Hoppa till huvudinnehåll

HD:s tidigare president: Regeringen spelar enligt helt egna politiska regler

Leif Sevón, tidigare president för Högsta domstolen.
Leif Sevón, tidigare president för Högsta domstolen. Bild: Johannes Tabermann/Yle Leif Sevón,jurister,Högsta domstolen,leif sevon

Alla regeringar har en agenda, men aldrig har beredningen präglats av så här systematisk politisk styrning och pressad tidtabell, säger Högsta domstolens förra president Leif Sevón, som varnar för att regeringens exceptionella metoder ökar risken för dåliga beslut.

Läsaren minns säkert de planerade avgifterna i skärgårdstrafiken, det senaste årets uppseendeväckande asylbeslut och debatten kring jourreformen.

Regeringens snabba och bristfälliga lagberedning har kritiserats på bred front för att den nonchalerar grundlagen. Det här problemet har aktualiserats bland annat i och med de planerade förändringarna i trafiknätverket, Finlands striktare asylpolitik och när det handlar om den snåriga vårdreformen.

De kritiska rösterna har varit många och kommit från olika håll.

Det har alltid funnits politiska ärenden som har varit brådskande, och som har drivits igenom snabbt och slarvigt. Men aldrig så här systematiskt.

Nu sällar sig också Högsta domstolens förre president Leif Sevón till kritikerskaran. Enligt honom försöker regeringen allt för snabbt driva igenom beslut som saknar både politisk förankring, men också förankring i verkligheten.

- Problemet ligger i att man bestämmer vad man vill göra, sedan slår man fast en tidtabell, utan att ha en aning om vilka komplikationer som kan uppstå på vägen. Och så håller man fast vid tidtabellen, också då det visar sig att tiden inte räcker till.

Allt var bättre förr, eller?

Leif Sevón vet vad han talar om. Han har 20 års erfarenhet av lagberedning vid justitieministeriet. Idag är han pensionerad sedan många år, men har det man kallar för ett långt politiskt minne.

Sevón deltar inte längre aktivt i samhällsdebatten. Men han följer fortfarande noga med våra politikers förehavanden. Och det är inte med blida ögon han ser på hur den sittande regeringen går till väga.

- Det här är nog exceptionellt. Jag har inget minne av att det skulle ha varit lika stor kalabalik någonsin. Det har alltid funnits politiska ärenden som har varit brådskande, och som har drivits igenom snabbt och slarvigt. Men aldrig så här systematiskt, säger Sevón och fortsätter:

- Det här visar att man inte förstår vad man håller på med, vilket är väldigt allvarligt, eftersom det leder till att regeringen inte åstadkommer så hyggliga politiska resultat som man borde få till stånd. Därmed äventyrar man också sin egen agenda.

Alla regeringar har och ska ha en politisk agenda, men att smyga in ny information, utan att redogöra för sina verkliga avsikter är väldigt illa.

Var allt bättre förr när det gäller beredningen av lagar och politiska beslut?

- På den här punkten var det klart bättre förr. Beredningarna och besluten var bättre förankrade. Man hade utredningar med folk från fältet med, folk som visste vilka problemen i verkligheten var. Alla var kanske inte ense om de planerade förändringarna, men de visste åtminstone vad som var på kommande och kunde anpassa sig till det.

Inget fel på politisk agenda, bara den är öppen

Som före detta jurist vet Leif Sevón att ord väger tungt, inte bara i en intervju, utan också inom politiken - i synnerhet då det kommer till beredningen av lagar. Politisk styrning i sig är ändå okej till en viss grad, anser han.

- Alla regeringar har och ska ha en politisk agenda, men att smyga in ny information, nya formuleringar och nya motiv mitt under en beredning, utan att redogöra för sina verkliga avsikter och utan att någon vet om, det är väldigt illa.

Den sittande regeringen har kritiserats för att politiskt styra sina beredningar för mycket. I det avseendet kan man säga att regeringens politiska agenda åtminstone inte är höljd i dunkel, utan de spelar på sätt och viss, kanske oavsiktligt, med ganska öppna kort. Är det här inte bra?

- Det här är helt i sin ordning och inget som behöver kritiseras. Men om man under beredningens och arbetets gång kommer in med alldeles nya vinklingar, då är det illa.

Vårdreformen ett varnande exempel

Leif Sevón lyfter upp vårdreformen som en konkret exempel, där regeringen brutit mot god förvaltningssed.

- Arbetet kring social- och hälsovårdsreformen och införandet av valfriheten har visat med tydlighet att regeringen snabbt försöker driva igenom stora politiska beslut, utan att göra ordentliga konsekvensbedömningar, vilket är fullkomligt väsentligt.

- Det är den här typen av ingrepp som inte är förståndiga. De leder till dåliga politiska beslut och dåligt beredda lagar, som antingen måste justeras eller ändras i efterhand. I slutändan drar regeringen mattan under sin egen politiska agenda.

Krävs politisk förankring, men också förankring i verkligheten

Leif Sevón lyfter upp vikten av att ha en stark beröringsyta med verkligheten och realiteter när man bereder politiska beslut. Enligt honom har det här blivit något av en bristvara idag.

Det är fullt möjligt att grundlagens roll krymper i framtiden. Men jag är inte säker på att jag vill se ett sådant samhälle.

Han efterlyser därför en återgång till en bredare politisk förankring, där man hör flera olika experter med konkret erfarenhet av beslutets inverkan. Inte bara två ensamma tjänstemän vid ett ministerium som ensamma ska stå för all beredning och bedömning.

- Om en beredare på ett ministerium öppet säger att ett projekt är så brådskande att man inte hinner eller kan granska om det är grundlagsenligt, då är det inte bara dålig förvaltningssed, utan dåligt på alla punkter, säger Sevón.

Enligt dig bryter regeringens brådska och politiska styrning i lagberedningen mot god förvaltningssed. Men kan definitionen på god förvaltningssed förändras över tid, om till exempel regeringens praxis i praktiken förändras, och blir det nya normala?

- Visst, den kan alltid förändras från god förvaltningssed till dålig förvaltningssed.

Är grundlagens legitimitet hotad?

Diskussionen går in på våra grundlagar; deras betydelse, politiska tyngd och hur bestående de är.

Som tidigare president för Högsta domstolen står grundlagen Leif Sevón nära om hjärtat. Han är ändå medveten om att lagar inte lever i ett politiskt vakuum.

- Grundlagen kan alltid ändras politiskt. Man kan till exempel gå in för att slopa kravet på kvalificerad majoritet i vissa beslut som gäller grundlagen. Men då skapar man en situation där varje regering kan riva upp den föregåendes ändringar. Det här leder till ett Trump-fenomen, där allt ska bort.

- Det handlar om att spela ett spel enligt de regler som finns, och grundlagen är en del av våra politiska spelregler.

Riksdagen försvarar inte sitt eget revir, utan överlåter allt mera makt åt regeringen. Det här leder till en fundamental förändring av vår parlamentariska system.

Kan du se ett framtida politiskt spel där grundlagens betydelse är mindre än den är idag?

- Det är fullt möjligt. Men jag är inte alldeles säker på att jag skulle vilja se ett sådant samhälle.

Riksdagen överlåter för mycket makt åt regeringen

Det är inte bara det ändrade politiska spelet och grundlagens försvagade legitimitet som oroar Leif Sevón. Han följer också med stor oro med en maktförskjutning som håller på att ske inom demokratins högborg - riksdagen.

- Riksdagen försvarar inte sitt eget revir och sin politiska roll tillräckligt, utan överlåter allt mera makt åt regeringen. Det här blir väldigt tydligt när riksdagen beslutar att inte skicka en fråga till grundlagsutskottet. Då prioriterar riksdagen regeringens agenda framom riksdagens egna uppgifter. Det här är väldigt illa.

Det är alltså inte bara regeringen som får sig en känga, också riksdagen borde se sig i spegeln, anser Leif Sévon.

- Annars står vi inför en fundamental förändring av vårt parlamentariska system.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes