Hoppa till huvudinnehåll

Politikerna skapade byggboom i Nickby

Grävskopor framför Andelsbanken i Sibbo
Andelsbanken i Nickby hörde till de första som hakade på den nuvarande byggboomen. Grävskopor framför Andelsbanken i Sibbo Bild: Yle/ Peik Henrichson Nickby,byggande,andelsbanker,OP Gruppen,Sibbo,byggboom

Den byggboom alla i dag kan bevittna i Nickby centrum fick sin start efter att Helsingfors för tio år sedan annekterade sydvästra Sibbo.

Det fungerade som ett skrämselskott för bland andra Christel Liljeström (SFP) som på den tiden var kommunstyrelsens ordförande.

─ På den tiden var det lätt att skapa tillväxt i södra Sibbo, där tomterna nästan revs ur händerna på kommunen. Men vi insåg att det inte räcker till, berättar Liljeström som numera fungerar som fullmäktiges ordförande i Sibbo.

Efter annekteringen utvecklade Sibbo enligt Liljestöm väldigt konkreta planer på att omvandla Nickby till ett urbant tillväxtcentrum längre norrut.

Grävskopornas dans

Att mycket hänt sedan dess kan man som bäst se väldigt tydligt i Nickby. Grävskopornas dans kring den så kallade kaninrondellen undgår knappast någon.

Byggnaderna i Andelsbankens kvarter vid trafikrondellen i Nickby är till stora delar jämnade med marken, och grävskoporna håller som bäst på att lyfta bort tonvis med byggnadsskrot från området.

Tidigare har också det gamla Dominokvarteret på andra sidan Nickbyvägen rivits för att ge plats för ett seniorhus.

Christel Liljeström på sin gård nära Nickby
Christel Liljeström verkade för att tjänstemännen aktivt tog kontakt med företag. Christel Liljeström på sin gård nära Nickby Bild: Yle/ Peik Henrichson Christel Liljeström,Sibbo

Proaktiva tjänstemän

Sibbo kommuns tekniska direktör Ilari Myllyvirta vill framför allt lyfta fram den politiska viljan som den viktigaste orsaken till den nuvarande byggivern i Nickby, som är Sibbo kommuns admninistrativa centrum.

─ Både politikerna och tjänstemännen engagerade sig starkt för det gemensamma målet att skapa tillväxt i Nickby. Det behövdes en klar gemensam viljeyttring och ett genomtänkt helhetsgrepp, säger Myllyvirta.

Bland de verktyg man då gick in för fanns både morot och piska, men framför allt ett intensivt samarbete mellan kommunen och företagen.

Kommunledningen uppmuntrade tjänstemännen att aktivt utveckla nya idéer som politikerna sedan kunde driva till beslut.

─ Dessutom uppmanade vi tjänstemännen att inte bara vänta på initiativ från näringslivet, utan att aktivt vända sig till företagen för att locka dem till nya investeringar, berättar Christel Liljeström.

Både morot och piska

Trafikrondellen i Nickby
Kaninrondellen i Nickby omges av byggmaskiner Trafikrondellen i Nickby Bild: Yle/ Peik Henrichson Nickby,byggande,nickby

En konkret ekonomisk sporre som kommunen kunde erbjuda tomtägarna var en tidsbunden befrielse från planläggningsavgiften som regleras i markanvändningsavtalet mellan kommunen och de företag som vill bygga i centrum.

─ Det var viktigt för oss att befrielsen var tidsbunden och hade en konkret deadline. Annars kunde det har uppstått spekulation och dröjsmål, säger Christel Liljeström.

Kommunen använde sig också enligt Liljeström lite av piska. Sibbo utnyttjade en paragraf i fastighetsskattelagen som gör det möjligt för kommunerna att höja fastighetsskatten med tre procent för obebyggda fastigheter i centrum.

Också det kan ha motiverat företagen att utnyttja sin byggrätt.

Win-win för alla

OP-banken i Nickby och OP-bankens pensionsstiftelse hörde till de första som vågade satsa på nybygge och tillväxt kring rondellen i Nickby centrum. Då var Arto Nurmi-Aro chef för Andelsbanken i Nickby.

─ Det breda markanvändningsavtal som kommunen då lyckades åstadkomma med den privata sektorn blev fördelaktigt för alla parter, säger Nurmi-Aro.

Arto Nurmi-Aro var chef för Andelsbanken i Nickby
Arto Nurmi-Aro representerade markägarna när besluten om Andelsbankens kvarter fattades Arto Nurmi-Aro var chef för Andelsbanken i Nickby Bild: Yle/ Peik Henrichson andelsbanker,Nickby,arto nurmi-aro

─ Vi markägare skulle aldrig ha haft råd att betala både rivningen av de gamla byggnaderna, och de normala planeringsavgifterna, men utan de betungande planeringsavgifterna vågade vi tänka om och satsa på framtiden, säger han.

Markägare slapp enligt Nurmi-Aro betydande förluster. Pensionstiftelsen fick bygga bostäder och kommunen fick sin tillväxt.

─ Utan det avtal vi då förhandlade fram skulle förmodligen inget har hänt, utan flera av de gamla byggnaderna kring rondellen skulle fortfarande stå kvar.

Läs också