på energiförbrukningen.

Växthus i Närpes lyses upp av LED-lampor.
Tänt var det här, energisnålare än förr, dessutom. Växthus i Närpes lyses upp av LED-lampor. Bild: Yle/Juho Karlsson växthus,Närpes,tomat,led-ljus

Även bekämpningen av skadedjur har man i Finland försökt att styra mot mera miljövänligt håll.

Finlands kyligare klimat är dessutom mindre gästvänligt för insekter, mögel och virus som har bättre förutsättningar i varmare länder, och vattnet är mycket rent, vilket leder till att det är lättare att garantera en hälsosam produkt.

Och gillar man inte storskalig produktion så finns det i Finland mycket småskalig och helt ekologiskt närproducerat att välja på också.

Giv oss vår dagliga gurka

Och onekligen verkar inhemska produktionsmetoder göra skillnad, för vi föredrar smaken hos våra egna gurkor.

2008 var marknadsandelen för inhemsk gurka 70 procent under vintertid och runt 90 procent under huvudsäsongen.

Så varför inte bara skippa importerandet helt om det är så bra här?

Problemet är efterfrågan, för hur bra det än är så vill vi som sagt helst ha våra egna produkter, vilket under vinterhalvåret kan skapa problem för producenterna.

Enligt Jonas Lundström, försäljnings- och marknadsföringsdirektör på Närpes Grönsaker, är det konsumenterna som styr:

- Vi sitter inte i Närpes och kokar ihop vad vi ska ha för produktutbud på marknaden, utan vi försöker skapa oss en bild av vad kunderna önskar.

Jonas Lundström
Jonas tror på konsumenternas makt att styra grönsaksutbudet. Jonas Lundström Bild: Yle/Roy Fogde jonas lundström

Jonas tycker dessutom att importprodukterna utgör en vettig del av utbudet, folk har olika smak och inhemska och utländska produkter fyller kundernas olika behov.

Gurkans olidliga meningslöshet

Så, vi vill ha gurka och den gurka vi har är under omständigheterna kvalitetsmässigt bra. Och det gör det extra snopet då att gurkan rent näringsmässigt är en av de mera oanvändbara grönsakerna vi äter.

När man tittar på näringsbeståndet hos den här gröna tuben, visar det sig att den har ett energivärde på 45 kilojoule, eller ca 10,5 kalorier per 100 gram. En vuxen, medelålders man behöver ett medelintag på 2 600 kalorier dagligen, motsvarande siffra för en kvinna är 2 100.

I en kost som enbart består av gurka skulle det bli… en massa gurka om dagen.

Bild: Yle/Pekka Sipilä
Om du är törstig så är gurkan helt bra... Bild: Yle/Pekka Sipilä Bild: Yle/Pekka Sipilä grönsak

Vitaminerna lyser också med sin frånvaro. Den innehåller en del karotenoider, en slags antioxidanter, och vitamin K. Men mängderna står sig inte mot andra, klassiska grönsaker och rotfrukter i det finska köket: gurkans 612 mikrogram karotenoider per 100 gram, mot exempelvis morotens 11 326,1 mikrogram.

Även på kolhydratsidan får den stryk av allehanda andra köksklassiker som till exempel en vanlig vitlök.

Sallad
Gurka funkar bäst i en kombination Sallad Bild: Yle tomat

Men även om gurkan är något av en glorifierad vattenbehållare, den består till drygt 97% vatten, så är den ett välkommet inslag i vår matlagning och enligt trenden verkar den fortsätta att vara det.

Sirpa Kurppa höjer dock ett varningens finger för att vi globalt sett håller på att bli för enkelriktade i vårt matintag, men säger också att de senaste tidens vegetariska våg och vår vilja att skära ner åtminstone delvis på köttkonsumtionen har lett till att det sakta börjar dyka upp flera alternativ, och att konsumenterna diversifierar sina önskemål allt mer.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle