Hoppa till huvudinnehåll

Svenskläraren Reetta förstår att eleverna inte vill lära sig svenska

Reetta Räty, svenskalärare. Porträtt
Reetta Räty är svensklärare och förstår de som tycker att den obligatoriska svenskan är onödig. Men samtidigt poängterar hon att svenskan är en rikedom. Reetta Räty, svenskalärare. Porträtt Bild: Claudia Rybin/Yle reetta räty

Tonen i språkdebatten blir allt hårdare. Hur är det att jobba som svensklärare mitt i allt hat? Vi frågar läraren Reetta Räty.

Debatten om skolsvenskan fortsätter. Sebastian Tynkkynen klättrar upp för Domkyrkans trappor iklädd blöja och undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen meddelar att regeringen står fast vid sitt beslut om att slopa den obligatoriska skolsvenskan i vissa delar av landet.

Hur är det egentligen att vara svensklärare i de här turbulenta tiderna? Att lära ut den hemska och fruktade ”tvångssvenskan” i skolorna kan ju inte vara lätt. Vi frågar svenskläraren Reetta Räty.

- Det är varken hemskt eller jobbigt. Jag tycker faktiskt om att jobba som svensklärare. Visst är det utmanande, men det kanske lärarjobb är överlag i dag, säger hon.

Det är främst den negativa attityden gentemot svenska som gör det utmanande, men det finns också de som tycker om att studera språk och gärna vill lära sig svenska.

- Jag tror att lärarna i dag måste jobba mycket med att få lektionerna varierande och intressanta, säger hon.

Olika åsikter – precis som med alla ämnen

Reetta har mött på många olika attityder under sina år som svensklärare.

- Jag har haft de som redan från början kommer in i klassrummet med attityden att det här är svårt eller hemskt. De bestämmer sig för att inte göra något eftersom de är övertygade om att de aldrig kommer att behöva språket.

Så finns det också de elever som antingen är intresserade av språk överlag eller har svenska i släkten och på det viset är intresserade av att lära sig.

Eleverna formas av sin omgivning

Tonen i språkdebatten har blivit lite hårdare, men Reetta märker inte så ofta av att diskussionen kring svenskan når klassrummet.

- Jag börjar mina kurser med att diskutera vad vi gör och varför vi studerar svenska, och i de sammanhangen har jag hört någon slänga ur sig termen ”pakkoruotsi”. Jag vet inte om det är för att provocera, för att vara rolig eller om de verkligen tycker så.

Det som det talas om där hemma eller med kompisarna påverkar antagligen mera än det som sägs i nyheterna.

Så klart tycker en del att det är tvång eftersom de tvingas vara där, men Reetta tror att de som från början har en negativ inställning till att studera språket påverkas mer av den hårda tonen mot svenskan i samhället överlag. De som tycker om språk och ser ett värde i att studera svenska påverkas knappast av debatten.

- Jag tror att eleverna formas av sin omgivning, så det som det talas om där hemma eller med kompisarna påverkar antagligen mera än det som sägs i nyheterna, säger hon.

Vill förmedla att svenska öppnar dörrar

Reetta försöker alltid motivera sina elever att lära sig svenska genom att helt enkelt få eleverna att inse hur bra det är.

- Jag är helt finskspråkig men jag är uppvuxen i Ekenäs där svenska är i majoritet. Jag bytte skolspråk efter lågstadiet och det är det bästa beslutet jag gjort. Svenskan har bara öppnat dörrar för mig.

Reetta försöker få fram att det är ett bra språk att kunna.

- Det är kanske annorlunda för mig som bott i Ekenäs, eftersom det i alla sommarjobb jag sökt har varit ett stor plus att kunna svenska. Men jag har också sommarjobbat i Norge, så språket har även öppnat dörrar till Norden.

Svenskan känns avlägsen

Regeringen håller fast vid sitt beslut att på vissa skolor ta bort svenskan och ersätta den med något annat språk. Reetta förstår varför finskspråkiga elever kanske anser att svenskan inte är så nödvändig.

- I Ekenäs där jag vuxit upp är svenskan nära hela tiden, men redan i Helsingfors så hör man inte svenska så ofta. Fastän jag skulle kunna prata svenska i affärerna så byter jag genast till finska.

Svenskan kan kännas avlägsen och ett annat språk ger möjligtvis mer nytta. Trots att Reetta säger att svenskan öppnar dörrar till Norden, kan andra språk öppna dörrar till resten av världen. Att studera till exempel spanska eller kinesiska är viktigt eftersom det i länder där de här språken används inte talas så mycket engelska och då måste du kunna deras språk för att göra dig förstådd. I Norden kan alla engelska vilket gör att svenskan inte är så livsviktig.

Även om det inte skulle vara obligatoriskt så skulle det nog finnas de som väljer svenska.

- Jag försöker alltid se den andra sidan av det hela. Visst tycker jag att svenska är fint, att det hör till vår historia och att det är en rikedom att ha två officiella språk. Jag tycker också att alla borde lära sig svenska för det är faktiskt inte så svårt, men det finns de som tycker det är ointressant eller väldigt svårt, så jag förstår dem.

Tror du den obligatoriska skolsvenskan finns kvar om tio år?

- Det är jättesvårt att säga. Även om det inte skulle vara obligatoriskt så skulle det nog finnas de som väljer svenska, men grupperna skulle så klart bli mindre. Det handlar mycket om attityderna man får med sig hemifrån, men jag hoppas undervisningen fortsätter för det är en rikedom att kunna svenska.

Nyligen publicerat - X3M