Hoppa till huvudinnehåll

Hietanen & Henrikson: Berätta vad du läser så berättar vi vem du är

Ida Henrikson och Anne Hieatnen
Ida Henrikson och Anne Hietanen gör en podcast om böcker för alla. Ida Henrikson och Anne Hieatnen anne hietanen

I det andra avsnittet av bokpodden HIETANEN & HENRIKSON läser vi böcker som vi tror ska göra oss upphetsade. Böcker avslöjar mycket om sina läsare - vissa böcker läser man kanske hellre i smyg. Hur mycket vill du veta om personerna i din bokcirkel?

Den finlandssvenska läsutmaningens första månad närmar sej sitt slut (har du redan läst klart din gula bok?) och februari knackar på dörren. Temat i februari är kittlande: en bok som gör dej upphetsad! Vad tänker du läsa? Och hur mycket avslöjar våra bokval om vårt inre?

Modiga bokval

Lena Dunham har sagt: “Ingen roman har tidigare talat såhär starkt till min sexualitet.”

Hon talar om sin kompis Miranda Julys roman The First Bad Man, otvivelaktigt en av den senaste tidens intressantare böcker.

Miranda July är, liksom Dunham, både skribent och skådespelare, känd bland annat från filmen Me and You and Everyone We Know. Hon har tidigare gett ut novellsamlingen Ingen hör hemma här mer än du, men The First Bad Man är hennes debutroman.

Handlingen kretsar långt kring ett mycket märkligt förhållande, en slags hat-relation med ickeverbal kommunikation som sker via kroppar och kroppsvätskor, en sexuell lek där de två parterna till exempel låtsas misshandla varandra.

Att Dunham säger att detta tilltalar hennes sexualitet är ganska modigt, eftersom det berättar mycket om henne. Att den egna sexualiteten kan vara något okontrollerbart, djuriskt, till och med smutsigt. Så befriande.

Vad läser vi offentligt?

The first bad man är något helt annat än E.L. James mjukporriga Fifty Shades of Gray, som i och för sej också eggat framförallt många kvinnors sexuella fantasier och kanske inte heller är en bok man öppet läser på på kvarterscafét till sin gröna smoothie eller havrelatte (eller kanske är den det?). I Fifity Shades kombineras det sexuellt explicita innehållet med den eventuella skammen över att det inte anses vara speciellt högklassig litteratur.

Jag kan ibland i smyg bli upphetsad om jag ser någon snygg och cool person sitta på bussen och läsa en gammal rysk klassiker. Då känns det genast som om vi möts, att vi delar en värld.

Vad vi läser säger mycket om vem vi är. Hur vi tolkar böcker beskriver alltid vår egen livssituation. Därför kan det väl hända att medlemmarna i din bokcirkel känner dej bättre än du tror.

Jag kan ibland i smyg bli upphetsad om jag ser någon snygg och cool person sitta på bussen och läsa en gammal rysk klassiker. Då känns det genast som om vi möts, att vi delar en värld.

Att dela läsupplevelser

Jag brukar också sporta med att fotografera citat ur böcker och lägga upp dem på min instagram. Jag inbillar mej att jag plockar ut just de meningarna som karaktäriserar författarens stilistiska grepp eller fångar romanens kärna, men egentligen fastnar jag ju för det som passar in i min livssituation. Att någon lyckas beskriva mitt innersta och sätta ord på tankar jag kanske inte ens vågat tänka själv är en hisnande känsla. Det måste ju vara en av litteraturens största magiska krafter.

Att sen dela med sej av sina litteraturupplevelser i form av olika virtuella eller fysiska bokcirklar är underbart. Att få helt nya perspektiv, eller genklang och bekräftelse - att det är någon annan som också känner igen sej. Är hen kanske lika konstig/galen/sönder/lycklig/borttappad som jag?

Hoppas vi får se många modiga upphetsande läsutmaningsböcker i februari!

I det andra avsnittet av Svenska Yles bokpodd HIETANEN & HENRIKSON har vi läst böcker som vi åtminstone trodde skulle göra oss upphetsade, bland annat Erica Jongs Fear of Dying och The First Bad Man av Miranda July.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje