Hoppa till huvudinnehåll

Hietanen & Henrikson: Slutshaming på läsordningen

Anne Hietanen och Ida Henriksson
Anne Hietanen och Ida Henriksson Bild: Yle/ Barbro Ahlstedt anne hietanen

I det första avsnittet av bokpodden Hietanen & Henrikson talar vi om slutshaming. Slutshaming är exempelvis att tycka att ett våldtäktsoffer får skylla sig själv, men slutshamingen har också många gradskillnader.

Om man visar mycket av benen kan man inte visa mycket urringning - det är billigt. För blont hår, det är också billigt. För mycket makeup, det är billigt. För höga klackar, det är horaktigt och får långa ögonfransförlägningar är både horaktigt och billigt.

Jag tror vi hade slutshaming som läroämne på läsordningen när jag var liten. Jag tyckte väl att det var bra eftersom det ju alltid är viktigt att veta hur man skall vara och framförallt hur man inte skall vara. De som gjorde fel kunde bli slampor eller horor.

Smutsig kvinna

När människorättsaktivisten Yeonmi Park berättade om hur hon lyckats fly från Nordkorea lämnade hon först bort att berätta att hon också blev offer för människohandel. Hon kunde berätta allt annat, men inte att hon blev våldtagen upprepade gånger av olika män som köpte henne längs med vägen. Park kunde inte berätta om det eftersom hon kände sig smutsig och var rädd för att ingen man mera skulle vilja gifta sig med en så smutsig kvinna.

Minns ni Natascha Kampusch som var fängslad i åtta år i en källare i Österrike? Inte kort efter att hon lyckats rymma var opinionen den att hon betedde sig fel. Hon betedde sig inte som ett knäckt offer och förvirrade därför publiken som började känna avsmak för Kampusch. Förövaren Wolfgang Priklopil hade tagit livet av sig genast efter Kampusch fritagning vilket gjorde att man blev rådvill när det kom till var skulden skulle läggas. Eftersom något så motbjudande hade hänt måste man hitta en skyldig och man började behandla Kampusch som den skyldige och drog sig inte ens för att kalla henne för hora.

Ja men hon var ju en så kåt unge.

Elaine Eksvärd är en framgångsrik retoriker från Sverige. Boken Medan han lever handlar om hennes pappa som betedde sig sexuellt gränslöst mot henne. Jag tycker att Eksvärd är modig som berättar det och jag tycker att det är beklämmande att jag tycker att hon är modig. Varför tänker jag så, inte en sekund av skuld ligger ju på Eksvärd. Det är inte så som en pedofil skyller ifrån sig i boken ” Ja men hon var ju en så kåt unge”.

Förödande slutshaming

Så, vad kan vi göra? Det första och viktigaste steget är att gång på gång medvetandegöra problemet så att vi inte låter oss luras flere gånger, varken i våra tankar och gud förbjude, i våra handlingar. Och kanske det kan börja med något så alldagligt som att inte tänka att bästa väninnan ser lite väl slampig ut i sin aftonklänning, om hon nu uttryckligen inte frågat dig. Slutshaming kan vara mycket förödande för den utsatta och slutshaming kan i längden leda till att vi börjar fråga oss irrelevanta frågor om hur ett våldtäktsoffer varit klädd.

Första avsnittet av bokpodden Hietanen & Henrikson behandlar slutshaming och böcker som diskuteras är bland annat Yeonmi Park: För att kunna leva, Natascha Kampusch: 10 år i frihet, Katarina Wennstam: Flickan och skammen och Elaine Eksvärd: Medan han lever. Tipsa oss mer än gärna om flera böcker i samma genre.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje