Hoppa till huvudinnehåll

Pål Refsdal: Jag vill visa självmordsbombarnas vardag

Pål Salahdin Refsdal
Pål Salahdin Refsdal Pål Salahdin Refsdal Bild: Yle/Parad Media dokumentärfilmer,dokumentärfotografering,filmer (alster) ,filmfestival,journalist,pål salahdin refsdal

Pål Salahdin Refsdal är norsk frilansjournalist, fotograf och filmmakare. Hans senaste dokumentärfilm Dugma: The Button handlar om självmordsbombare. Han beskriver al-Qaidakrigarnas vardag och långa väntan på att få offra sitt liv och bli martyrer.

Refsdal har tidigare också jobbat för norska militären. Han har under åren följt och arbetat med flera gerillakrigare och rebellgrupper, bland annat i Afghanistan, Kosovo, Sri Lanka, Tjetjenien, Irak, Jugoslavien, Peru, Guatemala och Syrien.

- För att göra den här filmen levde jag med männen i sex veckor, säger Pål Refsdal. Det var svårt att få tillstånd att följa med gruppen. Jag reste dit första gången år 2013, tillstånd att träffa gruppen fick jag först i december 2014. Det berodde främst på att det hände så mycket, inte på att de inte ville ha dit journalister. Jag var tydlig med hurdana personer jag sökte, bland annat någon som vill spränga sig i luften.

Pappan vill att sonen spränger sig

Bland männen fanns både syrier och utlänningar, bland dem Abu Qaswara som syns i dokumentären.

- Abu Quaswara lever fortfarande. Jag tror inte att han egentligen vill dö. Det är hans pappa som vill att han ska spränga sig. Abu själv gillar livet för mycket. Han vill fortsätta att sjunga och äta kyckling.

Förstår vad de vill uppnå

Refsdal ger personer vi ofta ser som onda ett ansikte, en mänsklig profil. Kan du förstå deras tro och vad de gör?

- Jag är själv muslim så jag har inga problem att förstå deras tro. Däremot tror jag inte det är riktigt att en person kan spränga sig själv enligt islam.

Enligt Refsdal används bomberna inte mot civila utan mot militära mål, mot regimen.

- Jag ser dem som soldater som använder oortodoxa metoder. Det har jag inget problem med.

Muslim av slumpen

År 2009 blev Refsdal och hans afghanska tolk kidnappade av talibaner i Afghanistan. De släpptes ur fångenskap efter en knapp vecka. Ett av villkoren för frigivningen var att Refsdal skulle konvertera till islam, vilket han gjorde. Tiden i Afghanistan resulterade i en film och en bok.

- Jag hade tänkt konvertera oberoende, nu gjorde jag det bara lite tidigare än planerat.

I dag är Refsdal praktiserande muslim. Han har inte druckit alkohol sedan han konverterade och han ber dagligen.

- Jag har många fiender i Norge. Det är inte populärt att vara muslim i väst.

Refsdal var ateist ännu för tio år sedan. Sedan förstod han att det finns en gud. Att han blev just muslim och inte kristen eller jude ser han som en tillfällighet.

- Det är ju samma gud vi alla tillber.

Kö till att spränga sig

Hur många människor som Abu Qaswara finns det? Kölistan är lång. al-Qaida i Syrien har fler människor på kölistan än de behöver. Väntetiden för att få spränga sig är ett till två år. Det är fler som vill spränga sig i de här operationerna än de har lediga platser. Det är inte som i IS, de skickar inte ut flera grupper per dag. De är sparsamma med sina människor. Många är frustrerade över att behöva vänta så länge.

- Jag har en man med i filmen som var frustrerad över den långa väntelistan med över 50 namn. Han bestämde sig för att gifta sig för att fördriva väntetiden. Det ledde till att han ifrågasatte sitt beslut. Man ändrar sig när man gifter sig och när man får barn.

Refsdal säger att det inte blir konsekvenser om man drar sig ur en operation.

- Om du säger att du inte kan åka just den natten du ska åka och spränga dig skickar de en reserv istället. Det blir inga negativa konsekvenser av det. Eventuellt lider prestigen.

Vill visa människan bakom rebellkrigaren

- Jag är politiskt intresserad. Detta är ingen business för mig. Jag åkte till Afghanistan under Sovjetockupationen för att hjälpa afghanerna mot ryssarna. Idag är jag mera intresserad av den psykologiska sidan av krig, av varför människor vill spränga sig.

Dessutom vill Refsdal visa den sida av kriget vi sällan ser. Han vill visa fienden neutralt, inte som de visas i sina egna propagandafilmer. Inte som vi brukar porträttera dem i media.

- Jag vill visa fienden som människa och ge fienden ett ansikte. Vi har alltid demoniserat fienden. Om vi visar fienden som människor kan soldaterna inte döda dem. Men alla är människor. Situationer är sällan svarta eller vita, allt är grått.

Riskfyllt uppdrag

- Jag ville inte göra en action film, jag ville göra en mycket långsam och lite tråkig film. Filma den som diskar glasen efter måltiden. Höra samtalen.

Refsdal har ofta fruktat för sitt eget liv under andra uppdrag men under inspelningarna av Dugma var han inte rädd.

- Detta var inte som i Afghanistan där jag riskerade att bli kidnappad. Klart att det var farligt, jag var i Syrien och regimen bombade området. En gång stod vi bredvid en lastbil som var fullastad med sprängämnen när regimen började skjuta med granater i området. Hade en granat träffat lastbilen hade jag inte suttit här idag.

Refsdal har barn och barnbarn. Hur ser man hemma på ditt uppdrag?

- De är inte så glada över det. Jag är mycket försiktig numera.

Svårt visa Dugma på nationell tv

Den kontroversiella filmen har visats på flera filmfestivaler, men det är inte många som vill visa den på nationell tv.

Dugma har visats i Norge, delvis omarbetad, och den ska visas på två israeliska kanaler. Svenska UR har köpt filmrättigheterna men kommer inte att visa filmen, Yle vill inte heller sända den.

- Västliga tv-kanaler är rädda. Vi har mycket självcensur när det gäller att visa jihadisternas sida. På NRK var man rädd för att visa filmen i sin helhet.

- De säger att filmen är för kontroversiell. Det tycker jag är fegt. Det är ju ingen propagandafilm, eller en farlig film. Ingen kommer att åka till al-Qaida efter att ha sett denna film.

- Man talar mycket om radikalisering av unga muslimer. Så länge tv-kanalerna bedriver självcensur kommer de att söka sin information på annat håll. Då hittar de IS propagandafilmer. Det är som om vi skulle låta bli att undervisa skolungdomar i sex och tro att de inte har sex. Det händer ju inte. De skulle söka sin information på andra ställen istället.

Filmen kan laddas ner på iTunes och Google Play.

Pål Salahdin Refsdal medverkar i Efter Nio med temat rött torsdag 26.1.2017 kl. 21.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje