Hoppa till huvudinnehåll

Lista: Här har regeringen backat

Demonstration mot regeringens nedskärningar i Helsingfors.
Demonstration mot regeringen på Senatstorget i Helsingfors i mars 2016. Demonstration mot regeringens nedskärningar i Helsingfors. Bild: Markku Sandell / Yle demonstrationer (samhälleliga händelser),Helsingfors,Regeringen Sipilä,Ekonomiska nedskärningar,Senatstorget

Regeringen Sipilä har tvingats till reträtt flera gånger under sin tid vid makten. Det senaste exemplet är planerna på att införa en skatt på båtar och motorcyklar. Här är en del av de frågor där regeringen först beslutit eller planerat något, och sedan ändå backat.

Skatteamnesti: Regeringen ville med en tillfällig lag göra det möjligt att undgå bestraffning om man frivilligt uppger inkomster som man tidigare undanhållit. Förslaget väckte kritik för att medborgarna inte skulle behandlas lika och drogs tillbaka.

Pensionärer: Förmånerna för pensionärer skulle minskas genom att slå ihop pensionärernas särskilda bostadsbidrag med det allmänna bostadsbidraget. Regeringen backade efter interna tvister och uträkningar om att tiotusentals pensionärer skulle hamna under fattigdomsgränsen.

Förvaltarregister: Finländare skulle ges rätt att äga aktier i inhemska börsbolag indirekt genom ett förvaltarregister, enligt regeringens förslag. Det hade gjort det möjligt att gömma ägarens identitet. Finansminister Alexander Stubb (Saml) hävdade i riksdagen att största delen av remissutlåtandena om förvaltarregistret var positiva, trots att det var tvärtom. Efter en veckas uppståndelse kring Stubbs uttalande drogs förslaget tillbaka.

Tvångslagar: Regeringen försökte driva igenom ett samhällsfördrag för ökad konkurrenskraft genom att hota med de så kallade tvångslagarna. Tvångslagarna skulle ha kört över facket och luckrat upp skyddet för arbetstagarna och tagit bort flera förmåner. Efter turbulens på arbetsmarknaden och demonstrationer togs beslutet tillbaka och samhällsfördraget återuppstod i en ny version under beteckningen konkurrenskraftsavtalet.

Privata tjänstemän: Arbetslösa skulle intervjuas med tre månaders mellanrum vid arbets- och näringscentralerna och en del av intervjuerna ville regeringen låta privata företag sköta. Förslaget drogs tillbaka efter kritik om att privata aktörer skulle sköta myndighetsuppgifter. I stället fick arbets- och näringscentralerna tilläggsanslag för att kunna anställa mer personal.

Asylsökande: Regeringen ville att arbetslösa asylsökande skulle få lägre stöd än andra. I stället för vanligt arbetsmarknadsstöd skulle asylsökande få ett integrationsstöd som motsvarade 90 procent av grunddagpenningen. Stödet skulle ha betalats i högst tre år. Förslaget stötte på patrull i grundlagsutskottet och drogs tillbaka.

Dagvårdsavgifter: Den högsta avgiften för barndagvård skulle höjas med upp till 20 procent för att öka kommunernas intäkter. Flera kommuner meddelade dock att de inte tänker utnyttja möjligheten och efter att även regeringspartiet Samlingspartiet uttalat kritik drogs förslaget tillbaka.

Äldreomsorgen: Regeringen ville sänka kvoten för vårdpersonal i äldreomsorgen. Kvoten skulle sänkas från 0,5 till 0,4 vårdare per klient. Förutom oppositionen och vårdansvariga protesterade även ledande socialpolitiker i regeringspartierna och förslaget drogs tillbaka.

Trafikreformen: Kommunikationsminister Anne Berner (C) lade fram en stor trafikreform, men hade uppenbarligen varken förankrat den i de andra regeringspartierna eller hos finansministeriet. Trafiklederna skulle bolagiseras, bilskatten avskaffas och bilisterna övervakas via satellit/gsm och faktureras för körda sträckor. Samlingspartiet och sannfinländarna protesterade och bilhandeln stannade upp i väntan på skattefria bilpriser. Berner drog tillbaka förslaget efter knappt en vecka.

Skärgårdstrafiken: Det skulle införas avgifter på de allmänna förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och på Finska viken från den första april, enligt kommunikationsminister Anne Berners (C) beslut. Skärgårdsborna och företagarna i skärgården protesterade häftigt och juridisk expertis ansåg att det strider mot grundlagen att försätta skärgårdsborna i en annan situation än folk på fastlandet, där man kan använda allmänna vägar gratis. Förslaget drogs till sist tillbaka.

Båtskatten och motorcykelskatten: Det skulle också införas en båtskatt och en motorcykelskatt. Båtskatten skulle ha gällt samtliga över nio meter långa båtar och dessutom motorbåtar med en motoreffekt som överstiger femtio hästkrafter. På förmiddagen den 15 februari tweetar statsminister Juha Sipilä att regeringen på förslag av Timo Soini (Sannf) avstår från bägge skatterna eftersom de inte ger önskad effekt på skatteintäkterna.

Fotnot: Listan gör inte anspråk på att vara komplett, utan räknar endast upp en del av de beslut som backats.

Uppdatering 13.2.2017 kl. 14.07: Artikeln uppdaterades med information om skärgårdstrafiken.
Uppdatering 15.2.2017 kl. 15.19: Artikeln är uppdaterad med information om båt- och motorcykelskatten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes