Hoppa till huvudinnehåll

Åboland och vårdreformen: Jobb finns - men var?

Fyra talar med publik i bakgrunden.
På plats för att sätta personal och förtroendevalda på kartan stadsdirektör Patrik Nygrén, kommundirektör Anneli Pahta, förändringsdirektören för social- och hälsovårdsreformen Antti Parpo samt förändringsdirektören för landskapsreformen Laura Leppänen. Fyra talar med publik i bakgrunden. Bild: Yle/Monica Forssell Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Pargas,allihopa2019

Ungefär åttahundra personer inom social- och hälsovården i Pargas, Kimitoön och Kårkulla samkommun berörs av den kommande vårdreformen. I hela landskapet berörs cirka 22 000 anställda av vårdreformen och cirka 1400 av landskapsreformen.

I torsdags landade Egentliga Finlands landskapsturné Allihopa2019 i Pargas dit beslutsfattare och anställda från Pargas och Kimitoön hade bjudits in.

På plats för att berätta om vad som är på gång var förändringsdirektören för landskapsreformen Laura Leppänen, förändringsdirektören för social- och hälsovårdsreformen Antti Parpo, Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén, Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta, Pargas personalchef Peter Lindroos och Kårkulla samkommuns personalchef Fredrik Laurén.

Diffust och osäkert på fältet

I det tillfälle som var riktat till de anställda deltog ungefär sjuttio personer. Merparten var från Pargas.

- Det som jag främst tänker på själv är den enskilda människan, gamla, sjuka människor utan anhöriga. Hurdana möjligheter har de att söka den vård och hjälp de behöver? undrade Kerstin Savolainen, äldreomsorgsledare vid Grannas i Nagu.

- Det känns otryggt, sammanfattade Petra Henriksson, sjukskötare vid bäddavdelningen i Kimito, känslorna efter mötet.

- Vad kommer vi att ha kvar på Kimitoön? frågar sig Henriksson som nog tror att det kommer att finnas jobb för sjukskötare men frågan är var jobben i framtiden finns.

Att det kommer att finnas jobb inom social- och hälsovården i framtiden tror också Mona Leskinen närvårdare vid Pargas bäddavdelning och Minna Gestranius som jobbar vid Malmkulla bäddavdelning.

Gestranius är också huvudförtroendeman vid Finlands närvårdar- och primärskötarförbund, Super.

- Jag tar inte så mycket problem av det här utan litar på att någon annan gör det stora jobbet, säger Gestranius.

Fyra kvinnor pratar med varandra.
Annika Norrgård, Mikaela Luoma, Minna Gestranius och Mona Leskinen. Fyra kvinnor pratar med varandra. Bild: Yle/Monica Forssell mona leskinen

Mikaela Luoma som jobbar som kanslist, är politiskt aktiv (SDP) och också hon huvudförtroendeman men inom JHL (Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena) anser att de förestående reformerna skapar stor osäkerhet, bland annat med tanke på stödfunktionerna i staden.

- Att inte kommunerna gör något dumt nu och utlokaliserar tjänster. Det känns inte rätt att till exempel utlokalisera kosthållet nu, säger Luoma.

Fast om man ritar upp den nuvarande modellen så inte är den lätt att förstå sig på heller.
― Antti Parpo

Alla de som jobbar inom social och hälsovård överförs till landskapet år 2019 men hur det går för den del av personalen som jobbar med uppgifter som inte till hundra procent är knutna till social- eller vårdsektorn är oklart.

Tumregeln verkar vara att om över hälften av uppgifterna berör social- och hälsovård så blir landskapet ny arbetsgivare.

Allihopaturnén startade 17 januari i Loimaa. Enligt Antti Parpo verkar greppandet av själva modellen med vårdcentraler, bolag och affärsverk vara det som väcker mest huvudbry.

- Fast om man ritar upp den nuvarande modellen så inte är den lätt att förstå sig på heller, säger Parpo som tycker att responsen på turnén hittills varit god.

Lagutkastet om valfrihet

  • Kunden väljer vårdcentral och enhet för tandvård för ett år
  • de som behöver specialservice skickas av vårdcentralen till landskapets affärsverk, d v s sjukhus eller enhet för krävande socialtjänster
  • De som behöver långtidsservice styrs av vårdcentralen till landskapets affärsverk där man fattar beslut om en personlig budget. Efter detta kan kunden välja serviceproducent.
  • Om kunden behöver mottagningstjänster som inte erbjuds i landskapets affärsverk eller vårdcentralen får personen en kundsedel. Efter det väljer kunden själv serviceproducent.

Källa: KaikkiAllihopa2019

Nu slås servicefördelningen fast

Det man på landskapsnivå just nu jobbar med är att slå fast hur den framtida servicen fördelas mellan landskapets affärsverk, olika bolag samt vårdcentralerna.

Det som är klart är att vårdcentralerna inte kommer att ersätta hälsocentralerna rakt av utan erbjuda förutom hälsovård också specialisthjälp och socialhjälp. Landskapets affärsverk betyder sjukhus och den instans där patienternas vårdbehov på längre sikt avgörs.

En del av specialsjukvården kommer alltså att överföras till vårdcentralerna – men inte alla vårdcentraler. Servicen i vårdcentralerna kommer att variera mellan olika orter och alla kommer inte att ha en lika omfattande service.

Hur vårdcentralernas finansiering ser ut beror på hur många kunder de olika vårdcentralerna kommer att ha. Ju fler kunder, desto mer pengar.

Mänskor som sitter i ett auditorium.
Mänskor som sitter i ett auditorium. Bild: Yle/Monica Forssell Pargas,allihopa2019

En stor förändring kommer också att vara att vårdcentralernas bäddavdelningar i framtiden bara kommer att vårda patienter under högst en månad. Efter det överförs patienterna till andra bolag.

Nu går man igenom arbetsfördelningen och efter att man slagit fast var servicen i framtiden produceras kan man ta ställning till var personalen i framtiden ska jobba och hur den ekonomiska fördelningen ska se ut, förklarar Parpo.

Åboländska vårdbolaget ännu aktuellt

Det åboländska vårdbolag som konsulten Marcus Henriksson utrett på initiativ av Pargas och Kimitoön är fortfarande aktuellt.

- Det skulle kunna vara ett elegant sätt att garantera tvåspråkig vård i landskapet, säger Antti Parpo.

Något nytt om vårdbolaget kom ändå inte fram på mötet i Pargas.

Landskapsreform och vårdreform

Parallellt med vårdreformen pågår landskapsreformen. Den 1 juli tillträder ett tillfälligt beredningsorgan som kommer att fatta beslut om det nya landskapet tills ett landskapsfullmäktige tar vid 2018.

Till de 18 landskap som grundas i Finland överförs social- och hälsovården, räddningsväsendet, lantbruksförvaltningen, avbytarservicen, miljöhälsovården, arbetskraftsservicen och regionutvecklingens finansiering.

Det tillfälliga beredningsorganet ska bestå av sex kommunala representanter, två representanter för specialsjukvården samt representanter för räddningsväsendet, Närings-, trafik- och miljöcentralen , TE- centralen och Egentliga Finlands förbund.

Beredningsorganet kommer bland annat att fatta beslut om landskapets budget för år 2018. Huruvida Åboland har en representant i beredningsorganet är inte klart.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland